Dagens datum och namn

Urban Urban Urban Urrbaan, jag är så kär och ga- -. Fel. Det var Egon det sjöngs om. Inte Urban. Inte Edvin heller. Granntanten i OrdOdlarens förra liv var viktig med Urban. Varje vår var Urban ofta förekommande i hennes vokabulär när vi förberedde våra odlingar. Hennes man hette Edvin. Varför då detta ”tjat” om Urban?

Gammal folktro. Det var något som inte skulle/fick göras före Urban, eventuellt inte efter, eller absolut inte ens i misstag tidigare än Urban-dagen. Men vad? Googla lagom på Urban, tekniken tolkar ordet maskinellt som urbaan… Tilläggsord krävs, då kommer lite uppgifter på skärmen. Intressanta, eftersom de ibland talar emot varandra. Och vårens sysslor varierar ju tidsmässigt i vårt avlånga land – Sverige inberäknat.

Hundtandslilja 25.05

”Urban, Wilhelmina och Beda, de skola sommaren leda” lyder en ramsa. Sen fick Beda ge efter för Blenda som namnsdag 27 maj, och då byttes verbet ut till ”sända”. Den ramsan går inte i svenska Finland. Rimma lagom med ett verb på Ingeborg, som har namnsdag hos oss 27 maj… Enligt den ramsan blir junivädret som på Urban, julivädret bestäms av Wilhelmina och augusti av Blenda. Och sommaren börjar på allvar med Urban, Urpo på finska:”Urpo suveksi säntää, Perttu (24 augusti) toiseksi kääntää”. Sommaren slutar alltså med Bartolomeus – Bertel. Det här nämns redan i Finlands första ”kalender”, den som fanns i Michael Agricolas bönbok, 1544. Den boken, enbart den,  är för övrigt värd flera blogginlägg…

Likaså hävdas på finska att sådden skall vara avklarad i och med denna dag. Och om det blåser från sydväst, då blir det en bra skörd. OO sådde rödbetor idag. Vinden varierade, men faktiskt, det blåste mest från rätt håll. Fina och jämna och vita och gula och randiga och röda betor förväntas!

och en enkel tulipan

Beda, 27 maj, medför något speciellt, speciellt på Gotland. Eventuellt efterföljs detta i detta odlingslandskap, få se. Bedas dag är böndagen, då bönorna kan/skall sås. De kräver rätt så varm jord för att gro och inte ruttna, så… Men nattemperaturerna har hållit sig ordentligt på plus och den mörka jorden har dragit åt sig dagarnas solstrålar, så hoppet lever.

Men än är inte allt avklarat. Granntanten fasade för järnnätterna också. Och det gör en och annan ännu, var till mans och kvinns. I Norrbotten lär man kunna andas ut 8 juni, då kan man sätta mandelpotatisen, denna nordliga delikatess, i jorden. Det tar ju en tid innan den visar sina gröna groddar ovan jord, och då är frostfaran definitivt förbi. Tydligen. I många delar av Sverige tycks datumet 18 juni nämnas. Vill inte tro…

Två talesätt till: Om man kan gå sommarklädd 25 maj får man gå i päls hela sommaren. Jaha. Och det blir ingen sommar förrän Urban rasat ut, storm och oväder förväntas denna dag. Jaha jasså.

I varje fall får skomakaren lång semester, av dessa två bilder att döma, tagna idag:

syrenblomknopp

 

Flaggan i topp!

Tre flaggdagar på fem veckodagar. Det finns ju risk för att flagglinorna skadas av allt upp-ner, upp-ner så här i det kyliga vårvädret. För er som är utrustad med stång och lina och blåvit flagga och vill följa påbuden. Och det vill man ju, vad gäller flaggande. Och lite till.

Tisdag 9 maj. Europadagen. Vedertagen flaggdag enligt Finlands statskalender. Frivilligt, men rekommendabelt. Hör till god sed att hissa flaggan. Upp klockan åtta, ner vid solnedgången, senast klockan 21. Och den flaggdagen kan vi skylla på Robert Schumann (1886-1963), som suttit på många ministerposter i Frankrike. Nionde maj 1950 deklarerade han att att man bör skapa ett enat Europa för att bevara och trygga freden.  1985 beslöt Europarådet att dagen är Europas dag. Ledig dag för EU:s institutioner, vi andra knogar på. Och hissar flaggan.

