Tydliga minnesspår från 38 år…

Handstilar. Några tydliga minnesbilder. Den spretiga, kortfattade, och några till som krävde minst jämförande handstilsforskning. Den något stora, inte speciellt ”flickiga” var hur enkel som helst att läsa, men innehållet var inte alltid så behagligt. Lärarens  – inte alltid så eleganta – formuleringar återkom i var och varannan mening. Hoppas denna mångbegåvade jurist av idag har nytta och glädje av sitt exakta minne – hon stavade ihop Csikszentmihályi (han som myntat begreppet flow) i studentskrivningarna, lätt som en plätt, till exempel…

Klassläraren av idag var tvungen att gå en och samma klass två gånger (det är ordnat bättre i dagens system, tack och lov) på grund av underkända språkvitsord. Annars mer än berömlig i de flesta ämnen. ”Du höll den här lektionen om Maslow exakt som förra året”, kommenterade hon efter en lektion. Den unga läraren fick något att tänka på. Gå inte omkring som en reprissändare i ditt yrkesliv!

Milstolpar mellan nya tiden och medeltiden. Klassen hade redan klarat av ”uppfinningar” och religionsläraren ville ha ytterligare ett ord på u. Spjuvern, numera skådespelare och växthusföretagare, lyfte upp sitt huvud och sa med mycket oskyldig min:”Undulater?” Storskratt i några minuter – men en perfekt minneshake för samtliga närvarande.

Lärare frågar inte ”vad gjort på sommarlovet” för sin egen nyfikenhets skull, mera för att få igång samtal, använda språket, rösten, berätta… Den unga klassföreståndaren berättade om sin sommar med morgondopp, hästar och morotsodling, frågade:”Har någon av er varit utomlands i sommar?” Svar:”Nä, bara i Sverige.” Hmm…

Flickan som i ett prov i psykologi förklarade att människor inför en undersökning av hjärnan bör äta radioaktiva vindruvor lämnade inga andra lättillgängliga minnesspår, inte heller pojken som markerade att han var förkyld med att bära en rulle hushållspapper i bröstfickan. Jo, han deklarerade högt och ljudligt att han kan låta bli att tänka, varefter klasskamraterna gärna påpekade:”Du som kan låta bli att tänka, kan du…” Inte mobbning, alla s.a.s. använde samma mynt.

Och den rödhåriga, som senare blev kollega, han som för det mesta småjäklades för att försvåra den tekniska sidan av religionslektionerna. I ett härligt outtalat glimten-i-ögat samförstånd redde han ändå ut det hela, men det krävdes ett bestämt kommando – tidvis handlade det om en strikt ritual. Kollegerna delade stundvis en rätt så rå och rak humor. Exempel gives ej här, av förekommen anledning. Datorexpert, bl.a.

Eva Wahlström, världsmästare

Hon, ja. Proffsboxaren. Den legendariska modersmålsläraren hade nyligen gått i pension och psykologiläraren beslöt att ta upp stafettpinnen; personerna i exemplen skall heta Konrad och Elvira. Den blivande rikskändisen med munnen på skaft kommenterade:”Du använder alltid så gamla namn!” Blivande OrdOdlaren fann sig snabbt:”Skall du säga!” Gapskratt i klassen, Eva såg ut som en fågelholk en stund, sen insåg hon vad hon heter – och så kom vulkanutbrottet. Var och en som upplevt hennes skratt vet att det bubblar, kommer i vågor – och den gången spred det sig som ringar på vattnet många gånger. De flesta låg som fällknivar över sina bord. Ävenså läraren. Minnet berättar inte om lektionen ”tog slut” eller om vi återhämtade oss…

 

Sommarprat(are)

”För er på vägarna, på badstranden och i hängmattan”. Citatet dök direkt upp i tankarna när tidningsnotisen om att sommarpratarna dyker upp i våra radioapparater (datorer?) direkt efter midsommar slogs upp i torsdagsfredags lokalblad inför helgen. Citatet är från Sveriges radio, troligen avlyssnat om och om igen under ”du gamla härliga tid, ljuva sextital”. Det var en tid sen…

Sommarpratarna – värdarna – har funnits i svenska radio sen 1959, om OO:s efterforskningar håller streck. ”Det ska va lätt musik med prat med mening i”, lär Tage Danielsson, dåvarande underhållningschef på Sveriges Radio ha sagt. I början fungerade sommarvärden just som programpresentatör, med ett personligt tilltal och en avspänd ton, något tämligen nytt i radion på den tiden – och det blev så pass populärt att ”pratarna” fick egna program. Avspänt och avspänt, ja. En pratare – dock betydligt senare – lär ha sagt småironiskt om sin hemstad, och blev uppringd av ordföranden i kulturnämnden i staden ifråga, mitt under sändningen! Det, ni…

