Exportvärd finska

Så kom den då. Takatalvi. Efter två nätter utan minusgrader började det finnas hopp, men så klämmer kung Bore till en sista (?) gång för säsongen. Väderprognos från igår:

Takatalvi. Alla ljud är korta: ta – ka – tal – vi (va de nån som sa någo om japanska?). OrdOdlaren gillar ordet, både för hur det ser ut, hur det låter och för smidigheten. ”Taka” i sammansättningar blir ofta ”bak-, som takatasku = bakficka, men här tror OO att det mera handlar om ”takaisin”, tillbaka. Motsvarande ord på svenska finns inte. Varsågoda och använd! Talvi betyder vinter.

Den kapade granen 26 och 28 mars. Den nattfallna snön smälter idag, och kanske talesättet från Storkyro, upptecknat 1934, gäller: Uusi lumi on vanhan surma = Ny snö är den gamlas (gamla snöns) död. Kanske den glashala stigen till vedlidret mjukas upp, en utflykt dit är av nöden inför de kommande nätterna.

Det som göms i snö – – göms på nytt. Här föll granstammen och putsades sedan ren från grenrester, och de återstående resterna av det arbetet skall putsas bort. Sen. Nån gång. I torrare väder.

Ett annat ”väderfenomen” har också ett exporvärt ord på finska: ruska. Den tid på hösten när naturen visar upp sin färgprakt i alla möjliga och nästan omöjliga gulrödbruna nyanser. Ordet torde ha stor släktskap med ruskea = brun, finns också i samiskan. ”Höstglöd” låter tamt i jämförelse. En klar, solig dag i ruska-tid, mm…

Sauna har ju ett ord på svenska, bastu, men sauna torde vara det internationella. Den romantiska bilden på frimärke från förra årtusendet. OO ”orkade” inte söka fram en bild av den i 30 år egna röda bastun vid ån (nästan tre hyllmeter med stora fotoalbum…), så… När nu sauna har slagit genom, varför då inte ruska och takatalvi? Och

rappakalja! Att det finns ett spel som heter så lärde sig OO för mindre än ett dygn sedan. Det finns en teori som säger att ordet importerades till Sverige för kanske 150 år sedan eller mer, av folk som kom från Finland och tyckte att nån dryck där smakade illa: rapakalja. Rapa kan betyda gyttja, lervälling eller bottensats. Kalja är ett (bättre) ord för svagdricka. Av någon anledning används ordet nu i överförd betydelse, och med två p. Innebär dravel, struntprat, nonsens. Därför heter spelet rappakalja. Man har gått en bit från stavningen och betydelsen rapacallja.

Fler finska ord som har berikat svenskan: hyvens. Ett oböjligt ord som betyder bussig, kamratlig. Hyvä som adjektiv, hyvin som adverb = god, bra, väl. Och om man kolar vippen eller kolar av har man lånat från finskans kuolla = dö.

Väylä. Farled på finska, älv på meänkieli. Kukkolaforsen i Torne älv, fotad från Sverige, Finland på andra sidan. Att det går en gräns mitt i älven sen 1809 kommer man inte alltid ihåg i trakterna. Man är inte så kranttu (kinkig, kräsen, petig), ordet har samma betydelse på bägge sidor.

OO besökte Tornedalen sommaren 1999, och det var samtidigt hennes första och hittills enda levande kontakt med meänkieli. hon blev förtjust, tagen och road. Hon måste bara gå fram till två karlar och fråga vad de pratar. Det var finska, men ändå inte. Många ord från svenska men lite ”finskvända”. Hänger ni med: mupeeti, biili, ookata, hunteerata…

Ett ord irriterade, samtidigt som det var roligt. Knapsu. ”En man som gör kvinnoarbeten”. OO kokar! Att fotografera, vattna blommor, tvätta fönster – knapsu om en karl gör det! Att snusa, bada bastu och skotta snö är inte knapsu. För en karl. Än för en kvinna??? En man med örhängen och långt hår som städar och diskar, han är knapsu, så sade en 29-årig man från Överkalix. Men han tillade: nuförtiden är det mest på skoj, ingen skillnad på mans- och kvinnogöra. Hoppas det.

Ni som kan lite meänkieli: använd! Var ni än bor…

Ordförrådsutvecklingsinspiration, del fem

Sist och slutligen är det kanske bättre att ha is i hatten än is i magen? Man skall ju hålla huvudet kallt i knepiga situationer. ”Is i magen” får alltid OO att tänka på när man vadar ut i en sjö och vattennivån når naveltrakten och… ja.

