I tid och otid om tid

Upplevd tid och klocktid. Styckad och ostyckad tid. Nallefri zon. Ställtid. När- och härvaro. Tänkologi. Tankerytm – samtalsrytm. Framlänges- och baklängestankar. Och mycket mer. OrdOdlaren beslöt sig av en anledning att damma av en gammal favorit inför Internationella Kvinnodagen. Bodil Jönssons bok Tio Tankar om Tid.

En verklig guldgruva trots litet format. 20,5 cm hög, 12,2 cm bred, 1,4 cm tjock (pärmen medräknad), 244 gram. Text på 132 sidor, några ritade bilder, någon blank sida. Förordet är daterat 1999, boken tryckt 2000. Då fanns inte Facebook, folk bloggade inte, och man pratade i telefonerna, hade inte ”smarttelefoner”…. Dagens människor borde stava sig genom avsnittet Styckad och ostyckad tid, till exempel. Läste för en stund sen (på Facebook) ett svar på frågan ”Skall vi ses någon dag?” Svaret:”Om sju veckor, på onsdag, mellan 15.05 och 15.20. Passar det?” (Hur, var, när och varför blev det så här?). Det är liksom till att stycka tiden det. Värre än vad BJ beskriver.

TTT – ITIT dundrade studiehandledaren om. Ägna er åt Tänkologi, mindre åt teknologi. Tankar Tar Tid – Information Tar Inte Tid. BL skriver att oavbrutet tänkande i lugn och ro fungerade bra på tågresor förr – tills nallarna kom. Idag kallar vi inte ”fickdatorerna” nallar, men benämningen borde kanske återinföras. Nallefria zoner, Nalledagis i skolan, en vacker skål/korg för gästernas nallar: nu pratar vi och nallarna går i ide…

Närvaro – härvaro. Innan Mindfulness fanns på var och varannans läppar. Inte riktigt synonyma ord, men ändå. Var är du ”här”? Vi behöver täta nätverk för att kunna säga ”här”, hävdar hon. ”Var bor du?” ”Här, här i Europa?” ”Här i byn”. Kanske det är därför som OO gillar öar? Mera greppbart, lätt att bli ”här”. Island, till exempel…

Ställtid. När man selar på hästen. Plockar fram ingredienserna till kakan som skall snurras ihop. I stället för att skriva det där blogginlägget som finns som en idé men inte riktigt vill formulera sig går du ett varv med dammsugaren, diskar undan det som hopat sig, tömmer tvättmaskinen – och sätter dig vid datorn och inlägget kommer nästan av sig självt. Ställtid fungerar. Men, påpekar BJ, man selar inte på hästen och låter den bara stå där sen…

Viktigt, nästan värdelöst vetande serverar BJ också, hon är ju fysiker. Enligt definitionen från 1967 är en sekund ”varaktigheten av 9192631770 perioder av den strålning som motsvarar övergången mellan två hyperfinnivåer i grundtillståndet hos atomen cesium 133”. Tjohoo! Alltså ungefär avståndet mellan två hjärtslag. Vi som var med vet ju att man pratade om sekunder före 1967 också… Vad hinner du göra på en hundradedels sekund…

20 oktober 1983 definierades en meter på ett nytt sätt. ”den sträcka som ljuset tillryggalägger i vakuum under tiden (1/299792458) sekunder”. Hoppla. Avståndet från OO:s fotblad till hennes midja plus en stump är liksom lite mera konkret.

Varför allt detta? Jo, det här kom med gratisposten:

En bro som öppnar sig mot Peter Paul fästningen i St Petersburg, export”happening” ”här” (!) i stan, och någon skriver i en spalt i den klatschiga tidningen om tidsbrist, något som man allt oftare skyller på. Och då ägnar man sig åt media 7,5 timmar per dag. Lösning: prioritera, fördela tiden. – – Eller gör som Bodil Jönsson: intala dig själv om att du har gott om tid. Eftersom du lyckas så bra med att intala dig motsatsen så borde det ju gå att vända på steken.

