Tänk er, en konsert som besöks av festföremålet självt på sin etthundrafemtisjätte födelsedag. Fotografen, som avporträtterat festföremålet några gånger, 178 år, var också där, likaså den 188-åriga tungt kroppsarbetande sångerskan, dessutom också den 215-åriga strävsamma hustrun till sin tids kultfigur, nationalskalden. Guiderna i Borgå kan!


Födelsedagsbarnet i två skepnader. Till vänster guiden Jenny Törnroos som spel – nej, VAR Alva Forsius (1866 – 1935) på konserten, till höger fröken ackuschörskan själv, avbildad av fotografen som nämndes, Natalia Linsén (1844 – 1919). Barnet på bilden är en av hennes tre fosterdöttrar.
Ska vi ta det från början? Eller nysta upp i någon hängande ända? Alva Forsius livsverk höll på att falla i glömska, men föreningen Alva Forsius Minne grundades 2013 och började arbeta synligt och aktivt. Alvakören grundades genom körsammanslagning 2018 och guiderna i Borgå – ja de har funnits länge och jobbar för högtryck.
Föreningens största synliga arbete: staty över Alva, invigd 2016. Hon växte upp på Åby gård, en stor gård i Borgå (fågelvägen 9,5 kilometer från denna skrivplats), nästäldst av en barnaskara på tolv. Med betyg från fruntimmersskolan i staden begav hon sig som 18-åring till Helsingfors och utbildade sig till handarbetslärarinna, gick även ritskola och vävskola. Hon drevs av ett starkt socialt hjälpintresse och blev en av de tre finländare som reste till London och hämtade organisationen Frälsningsarmén till Finland 1889. Det arbetet kändes kanske inte riktigt rätt för henne, 1895 hittar vi henne som fullt utbildad barnmorska (ackuschörska), hon ville starta ett barnbördshus i sin hemstad, först i hyrd lokal 1899, sen fick hon medel att bygga hus, som stod inflyttningsklart 1902:
Arkitekt var Signe Hornborg, Finlands, kanske världens första kvinnliga arkitekt med akademisk utbildning. De tolv platserna var ständigt fyllda, det fanns också platser för medellösa, unga ogifta kvinnor som ofta var olyckliga och inte ville eller kunde ta hand om ett barn. Alva tog hand om sin första nyfödda fosterflicka år 1900. Hon ville lära föderskorna sköta sina barn, älska dem, så det blev ett hus till:
Solhem, med plats för 20 förstagångsmammor, där de fick bo i ett halvt år och lära sig bl.a. hantverk för att kunna försörja sig själva och barnet. Därefter hölls kontakt med mamman i tre år. Bygget höll på att stranda på grund av ekonomin, Alva fick Frälsningsarmén att ta över ansvaret redan i byggnadsskedet, i dagens läge driver FA ett privat daghem i huset. ”Röda huset” blev senare ”vanligt sjukhus”, senare elevhem och är nu stadens omtyckta snygga vandrarhem – med simhallen som närmsta granne.
En misslyckad bild? OrdOdlaren lutade sig mot simhallens vägg och fick delar av Alvas tre hus på samma bild: barnbördshuset, Solhem och Alvas eget hus i mitten, Tomtebo. Hon bodde där med sina tre fosterdöttrar Anna Sofie (1900), Marta Bernhardine (1905) och Eva Elisabeth (1912). MAn kunde kalla på Alva genom att knycka i ett snöre, då plingade en klocka i Tomtebo.
Alvakören, ledd av Nina Fogelberg (som jobbade 1994 – 2005 på Gotlands folkhögskola i Hemse) samarbetade med guiderna och föreningen för att fira Alvas födelsedag, något som görs årligen på olika sätt. Vårt fina kulturhus Grand i alla ära, men allt på scenen är svart och belysningsmästaren ”leker” med färger under tillställningarnas gång. En mardröm för amatörfotografer.
De framförda sångerna var smart valda, om längtan, kärlek, ”kärlekens” följder, svek, försoning… En sjungande fyr från svenska västkusten, ”Trilo”, blev direkt OO:s favorit. Kotkan ruusu (Kotkas ros) handlar om köpt ”kärlek”, en kärleksdikt ur Kanteletar, Gabriellas sång (som vi alla ”kan”), samt några av nationalskalden Runebergs tonsatta dikter där han skrivit om sina talrika kvinnoförtjusningar framfördes. OO:s andra favorit blev ”Bulgarisk skärgårdsvals”, med text av en av hennes favoritordsvängare, Lasse Huldén. OO vill läsa texten och se noterna, där finns en och annan finurlighet att smaka lite mera på.
OO får återvända till de andra kvinnorna på något sätt. Det är svårt att skriva kort om stora människor. Tack för att Alva Forsius väckts ur den slummer som hon av olika olika orsaker försatts i. OO samarbetar med detta inlägg med både guiderna och föreningen, utan att ha haft någon större kontakt med dem. I Borgå finns nu också Alvahemmet, ett servicehem för unga nyblivna föräldrar och för krisplacerade unga. Konsertens intäkter gick helt oavkortat dit. ”Om du ser någon som behöver hjälp, hjälp då”, avslutade Alva/Jenny sin andra taltur för kvällen.