Hon till vänster bär en hatt som det sannerligen ryms rejält med is i. Vem hon är/var och varifrån har OO totalt glömt, det hände under en festdag med bland annat 1700-talsstil för tolv år sedan. Inte precis stilenlig hatt på OO, men den stilsäkra väninnan som står för OO:s klänning ville föreviga paret. Det ryms garanterat is i den lila hatten, inköpt på ön Korcula i Kroatien.

På finska sätter man ”jäitä hattuun” (is i hatten) och håller sig lugn när det krisar till sig, eller när man har oma lehmä ojassa,

en egen ko i diket. Ni må tro att finsk- och tvåspråkiga trädgårdsbesökare skrattar och fotograferar. Finlands mest Facebook-spridda ko? Vad man har när man har en egen ko i diket är inte så lätt att förklara. I princip talar man för sin sjuka moster/mor, man ser till sin egen fördel, talar gott om något utan att röja hur mycket man själv är inblandad, vad man själv vinner om man lyckas övertyga sin samtalspartner. Ungefär.

Kon inköptes en gång på väg till operafestivalen i Nyslott. Den finskspråkiga kvinnliga försäljaren blev överförtjust och skrattfull när hon fick veta var kon skulle placeras. Hon bar den själv till bilen, lade den på rygg med juvret i vädret, spände fast med säkerhetsbälten. I tre dygn stod bilen sen på en gata där åtskilliga festspelsdeltagare vandrade fram.

Ganska ofta bör man också lyfta katten på bordet (nostaa kissa pöydälle). Inte enbart för att äta ur sin egen adventskalender som här, utan även symboliskt sett: tala om saker med deras rätta namn, ta upp smått obehagliga och svåra ämnen till behandling. Ta tjuren vid hornen, se sanningen i vitögat.

Visserligen borde det vara så att katten själv hoppar upp på bordet. I OO:s tolkning säger man inte ”folk säger” när i själva verket en person har sagt något, inte heller ”alla andra gör så” när man vill rättfärdiga sitt eget handlande. Till exempel.

Ibland vill man ju ändå bara lyfta katten för att paja den. Visst är kattungen i systersonens händer söt och kramgod? Samma systerson gled som treåring ur mammans famn till den både skrämmande och lockande hunden, rörde vid den med handen, tittade upp och sade ”Paja baja!” (bara).

Språkkullerbytta för folk i Sverige. När vi finlandssvenskar pajar, då smeker och klappar och kelar vi med. Finskans paijata (varifrån det nu kommer) har den betydelsen. ”Jag vill paja dig” betyder ingalunda ”ha sönder, få att sluta gå, gå sönder”. I vår språkvariant enbart ett transitivt verb.

När alla kor klivit upp ur diket, när alla katter är på bordet och blir pajade och man inte mer behöver ha is i hatten, då kan vi fira med sprakastickor. Det sprakar och knastrar och gnistorna strittar åt alla håll, utan att förorsaka skador och faror.

Sist och slutligen: språkvården brukar föreslå att vi i stället skall skriva och säga ”till syvende och sist”. Varför ta till danska/norska? OO förstår inte.

Stritta: skvätta och stänka, jo. Men när något strittar, då händer det med kraft och fart, både nedåt, åt sidorna och uppåt.

Ti arbeit ilaag – på talko (ordförrådsutvecklingsinspiration, del någonting)

Där står den, på sin lilla bergskant i byns utkant. Ungdomsföreningslokalen i hembyn. Där såg den lilla flickan sin första långfilm, Titanic. Varför pappa tog sina två döttrar på den föreställningen vet ingen nu levande. Från och med cirka 1960 var verksamheten i huset noll.

Huset i juli 1969, fotat för ett reportage som journalistfröet gjorde då – stegarna visar att renovering är på gång. Hur det blev så hör inte hit, men hur det gjordes är väsentligt här: på talko. Ett ord som är oöversättligt enligt oss finlandssvenskar och finnar – på finska pratar man om talkoot. På en diskussionssida listas 14 svenska ord som är lite ditåt, men smalare: bl.a. grannhjälp, volontärarbete. Har ett svagt minne av att det finns ett ord på gutamål…

En något dålig men bra bild! Ungdomarna hade talkokvällar på tisdagar och fredagar, de äldre som hade möjlighet arbetade på dagarna. Ser ni ”klumpen” på takåsen? Han målar. Tror det var han som ropade åt skribenten: ”E je så råolit!” Man arbetade för en gemensam sak, kunde umgås samtidigt och slänga käft på kvällskvisten. Vet inte i hurudant skick huset är idag.