Det går inte nu. Enligt tidningsnotisen (-artikeln) lär allt vara bandat redan, åtminstone här i Finland, där sommarpratet går i svenska Yle Vega-kanalen, tolfte året på gång. OO lyssnade flitigt i början, hon var mera radioaktiv då. Intressant, många halvbekanta, rätt så lättsamt. Tidpunkten passade ändå inte alltid, kl 10-11 eller 18-19… Men tidpunkten består, 40 pratare, jämn könsfördelning, känner till 16, pratat lite med två, 22 totalt okända. Fem dagar per vecka.

Jämförelse med Sverige: 1½ timme varje eftermiddag, sju dagar i veckan. 58 pratare, jämn könsfördelning, 45 totalt okända. Klart det, inte hänger man med. President Tarja Halonen och skådespelaren Stina Ekblad är med, båda pratade i Yle Vega 2013… I gengäld har Vega fått helsingforsåländsksvenska Lill Lindfors och Stefan Ingves, närpesbon som är chef för Sveriges riksbank.

Vad pratas det då? Något personligt, om saker och ting i samhället, politik, sånt som speglar samtiden. OO minns inte en enda sommarpratares budskap. ”Lättlyssnat för semesterfolk” sades det i tiden. Men på 1970-talet blev det så pass mycket politiska budskap att dåvarande underhållningschefen Stig Olin såg sig föranledd att ryta till:”‘Sommar’ skall inte vara ett politiskt program”!

Musiken då? Den skulle också vara ”avpassad för semesteröron”. Härom året hörde OO en person som kritiserade musiken i den finlandssvenska upplagan. Det hade spelats något ur en symfoni, och till och med opera. Det ansågs vara huvadå det.

OO som sommarpratare – totalt uteslutet. Då skulle det bli mycket huvadå-musik och pratet skulle inte hållas inom några som helst ramar. Hängmattan klockan 10, med lämplig avlyssningsapparat som sällskap låter som en idé. Tål att tänka på. Om det inte regnar. Får se och höra! Arja Saijonmaa börjar på måndag, ”skall berätta en grej som är lite rolig för vår publik och som hon inte orerat så mycket om tidigare”. Det handlar om att skapa intresse, nyfikenhet…

Dagens datum och namn

Urban Urban Urban Urrbaan, jag är så kär och ga- -. Fel. Det var Egon det sjöngs om. Inte Urban. Inte Edvin heller. Granntanten i OrdOdlarens förra liv var viktig med Urban. Varje vår var Urban ofta förekommande i hennes vokabulär när vi förberedde våra odlingar. Hennes man hette Edvin. Varför då detta ”tjat” om Urban?

Gammal folktro. Det var något som inte skulle/fick göras före Urban, eventuellt inte efter, eller absolut inte ens i misstag tidigare än Urban-dagen. Men vad? Googla lagom på Urban, tekniken tolkar ordet maskinellt som urbaan… Tilläggsord krävs, då kommer lite uppgifter på skärmen. Intressanta, eftersom de ibland talar emot varandra. Och vårens sysslor varierar ju tidsmässigt i vårt avlånga land – Sverige inberäknat.

Hundtandslilja 25.05

”Urban, Wilhelmina och Beda, de skola sommaren leda” lyder en ramsa. Sen fick Beda ge efter för Blenda som namnsdag 27 maj, och då byttes verbet ut till ”sända”. Den ramsan går inte i svenska Finland. Rimma lagom med ett verb på Ingeborg, som har namnsdag hos oss 27 maj… Enligt den ramsan blir junivädret som på Urban, julivädret bestäms av Wilhelmina och augusti av Blenda. Och sommaren börjar på allvar med Urban, Urpo på finska:”Urpo suveksi säntää, Perttu (24 augusti) toiseksi kääntää”. Sommaren slutar alltså med Bartolomeus – Bertel. Det här nämns redan i Finlands första ”kalender”, den som fanns i Michael Agricolas bönbok, 1544. Den boken, enbart den,  är för övrigt värd flera blogginlägg…

Likaså hävdas på finska att sådden skall vara avklarad i och med denna dag. Och om det blåser från sydväst, då blir det en bra skörd. OO sådde rödbetor idag. Vinden varierade, men faktiskt, det blåste mest från rätt håll. Fina och jämna och vita och gula och randiga och röda betor förväntas!

och en enkel tulipan

Beda, 27 maj, medför något speciellt, speciellt på Gotland. Eventuellt efterföljs detta i detta odlingslandskap, få se. Bedas dag är böndagen, då bönorna kan/skall sås. De kräver rätt så varm jord för att gro och inte ruttna, så… Men nattemperaturerna har hållit sig ordentligt på plus och den mörka jorden har dragit åt sig dagarnas solstrålar, så hoppet lever.