Fredag 12 maj. Finskhetens dag. Vedertagen flaggdag igen. Den dag då Johan Vilhelm Snellman, österbottnisk sjökaptensson, föddes på ett fartyg i Stockholm. Hans geografiska levnadsbana gick via Uleåborg, en sommar i Alahärmä, Helsingfors, Tübingen, Kuopio och återigen Helsingfors. Plus flera andra orter i landet, som hemlärare för att finansiera sina studier. Han avled i Kyrkslätt 1881.

Den unge Snellman, närmast Blygman. Målning från 1849.

Och så mycket han hann med! Grundade tre tidningar i Kuopio (där han var rektor för högre elementarskolan); svenskspråkiga Saima och finskspråkiga Maamiehen Ystävä (~Lantmannens vän). När myndigheterna drog in Saima grundade han ‘Litteraturblad för allmän medborgerlig bildning’.

Han återkom till Helsingfors 1849, medförande ung hustru och två barn, födda 1846 och 1848. I rask takt kom tre till, 1850, 1851 och 1855. Och 1857 avled hustrun, 29 år, i barnsäng. De fyra sönerna blev män i staten, nämns i uppslagsverk. Äldsta barnet, dottern, hette Hanna.

Hur han fick ihop livpusslet som ensamstående far till fem minderåriga barn nämns förstås inte. Andra skötte den sidan, troligtvis. Men karriären, den gick spikrakt. Professor, senator (motsvarar i det närmaste dagens minister), medlem i kulturgänget Lördagssällskapet, arbetade för det finska, den första som klart uttalade nationalitetstanken i Storfurstendömet, adlades 1866 och representerade det ståndet i tre lantdagar. En av dem som såg till att Storfurstendömet fick egen valuta 1860, finsk mark. Med mera. Står – nej, sitter – staty utanför den pompösa byggnaden Finlands Bank i Helsingfors. En man med ännu mer meriter, men sätter punkt här. Hans mera okända litterära produktion från 1840-talet verkar intressant…

Den mest bekanta bilden av Snellman (han ser inte snäll ut…), på hundramarkssedeln för x antal år sedan.

Och så är det Mors Dag på söndag, 14 maj. Officiell flaggdag vilket betyder att alla offentliga inrättningar i republiken är skyldiga att hissa flaggan. Ävenså privata. 13 maj blir det kanske också flaggning, på halv stång. Finlands förra president, Mauno Koivisto, avled ikväll 12 maj. 93 år gammal.

OrdOdlaren gör en av sina medborgerliga plikter på söndag. Deklarerar.

Svängom idag!

Skall vi dra en vals? Eller sparka en mazurka? Tango, schottis, polka, polska, snoa, rumba, samba, menuett, gavott, kadrilj… Det är Dansens Dag idag! Hur många tecken på firande av Dagen har Du sett?

En programledare i den finlandssvenska radion sade i förbifarten idag på förmiddagen:”det kan vi ju göra såhär på Dansens Dag”. Men vad vi skulle göra, det uppfattade OO inte. Enda notationen i massmedia hittills. Inga lokala evenemang har kunnat uppdagas. En svängom kanske? Svängom – substantiv eller verb? Så här i första maj-tider dyker troligtvis diskussionen upp igen: Sjungom, låtom, dunkom så länge vi levom, drickom, kurtiserom… Det är en uppmaning. Första person pluralis. Låt oss svänga!

Nej, Sväng Om! Nu skall det ju handla om att ta en svängom, inte om språk… Dansandets mysterier inleddes för OO:s del på köksgolvet, före åtta års ålder. Minnesbilderna är från den gamla bostaden, den nya – tvärs över gårdsplanen – flyttade familjen till senast när OO varit skolelev i ett år. Pappa och mamma var flitiga och skickliga dansare, och danskulturen var stark i Österbotten under OO:s barn- och ungdomstid. Vid femton-sexton års ålder inleddes folkdanseran. De största meriterna på det området är troligtvis grundandet av folkdanslaget Otakt vid Åbo Akademis studentkår och juniorfolkdansstartandet i Lovisa 1977. Det blev en hel del resor och roliga tillställningar också.

En svängom för sisådär tjugo kilo sedan… OO:s bättre sida.