Ordet talko har vi fått från söder. I estniskan finns ordet talgud, i lettiskan talka. (Och i Borgå finns en affär som säljer kontorstillbehör som heter Talka, undrar… skall fråga vid nästa besök). Om ett stort arbete skall göras, ett arbete som behöver många händer, då bjöd man till talko (idag tyvärr mera sällsynt). Måla ett hus, lägga nytt pärttak, kapa och klyva ved, putsa upp ett skogsområde – eller bärga hö.

Detta hände 1985. God timotejväxt, väl lämpad för hästar, skall vara torrt och dammfritt. Då är det bäst att det får torka långsamt på störar, som OO säger, i snejsor som andra säger. Vi fick ihop ett gäng bekanta (alla inte på bilden) på ”höjstöörantalko”. Åkern låg en kilometer från hemmet, OO körde ut kaffe till åkern, men köttsoppan, brödet med tillbehör och drycker serverades vid ett bord hemma på gårdsplanen. OO bjöd dessutom på bastu och ådopp efter fullgjort arbete, hon ville överraska. Då märktes en språkskillnad. De finska talkoarbetarna tog bastun för given, de hade handdukar, schampo och klädombyte med. De finlandssvenska blev överraskade.

Hästarnas vintermat torkar. Talko är att göra ett jobb gemensamt, hjälpa varandra, göra gott, uppleva samhörighet, få mat, kaffe och frejdligt umgänge, gott humör, god humor och mera sådant. Rena rama hälsoinjektionen.

En av OO:s Facebook-vänner älskar snö, både att skida på och att skotta. Han bor i ett radhus där invånarna har var sin talkovecka som gårdskarl. Och så han skottar… Många föreningar ordnar olika verksamheter som talko: höststädning, vårstädning, olika reparationer… Minns när bönehuset i byn målades på talko. Killen uppe på takåsen på svartvita bilden ovan stod då på en stege, en pinne brast, och gissa vem som stod i fallriktningen och drogs med? Rätt. Gul målfärg och två kompisar låg på marken, vred sig, skrattade – och alla andra talkoarbetare kunde inte annat än skratta de heller.

Talko i Borgå Trädgårdsförenings rosarium vid Borgå sjukhus 2 oktober 2021, årets sista. Det är en hel del krypande och klippande och rensande medan skratten och ”skvallerpraten” håller mun och öron sysselsatta.

Efter nån timmes jobb får mun, mage och psyke belöning. Kaffe och te med salt och sött tilltugg smakar. Dessutom lotter. Föreningens ordförande har varit på sin årliga tiggerirunda till trädgårdsföretagen i stan och skaffat fina vinster. Varje gång en person deltagit en talkokväll får han/hon en lott, det blir max sex lotter per person.

Svenskfinlands egen humorgrupp KAJ har också en sång om talko som ingick i gruppens första musikal på Wasa teater. Tyvärr finns den inte som enskild video på Youtube. Men titta i stället på videon Taco Hej (me. Gusta). Den spelades in i en enda tagning en sommarnatt på en avstängd landsväg i byn Rejpelt i Vörå. Ett rejält talkoarbete det också, kolla sluttexterna: kan ni räkna namnen på dem som varit inblandade? Folk ställer upp när det handlar om bygdens pjasande pojkar. En video i snabba klipp om hur videon gjordes finns också, Making of KAJ – Taco hej (me. Gusta).

Fredagsmys ikväll? Alltså mys, inget annat ord. Ni kan ju fira ilaag – tillsammans.

Sjuåringen lottar ut, paketerar och postar…

Pernå, Lovisa, Borgå, Klintehamn, Västerhaninge, Onsala och Tollered. På dessa orter sitter Lena, Janica, Lasse, Ingrid, Carita, Tua och Eva, här i omskakad ordning med hänsyn till orterna. De kommer alla att få ett kuvert på posten. OrdOdlaren hoppas att postverken sköter sitt. En ”vinst” går bombsäkert fram, på tisdag kväll. Överlämnas från hand till hand. För visst var det kiva att Michaela hade tur i lottdragningen, tack vare en kommentar om ett inlägg där hon själv var med!

OrdOdlaren fotogr – nej, Självutnämnda Växtologen fotograferar en ek som behövs för att skriva lättsamt om ekar. ”Vinsterna” som sänds iväg på tisdag är just växtkåserier. Skribenten kan bäst beskrivas som ett mellanting mellan en upplysningsgivande gammal folkskollärare och en gammalmodig (just det!) kåsör. Så tycker OrdOdlaren och njuter tidvis.

