Nu får OrdOdlaren allt tacka de så kallade algoritmerna, eller vad det nu kan handla om. Hon undrade över de små blombuketterna som medaljörerna i OS fick. Hon sökte på nätet. Hon fick ingen träff. Hon hörde ingen reporter i vår TV säga något om dem.
En tid senare hände något. I flödet på Facebook visades en artikel från veckotidningen Allas – sådant brukar verkligen inte dyka upp! Hur rubriken var utformad kommer OO inte ihåg. En beskrivning till rosen på bilden ovan fanns bifogad. Viktigare dock:
En OS-medaljbukett och en av tillverkarna. Den franska nyhetsbyrån AFP (världens tredje största) hade tydligen gjort forskning och Allas nappade på. Olika handarbetsföreningar i Kina, pensionärer, har suttit och virkat olika blommor. Den här kvinnan var med och tillverkade 4400 rosor. Gruppen köpte och formligen dissekerade rosblommor för att få till det. En ros virkades inte ens på en timme.
Andra grupper virkade olivkvistar, lagerblad, hortensior och liljor – så berättar artikeln. OO inbillar sig se andra blommor i buketterna, men säger ingalunda emot.
Det var svårt att få tag i en tillräckligt tydlig medaljbukett, här en som bärs av en svensk medaljör. Här skulle Storasyster ha haft en utmaning, hon var betydligt bättre på sånt här än lillasyster. Sammanlagt lär 1200 buketter ha tillverkats, OO har inte kollat vad medaljörerna i Paralympics får. Hoppas bara att medaljörerna förstår att uppskatta hantverket och inte så där annars bara slänger sina buketter. Sammanlagd arbetstid för en bukett uppges ha varit 35 timmar.
(Lite orolig bakgrund, men flytta nu på en parkeringsautomat…) 13 maj 2017 var det dags att fira rosariets (vid Borgå sjukhus) 20-årsjubileum. Någon månad tidigare producerade de små grå i OO:s hjärna minnen av de rosor av kräpppapper (jo, fem p!) som mamma och Storasyster gjorde på 1950- och 60-talen. Snabb telefonkoll, införskaffning av nämnda papper – och OO fick ihop något som kunde likna en ros.
Övning gav färdighet, och OO började känna sig mogen att lansera idén för styrelsen, lära ut hantverket för var och en som var villig att delta i ett rostillverkartalko. Ett tiotal föreningsmedlemmar (Borgå Trädgårdsförening) deltog och tillverkade rosor i olika stilar som OO sen sydde fast på ett långt tygband som en skicklig sömmare tillverkade. Bandet förvaras i en tillsluten låda och kunde användas på nytt 20 november 2021.

Bild från festens ”bjudningsbord” 13 maj 2017, med de snyggaste rosorna, verkligt superskickligt tillverkade av hantverkskunniga Mia. Hon använde lite tusch som sista touch i rosornas yttersta kanter. Birgittas rosbakelser med jordgubbar var en fröjd för både öga och gom.
(Bandet är klippt, men svävar ändå vågrätt i luften, vilken tajmning av fotografen – inte OO). De här snygga Mia-rosorna fick en speciell uppgift, de syddes fast på ett speciellt snyggt band och blev återinvigningsband som dåvarande sjukhusdirektör Leena Koponen klippte av. Hon har nu flyttat bort till andra uppgifter, undrar om hon tog sin halva av klippbandet med sig. Den andra halvan finns i tryggt förvar hos bakelsebagaren och kan beundras av bandhållarna på bilden, hennes barn.
Det långa bandet kommer ännu att användas vid sjuttiårsreprisutställningen på kulturhuset Grand 9 april. Välkomna, ni som kan! Tillverka gärna rosor och blommor av garn, olika sorters papper…