Idékläckning

”De bästa idéerna har jag fått när jag har sprungit i skogen. Inte vid arbetsbordet”, säger professor Bodil Jönsson i Lund, ”tidsprofessorn” som jag kallar henne. Njaa… hon berättar nog lite mera exakt i sina böcker, t.ex. i ”Tio tankar om tid”, en bok som jag läst och mediterat över i omgångar. När jag haft tid… Nu har jag.

intressant litteratur idag

intressant litteratur idag

Idéerna kommer ju när man minst anar det, men det har nog packats en hel del först, utan att man kanske vetat om att man packat, ens. Aja baja, nu börjar psykologiläraren hoppa fram, stegen i den kreativa processen, problemlösningsprocessen – sånt jag försökt lära ut i sisådär trettio år. Det här skall vara helt enligt mig själv, även om lite teori ligger i bakgrunden. Det hjälps inte. Dörren står fortfarande på glänt.

I ungdomens journalistdrömdagar hade jag varit och gjort en intervju med en pratglad person med ett intressant liv. Jag var fylld av hans berättelser, alltför mycket för att rymmas i ungdomstidningen. Morgonen efter träffen stod jag hemma och diskade. Helt plötsligt torkade jag mina händer och sa:”Mamma, nu får du fortsätta”, och satte mig vid skrivmaskinen. Avbryta ett hushållsarbete var inte precis tillåtet, men mamma blev tydligen så häpen att hennes förmaningar och tillrättavisningar kom av sig. Idén bara kom, måste förverkligas omedelbart med rubrik, ingress, mellanrubriker, bildtexter, bildplacering, allt. Chefredaktören slogs också av häpnad. Är fortfarande nöjd med reportaget, ungefär 40 år senare.

en stor del av mitt tidigare liv

en stor del av mitt tidigare liv

Psykologirummet, religionsrummet, studiehandledningsrummet och dansrummet i min hjärna hade under jobbtiden alltid dörrarna på glänt, för både input och output. ”Bra exempel i motivationspsykologin, in med det, hylla fyra!” ”Förtydligar ortodoxins tidevarv, hylla tre!” Eller fina diskussioner, som också åkte in på rätt hylla. Den trevliga radiologen som jag konfronterades med i och med en undersökning:”Hur, när, varför, vad, dagligt jobb, rutiner, intressant…” Och sen lyckades situationerna/exemplen poppa upp vid lektionsförberedelsetillfället, ibland först i klassrumssituationen, men det gick bra det också. Duktig och alert personal i hjärnan!

På en religionslärarresa i Italien blev det helt plötsligt en hel del pladder, arrangemang och ordnande i Assisi. Några läroboksförfattare fick en idé till en illustration av en lärobok som de planerade skriva. Jag är inte ensam… Och rummen i min hjärna finns kvar. Ibland blir jag så innerligt glad när jag på resor kan konstatera att religionsrummets dörr får vara stängd, åtminstone  för input. I en opera i höstas såg jag en vacker och rätt enkel dansuppsättning, automatiskt började jag räkna steg, takter och turer, tills någon personal i hjärnan försynt påpekade:”Du behöver inte det där mera. Inga fler ”de Gamlas Dans för dig…” Och jag kunde koppla av och njuta för fullt.

På vårarna under sista halvan av min arbetsaktiva tid kunde jag stanna upp i odlingsarbetet, bara stirra ut i skogen. ”Lagar du läsordning nu igen”, frågade min man. Rätt hade han. Många läsordningsknutar löser sig när man gör något helt annat. Min f.d. rektor Stig for ut på surfbrädan, där löste hans hjärna knutarna.

Man är lärare en mycket stor del av sin vakna tid, vare sig man vill det eller inte. Och det tar tid att lära sig att stänga dörrarna. Men det går. Det gäller bara att bygga nya rum, sköta om gångjärnen till de hjärnrum som inte varit så aktiva under jobbtiden. Skrivrummet, blomrummet, ”bara-vara”-rummet… Och nu skall jag öppna korsordsrummet på vid gavel!

Helleborus - julstjärna. Nyaktiverat rum

Helleborus – julstjärna. Nyaktiverat rum.

Bloggstatistik

  • 35 276 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
Sista försöket

♥ HÄNT - KÄNT - TYCKT - TÄNKT ♥

Gilla

min vardag, en bråkdel av mitt liv

Anitas blogg ... De fyra blomsterhaven

En blogg om fyra blomsterhav ... på min fönsterbräda, i mitt uterum, i min trädgård och ... allas vår trädgård

att leva sin dröm

självförsörjande på en ö i Mälaren

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales

Bloggen om vad som händer här i Wales och vad man pratar om just nu, men också fakta om landet och hur det är att leva här. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.