29 januari, klockan 14.43. Här skall det njutas sköna testunder med mera om någon månad. Hoppeligen i april. Reaktion? ”Hoppeligen” klassas som finlandism av språkvårdarna. Svenska Akademins ordbok: som förhoppningsvis, något skämtsamt. Belagt 1957. Vadå skämtsamt? Fredrik Sonck: ”Poeten invänder: betoningen ligger på den första stavelsen i hoppeligen, och därmed får ordet en helt annan gäckande nyans i sitt hopp”. OO håller med. ”Hoppeligen” vinner mera mark än ”förhoppningsvis”, hoppeligen!

30 januari klockan 9.41. Det här är inte kiva. ”De bara öukar å öukar, sa han som åt ärtsoppa i regne”. Kiva – jovisst, finska och helimporterat till sydfinlandssvenskan. Alla ljud korta. Inte precis OO:s favorit i skrift, men verkligt fungerande i talspråk. Passar bättre i våra dialekter än ordet kul, som folk i Österbotten importerat. Kiva i grundform går helt bra, men en finskspråkig väninna for ut i en kaskad av fula ord: ”ni komparerar på ett försvenskat och för en finne fult sätt, kivogare, kivogast! Skäms!” Kan en språkmänniska förklara varför det blir så? Kivare och kivast? Ha. Hör Olle, modersmålslärarlegenden, dra ett snett leende och mumla ”mera kiva, om man nu måste…”…

5 februari klockan 13.24. Huvadå. Finns det ordet? Hittade ”hugaligen” och ”huvaligen”, som enligt Wictionary är ”norrländska” och uttrycker bestörtning, äckel eller att det är synd om någon som drabbats av olycka. Synonymer: fy så hemskt, usch, fy, hu. ”Huga” säger man om något som är jobbigt eller obehagligt. Krösamajas ord. OO:s ord är huvadå.

7 februari klockan 9.39. Plusgrader. Första snöbiten från taket kom ner med bång senaste natt. Bara endast första lilla… Nu har OO verkligen fått leidon. Uttalas med o eller å. Dialektalt av leda, tristess. Man är utled på någonting, men inte riktigt lika starkt. Kan också sägas som leid, som adjektiv.

Legendarisk är historien om den filosofiskt lagda mannen som hade krattat ihop tomtens höstlöv, och när högen var som störst kom en vindpust och bredde ut den igen. Mannen lade lugnt ner krattan på marken, betraktade det hela en stund och konstaterade lakoniskt: ”Tokodii e ja leid”. Sånt här är jag trött på. Medge att dialektuutrycket är mera kärnfullt.

Snökonsten från en annan vinkel. Och huvadå så mycket snö som skall komma ner… Hur håller krusidullsnön ihop? Kristallerna binder ihop sig på något genialiskt fysikaliskt temperaturmässigt sätt. Egentligen grömt grant (nordsvenskösterbottniskt vanligt uttryck för mycket vackert). Int rikit en glansbild, men näråpåå.

Tack ni som kommenterade, GRATTIS ni som hade tur i utlottningen, hoppas ni läser innehållet i era brev…

Berätta gärna vad ni tyckte! OO mårar åpåå…

Ordförrådsutvecklingsinspiration, del tre

Man hävdar att man säger och gör si, men när det kommer till den verkliga kritan märker man att man både säger och gör så. OrdOdlaren – tillfälligt drabbad av man- och allmännaordalagsjukan – fick lov att rannsaka sig själv. Hon har alltid hävdat att hon ogillar konstruerade ord som slutar på -is – brådis, sjukis, lekkis, dagis, högis. Nej, dessa använder hon definitivt inte. Men ändå använder hon. Några andra.

Arbetskraftsbyråns flickor i Gamlakarleby (från 1.1. 1977 Karleby) firade bastukväll i Himango vid Bottenviken i augusti 1975. Två av dem bar tvättvatten, på tumis. Kvällen var magisk också med tanke på ljuset. Finländskt ord? Hm. August Strindberg använde det, och OO hittade också bevis på att det använts i en artikel i Dagens Nyheter 2006. Fortsätt använda! Enligt Fredrik Sonck ”kämpar man med bråkräkningen på tumanhand med specialläraren, men går på tumis på kvällspromenad med sin käraste. Dessutom har uttrycket en nyans av innerlighet som inte är lika stark i originalet”. En feministiskt inriktad OO använder tumis. Punkt.