 

Att instruera barn är ofta förenat med en viss ”handgriplighet”…

Men varför Dansens Dag idag då? Jean Georges Noverre, förstås. En man vars namn finns på allas läppar, eller… Född 29 april 1727. Dansmästare. Författare till ”Les Lettres sur la danse et sur ballets”, en vida spridd, ofta använd och citerad bok i danskretsar. Förnyare inom balettkonsten, verkade som dansmästare bl.a. i Wien, Milano, Neapel, Lissabon och också i Stuttgart, där han ruinerade teatern med sina dyrbara uppsättningar. Tja, har man sysslat med dans som OO gjort, då har man inte alltför ofta snavat över denna storkändis… Men visst kan man fira Dansens Dag ändå!

OO inledde helgfirandet med dans. TV-programmet ”Let´s Dance i Sveriges TV4. Favoriterna är kvar. Den samtidiga Svenska Friluftsdagen förblir ohyllad på grund av rådande vädertyp. Plus 0,5 grader i skrivande stund. Sedan bilderna togs har marken blivit vitare och vitare och vitare…

Snart skall äppelträden blomma…

 

Garagets dörrar bildar snöflingebakgrund

 

Pioner, funkia och till och med narcisser hukar här…

Lokala handelns Dag har också uppmärksammats, medelst  en snabb butikssväng i myllret av helgdelikatessinhandlande livligt diskuterande par: ”men det tycker ju inte hon om” – ”hon får äta något annat då” – ”ja, men vad”… OO har alltså tjuvlyssnat, men hur blundar man med öronen i kassakön?

Dansandet är så gott som slutfört. OO har återgått till ensamma svängommar på köksgolvet. Den sista dansperioden startade i slutet av 1990-talet och tog slut 2014. Ett ganska stort antal gymnasieelever har lärt sig räkna tretakt och tvåtakt och vänster och höger under ”dansmästare” OO:s ledning. Grädden och sockret på lärarkarriären!

Temadagstankeutflykter

Kåksu (kåkså, kåkse). Ett nyhittat gammelord som gav OrdOdlaren trevliga idéer. Gutamål, ett grundspråk som i mångt och mycket ger en österbottning hemkänslor. Enligt allnakku var det Kåksus dag 18 april, så OO är lite bakett. Värre har hänt. Nyfiken? Adressen är http://www.gutamal.org/allnakku.

Kåksu är en träklubba med långt skaft som man använde för att slå sönder gödselkokor – gödslrukar – på betesmarkerna. och så skriver alnakku en kommentar: nuförtiden ägnar sig folk åt ti kåkse på golfbanan… Och OO:s hjärna exploderade i associationer. Letade som besatt efter ett kort. Fanns inte i den egna samlingen, inte i två besökta affärer i stadens centrum. Lyckades stjäla två varianter från nätet. Ringarna är troligen ett kopieringsskydd. Förlåt att OO gjorde så, Inge Löök… (nöden har ingen lag)…

… men de här gummorna är så ljuvligt kreativa! Det påstås – obekräftat – att den fiffikus som i tiden lanserade stavgång (Nordic Walking) också introducerade skogsgolf: Ta ett lämpligt verktyg och gå ut i skogen. Hitta en lämplig käpp som du eventuellt formar om efter behag, och spelet kan börja. Kottar att slå finns det oftast hur mycket som helst. Inge Löök har – nej, förlåt – gummorna har kanske fått idén från skogsgolf? Beundra en bild till,  samma motiv, utan ringar, troligen mindre:

Skogsgolfen har modifierats med åren. Nu finns banor på gårdsplaner (modell större) och i skogsområden. Det finns 9-hålsbanor som preparerats, men även mest naturliga banor där hålen kan vara mera fantasifulla än gjorda cylindrar i marken. Kottarna har ersatts med innebandybollar, tennisbollar, crocketdito, med mera. Som slagträ används hemgjorda klubbor, men även attiraljer som innebandyklubbor och gamla järngolfklubbor. Därutöver två viktiga ingredienser: humor och hemgjorda regler. Läste nånstans att den som äger marken man spelar på får egenmäktigt bestämma om reglerna.

