OrdOdlaren ”gör tio tavlor till” från novemberutställningen på Näse gård i Borgå. Gården skall hon läsa på lite mera om (haha för formuleringen), det torde finnas en och annan rolig och intressant historia i väggarna. Men nu: ytterligare tio tavlor på utställning:
”Våren kommer”. Roligt med huvudet där, hade lust att vända det lite, lite mer mot tavlan… Jovisst, det kommer en vår nästa år. En vacker, ren, doftande, luftig vår – oberoende av virus och vaccin. Det vårskirgröna får alltid OO på gott humör, där stod hon vid tavlan och drog i sig. Konstnären är en fd elev, Annette Wilenius-Lampinen.
”Landskap” (Keijo Tukiainen). OO kommer här mycket nära Per-Erik Moraeus ”Koppången”. Och den ”låten” skall vara instrumentell, utan sång. Förlåt, Py Bäckman – men hon läser knappast det här. Inte Moraeus heller. OO:s huvud är ändå fullt av ”Koppången”, även om morgondimman inte är så tydlig. (Kan en dimma vara tydlig?)
”Ladan vid mormors torp” (Riitta Harjukari-Laine). NÄ. Ladan i hembyn med en spontan installation bestående av en gammal rostig obehövlig enhästs slåttermaskin. Patinerade stockar och bräder, högsommar… Klasskamraten N har åstadkommit en liknande målning, doftar minst lika mycket högsommar som den här.
Nu blev det andra bullar. ”Helppoa kuin heinänteko” (Tapio Suvanto). ”Lika lätt som höbärgning” motsvarar kanske ”lätt som en plätt”. Det kliar i OO:s kropp. Det luktar ren svett, det är bråttom, tungt… OO var i ungdomen en baddare på att ösa halvfärdigt hö på störar. Men mannen/pojken på bilden… Fem cent för hans tankar!
”Efter festen” (Kristina Pressler). Ett och annat blir kvar… Nån har slocknat till höger, men städpatrullen har ju skottkärran till hands, ån i närheten. Lätt att väcka honom (?) och få honom nykter igen…
”Vildvinet rodnar” (Virva Zanon). Sen en vidvinsgren genom betraktelseköksfönstret från denna skrivplats. En (?) talgmes brukar ta sig små gungstunder på den och kolla in TV-programmet, tror vi. Och lianen växer mer och mer uppe vid takåsen. Färgen förför.
”Äppelkvist”, samma konstnär som ovan. De här två tavlorna ställde till med en hel del bekymmer för fotografen, ett ljusinsläppande felplacerat fönster. Men de måste bara få komma med. Ögonfägring. Ni får gärna gissa och fråga hur många äppelblomsbilder OO har i sitt fotoarkiv, men svar kan inte ges. Bara för njutningsfullt och hoppingivande.
”Min okända syster” i två utföranden (Seija Lahtela). Vackra, snygga – och väcker systerlängtan i OO. Smart att undvika anletsdragen, alla betraktare kan se sin syster.
”Earth Control” (Marlene Antell). Ger betraktaren många associationer, kanske konstnären vill ha det så? OO gillar runda former, klara ”genomskinliga färger. Kanske bakgrunden ändå är för blå för OO:s smak.
”Tomater” (Tuula Katajamaa). Rolig, något naivistisk. Fanns mellan två fönster i farstun, och OO måste bara låta lite av fönsterutsikten komma med i bilden! OO har odlat tomater i över 40 år och skulle ha en del synpunkter, men en konstnär skall skapa sin bild på sitt sätt. Av det röda huset att döma kunde man tro att konstnären suttit och målat i just denna farstu!
Sitter och funderar på ”tavlor på hemmaväggarna”. Kommer kanske nån gång. Väntar på andra liknande inlägg: tavlor i hemmet, tavlor på jobbet, tavlor på utställning, tavlor i garderoben, tavlor i ett museum… Och bilder i ett album.