En tidningsskrivarkurs på 1970-talet. bildtexten lyder: ”Vissa dagar orkar man inte vara trevlig”. Namnen är utsuddade ur OO:s minne. Bilderna på nattredaktionen kvällen innan visar skrivmaskiner, pennor, papper, redaktionstavla, dans, gitarr och diverse flaskor med diverse innehåll. Krabbis.

OO och många andra har länge trott att ordet krapula, motsvarande Sverige-svenskans baksmälla (vilken bak?), fyllesjuka etc. är finskt. Pyttsan. Crapula är latin, kommer i sin tur från forngrekiskans kraipále som kommer från kara= huvud och pallein=skaka. Betydelsen samma genom alla århundraden. Fredrik Sonck: ”baksmälla eller bakfylla är stela och opersonliga, medan kopparslagare och blykeps är alltför dammiga och dessutom eufemismer. Krabbis är däremot ett utmärkt ord för tillståndet”. Låter dessutom ”lättare” än ursprungsordet krapula, tycker OO. Bra ord med historiskt djup.

Kreativa finlandssvenskar har dessutom hittat på ett parallellord: morkis (uttalas mårkkis). Det står för den moraliska sidan – vad har jag sagt, gjort… På synonymer.se för bakfull hittade OO dessutom ”ågren på axeln”. Morkis låter bättre.

Den här bilden är aningen äldre än OrdOdlaren. Vid en hästhage i Argentina hösten 2014, med lippis på skulten. En kär lippis i perfekt passform, pillerburksstil – vill ha fler sådana! Den nya som OO knyckte åt sig i november 2021 har fel huvudform, även om det står Keskis Group på den.

Keps låter ofinlandssvenskt i OO:s öron. Skärmmössa är otympligt långt. Övriga ord på synonymer.se…. kaskett?? Ursprungsordet på finska är lippalakki, som snabbt blev lippis. Direkt också så på finlandssvenska. Enkelt och behändigt.

Råskis, med snömängden 2 februari 2022. Töms var fjärde vecka. Stavningen är oklar, vi svenskar i Finland är så vana vid finskan, där o uttalas som å, att vi oftast glömt att ”stava på svenska”. Avfallsbolaget heter Rosk´n Roll. Skräp, sopor, avfall – enkelt och smart sagt råsk (OO envisas, även om alla andra skriver rosk). Ordet har urnordiskt ursprung, besläktat med rusk på med samma betydelse på färöiska och norska.

Bild från sprakinstitutet.fi, fotograf Mikael Reuter som tydligen har besökt Färöarna. Finskans roska kommer alltså västerifrån. ”Mycket råsk på botnet”, skrevs det någonstans 1746. Rusk som busväder… nej, det lämnar OO därhän den här gången.

OO snavade över den här bilden som ”Vasabladets nöjesavdelning” skapade 2016. Kan inte låta bli att publicera den!

Kommentera med minst tre ord, här eller på Facebook! Det som lottas ut kan sändas i A4-stora kuvert vart som helst i världen, OO:s egen produktion. Dragning söndag kväll 6 februari. ”Hör” av er!

Ordförrådsutvecklingsinspiration, del två

Svenska ord som i huvudsak används enbart i Finland bör exporteras, inte rensas bort, har OrdOdlaren fått för sig. Alltsomoftast uppmärksammas de här orden i pressen. Häromsistens ondgjorde sig en journalist i en kolumn över hur nitiska språkgranskare rensar bort fungerande ord som inhibera och simstrand, till exempel.

Fredrik Sonck, kulturchef på Hufvudstadsbladet, skrev därefter ett förslag på tio ord och uttryck som borde ”uppvärderas, användas, spridas och rentav skickas på export”. Härmed skickar nu OO iväg det ord som vann en omröstning om den finaste finlandismen 2015:

Nakupelle. Används främst som adjektiv, adverb. OO sover nakupelle, simmar (obs, finlandssvenskar badar bastu och vinterbadar, men simmar i sjöar och hav), nakupelle, och så vidare. Ofta säger man det om småbarn, och då kan det också bli ett substantiv: ”Mammas egen lilla nakupelle”. Ersätt ordet med ”naken”, ”utan kläder”, ”utan simdräkt” (inte baddräkt…) – kanske ni uppfattar en viss nyansskillnad.

