Lyckas ni? OrdOdlaren räknar och räknar, och så har det ju att göra med vad som räknas också. Det går att tänja och skuffa och krypa och krumelura genom vissa hål, och det blev så här:
Morgonmålet. Här finns nio inhemska (nästan) ingredienser som räknas. Müslin innehåller havre, råg och korn. Därutöver solrosfrön (ukrainska?) och pumpafrön. Skålens (inhemsk förresten, Pentik) innehåll toppas den här gången med egna frysta bär, egenhändigt plockade på den egna egendomen: björnbär, buskblåbär och hallon (som växer nästan överallt där de får växa. Vilda, alltså). En klatsch (eller två) äppelmos, ihopkokat och fryst av egen trädproduktion bredvid. Summa sju. Eller nio.
En och annan frukt kläms också in var och varannan dag. Den här veckan både äpple och tja, mandarin. Äpplet svenskt, men citrusfrukterna har rest lite längre väg. Dock, frukt. Sjuan strängt taget kvar. Elva ändå.
Veckans köttsoppa blev inte fotograferad. Potatis, kålrot, morot, palsternacka, rotselleri, egenodlad lök och, tyvärr, utländsk purjolök. Till den åts bröd, i vilket ingick havre och vete. Summa fjorton, eller nitton.
På tallriken flera gånger per vecka: Morot, kålrot och broccoli (inte inhemsk den här tiden på året). Summa fjorton och tjugo.
Inhemsk hjort, potatisgratäng med vitlök (egen), rödlök (egen) och kålrot. Därtill sallad. På tallriken sallat från Robbes lilla stora speciella odling (hans firma heter Robbes lilla trädgård) med anpassade ljusförhållanden, producerad cirka 35 kilometer från denna skrivplats. Tomater från Närpes. Idag fanns också närpesisk gurka i salladen. Summa aderton och tjugofyra. Nära målet!
Marthorna i Finland har kampanj i mars: ät minst 25 inhemska grönsaker per vecka hela månaden. Definitionen på ”grönsak” är bred. Här ingår inhemska spannmål, förstås också bär, frukter, baljväxter och gryn. Aj baljväxter… En påse djupfrysta ärter hade ju kunnat hällas i köttsoppan. Så dags nu! Observera att det här är en redovisning i efterhand, medveten tanke på ”minst 25” har inte funnits…
Allt har inte varit inhemskt heller. Marthornas lista räknar upp vitkål, blomkål (dessa äts på hösten, egen produktion), persiljerot (OO har aldrig använt), aubergine (inhemsk?) och majrova (nää-ä, svampig den här årstiden). Brysselkål passar inte i OO:s mun, inte svartkål heller. Svamp – aj fasiken! Finns ju både fryst och torkad. Skall åtgärdas i veckan som kommer. Zucchini – nä och nä. Sen nämns endast hallon, blåbär och lingon. Hä! OO har betydligt fler egenproducerade bär i frysen…
OO tänjer på begreppen. Choklad, Kommer från kakaobönan, gudarnas föda. En malvaväxt som är ett träd, och bönan innehåller massvis med nyttigheter. Två bitar nästan varje kväll. 47% kakao i Fazers bruna. Produkt av en växt som är nästan 10 miljoner år gammal, sägs det. Sååå…
Veckoslutsskvätten. Vindruva är ett bär! Växer också här! (Outtänkt rim…) Även om denna förädlade druva har vuxit och bearbetats i Puglia, Italien. Det blir tjugofem, med lite utflykter och tänjningar och krumbukter… Friskt vågat, hälften – nej mer än hälften – vunnet!
Å andra sidan: det blir en hel del inhemskt, närproducerat och egenproducerat femtiotvå veckor i året, mycket odlas inom en radie på … hm… 62,62 meter från köket. Det jämnar garanterat ut sig.