En kul sport, verkar det som. Mera kul: Kulkarnevalen, som begås varje år på en gräsplan nån gång i augusti i OO:s barndomstassemarker (nästan). Har inte själv deltagit vare sig som stötare eller som åskådare, men får för det mesta noggranna rapporter rörande herrklassen, damklassen och barnklassen. Det hela torde ha börjat som en privat kraftmätning mellan två jämnåriga ”pojkar” för X antal år sedan (sa någon 1975?). Kulan var därmed satt i rullning, och växte och blev tre viktklasser och numera ett medelstort byajippo där humor och tävlan med sig själv räknas först – lika bra som senaste år, eller tar åldern ut sin rätt? De två pojkarna kämpar vidare, med uppnådd pensionsålder och lite på. På andra plats kommer tävlingen med andra. Tror OO, men kan inte vara säker, det existerar andra tecken i kommentarerna till rapporterna…

Men de här hänger med från allra första början:

Stötens längd markeras meddelst en egen medhavd skruvmejsel. Den kunde ju vara en tävling i tävlingen, en allsmäktig domare avgör i skruvmejseloriginalitetsklassen. Skulle säkert sporra till besök på diverse gubbdagis. Det finns blommiga också.

Nu är det dags för läsning!

Idag har den inletts. Den årliga läsveckan, som kulminerar med bokens och rosens dag 22 april (den skrev OO om för ett år sedan). Och vad gör man? Läser, förstås. Men inte hela tiden. Vad?

OrdOdlaren inledde temaveckan med besked. Innan hon alls gjorde något annat läste hon den två dagar tidigare påbörjade boken till slut. En typisk roman, som öppnade en massa intressanta trådar och följde upp en – nästan. Tre personer på väg mot ett samma mål, det görs fördjupningar i deras gemensamma barndom, lite i deras helt skilda vuxenliv – och de kommer nästan fram till målet. Så, helt plötsligt, är boken slut. Jaha. Boken nådde sitt mål. OO blev lite frånvarande, funderande på de ouppföljda trådändarna i några timmar… ”Om det var så att…”, ”Hur gick det med…”, ”Hon i slutet av boken, kunde hon vara…?”

Påskannandag. En dag som alltid inletts utan morgonmålstidningsprassel. OO vill ha sådant! Är världen därute kvar? Greppade det som mot all förmodan ännu kallas telefon. Stendöd. Urladdad. Den betydligt äldre plattan/tabletten då? Ingen nätkontakt. Får igång kontakten – men om en stund uppenbarar sig en liten svart ruta:”Internet har stoppats”. Nytt försök, öppnar snabbt e-posten, ett mejl som borde svaras på. Hinner svara kort innan den svarta rutan dyker upp igen.

Längtar efter papperstidning till morgonmålet, men de tiderna är förbi. De Stora Tidningshusen har bestämt att OO bor på den sida om gränsen som säger att den dagliga (hä!) tidningen anländer med dagsposten. Som kommer när Allsmäktiga Posten tycker att den kan bekväma sig med att dela ut något i postlådorna. Tiden varierar mellan ca 13 och ca 17.

Stopp! Det skall handla om att läsa idag, påpekar den bestämmande på höger axel. Läsa, jo, men vad?

Ibland lockar den här stilen (och innehållet) mer än romaner och deckare. Och det finns av den, som synes…

Sökte fram sidan http://www.lukuviikko.fi/sv. Trevliga tips? Nä. Trevliga läsejippon? Lika tunnsått. Man skall ge tips själv, hitta på själv. Men man kan klicka på rutan ”10 globala fakta om läsning”. Okay. Där ståtar den stora, feta rubriken: ‘Det finns ungefär 800 miljoner vuxna som inte kan läsa i världen’. Och texten där under fortsätter:’Av världens befolkning på 800 miljoner (>15 åringar) är ca 16% analfabeter’. Sååå… Analfabetism, skrivsvårigheter, översättningssvårigheter (bildningsbrist?)…? På finska är formuleringen annorlunda, men rätt. Dock lockar den till felaktig översättning. Den som översatt och skrivit har uppenbarligen läst enbart på bildskärm. Och då ser man inte lika bra sina fel. Det har bevisats för OO på några sätt under den gångna påsken. Korrekturläsning – och läsning – skall ske på papper. Vet att det finns flera som håller med.

Men läs! Böcker, tidningar av olika slag. Här i huset finns att välja på, även om främst trädgårdslitteratur fastnade på bilden. Mera senare. Kanske. Om OO inte helt fastnar i enbart läsning (varvat med trädgårdsjobb i kylan… och annat).