Ordet är tydligen inte i allmänt bruk i hela Svenskfinland, och OO tror att ingen kan förklara hur det uppkommit. Strunt i det. Så här skriver Fredrik Sonck: ”Ordet är gulligt, oskyldigt och förvånansvärt osexualiserat … en murbräcka för en mer avslappnad syn (på en kropp utan kläder, OO:s förklarande tillägg). Direkt från bastukulturens hemland”.

OO kommer plötsligt ihåg en tid när cirka tio flickor rätt regelbundet badade bastu under studietiden. Vi bodde i studentbostäderna i det legendariska kårhuset ”Kåren”. Vi stod i ring och tvättade varandras ryggar.

Bilden här ovan heter ”Just keep going”. Snygg och fyndig, eller hur? Fotograf och ”projektmakare”: skådespelaren Daniela Franzell, Åbo. Hon vinterbadar, och började en gång fundera över varför hon har ett behov av att skyla sig när hon byter om både när hon är ensam och när hon är tillsammans med andra vinterbadande kvinnor, som alla försöker dölja sin nakna kropp med handdukar – ingen annan människa syns i närheten. Allt mer jobbade hon med tanken på den nakna kvinnokroppen, inte alltid med ”perfekta” kurvor och ”idealvikt”. Hur skulle det vara med en kvinnokroppsstolt nakupellebild? Fyra kvinnor hörsammade hennes kallelse, den första bilden togs.

Tyvärr har OO inte tillgång till ursprungsbilden med tre glada kvinnor bakifrån på en brygga. Det ena gav det andra, fler kvinnor, fler motiv, inga ansikten syns. Miljöerna är hittills skärgårdsstaden Pargas och staden Åbo med omnejd. Den här bilden heter ”Me too”. Tagen en varm sommarkväll vid en simstrand (!) med en hel del tonåringar närvarande, vilka efter förklaring var mycket artiga och tillmötesgående. Riktigt nakupelle!

I Pargas finns ett stort kalkbrott, där har flera bilder tagits. Ett gäng kvinnor, klara att hoppa i dumpern och köra iväg med ett stort kalklass? ”Groove is in the Heart” heter bilden. Varför ”She´s from Finland”? Det handlar om postcrossing, ett världsvida system för att sända vykort. Daniela hade blivit aktiv i den gemenskapen, och nuförtiden är ju bristen på vykort verkligt stor, så det blev två flugor i en smäll. Hur många motiv Daniela har vid det här laget är OO inte säker på, åtminstone 76.

OO:s absoluta favoritbild. Kompositionen, djupet, belysningen och nakupellekvinnorna som betraktar Rävsundsbron, den bro som alla som tar sig med bil till Åbolands skärgård bör köra över. Den invigdes 1963, som Finlands ståtligaste. Nu har den nått slutet. Den skall rivas. Den har fått oreparerbara skador av massor av trafik, bl.a. tunga kalkbilar. Inom några år finns en ny bro, lite vid sidan om den här. En historisk bild, på många sätt!

Om ni undrar: OO har nyligen engagerat sig i postcrossing. Både Daniela Franzell och Fredrik Sonck har tillfrågats och godkänt OrdOdlarens skrivartilltag.

OBSERVERA! Nu inleds OO:s födelsedagsvecka, sju år på runebergsdagen! Alla kommentarer på minst tre ord här eller på Facebook deltar i en utlottning! ”Hör” av er!

Tidigare äldre inlägg

Bloggstatistik

  • 75 685 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
Skogsträdgårdsbloggen

Odla ätbart överallt

gotlanduppochner

Vi hoppas att du ska trivas med våra ö-inlägg. Oavsett om du bor på ön året runt, kommer hit med jämna mellanrum eller aldrig varit här... Givetvis skulle det varit trevligt om vi kan få dig, som aldrig varit på Gotland, att åka hit för första gången. Vi tror inte du skulle ångra dig. Chansen är betydligt större att du drabbas av samma känslor som Bosse fått varje gång, som vi varit här på semester. Välkomna önskar Bosse och Solveig Lidén!

Livet efter 80

♥ Hänt ♥ Känt ♥ Tyckt ♥ Tänkt ♥

Anitas blogg ... De fyra blomsterhaven

En blogg om fyra blomsterhav ... på min fönsterbräda, i mitt uterum, i min trädgård och ... allas vår trädgård

att leva sin dröm

med ljuvliga hundar

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales och Spanien

Lena Dyche reseledare och guide sedan 30 år. Här delar jag med mig av resetips från båda mina hemländer, Wales och Spanien. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70 – Blogg 2004-2018

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.