Men än är inte allt avklarat. Granntanten fasade för järnnätterna också. Och det gör en och annan ännu, var till mans och kvinns. I Norrbotten lär man kunna andas ut 8 juni, då kan man sätta mandelpotatisen, denna nordliga delikatess, i jorden. Det tar ju en tid innan den visar sina gröna groddar ovan jord, och då är frostfaran definitivt förbi. Tydligen. I många delar av Sverige tycks datumet 18 juni nämnas. Vill inte tro…

Två talesätt till: Om man kan gå sommarklädd 25 maj får man gå i päls hela sommaren. Jaha. Och det blir ingen sommar förrän Urban rasat ut, storm och oväder förväntas denna dag. Jaha jasså.

I varje fall får skomakaren lång semester, av dessa två bilder att döma, tagna idag:

syrenblomknopp

 

”Alla” är inte överens…

Osämja, schismer, stridigheter… Inte är det lätt inte. Alla skall och vill ha sitt. Var och en vill ha mest. Och mitt i smeten står en smått olycklig OrdOdlare och kan enbart konstatera att ett överlägset styrorgan, en chef som tar befälet, saknas. Gäller att försöka med olika former av demokrati…

Runda Rabattkryparen vill bestämma, med stöd av vädergudarna. Och visst håller hon på, men vädergudarna motarbetar henne på två sätt. Minst.

Åtgärdat för någon vecka sedan. Ogräsfrön gror i kyla –  även om de inte syns så bra på bilden.

 

En bit av dagens Runda rabattkryparuppdrag.

RR är smått förgrymmad på Kraxiga Krattaren, som inte riktigt hänger med i svängarna. Trots nyinköpta stiliga svarta medarbetare – redskap – med gamla svarta skaft. KK försvarar sig, en liten, liten bit åt gången, det tar sig, bara… Präktiga Plantvattnaren-gödslaren-skötaren följer noggrant med sol och temperatur och bör ingripa direkt när behov föreligger, lämnande alla andra alter egos åt sitt öde. Det är dock snabbt övergående. Runda rabattkryparen har det värre. Ett i det närmaste oändligt arbete – om man är hypernoggrann. Och det är man inte.

Över alltihoopa lyser moder Soo-ool (Povel Ramel). Jovisst, men en blick på väderrapporterna för den kommande veckan verkar kunna ge både RR och KK en kort semester. Kanske. Dock inte med ogrumlad glädje. Nattliga minusgrader hela veckan (ställer krav på el-åtgång och passande av blåsapparater), solbortfall (föga egen dagsproduktion via solpaneler), och SNÖNEDFALL! Snö? I maj? Okay, inte första gången i närhistorien, men ändå. Visserligen blandat med regn, men ändå. Alla dagstemperaturer ordentligt under plus tio. Huvaliga.

OrdOdlaren blir ändå på något bättre humör. Mera tid för den nygamla sysselsättningen: läroböcker. Ett jobb som skall göras inom denna månad, kosta vad det kosta vill. Det finns ”slösysselsättningar” att ta av. Roligt, utmanande, intressant, givande. Helt enkelt fängslande.

En del av ett ordodlarjobb.

Denna kommande kalla vecka utlovar en aning bättring på lördag. Tack för det, vädergudar. Då blir det en kort med dock utomhusfest, och då skall denna ymnighet av kräppappersrosor vara arrangerad på lämpliga band, sång och tal och samvaro i det lilla (47 rosor) rosariet, rosariet som nu håller på att vakna ur vintersömnen på sin tjugoårsdag 13 maj.

Hittills ser allt bra ut. Sa han som ramlade från femte våningen när han passerade våning tre. Ordodlaren vet. Hon landar på en mjuk madrass i den liknelsen. Både som RR, KK och några andra. Allt brukar ordna sig. PPvgs har redan gjort sitt för idag. OO också, nästan. Om en stund börjar RR. Ikväll OO igen, då med en granskande verksamhet. Finns det bättre än omväxling? Sjutton. Diska först.

Temadagstankeutflykter

Kåksu (kåkså, kåkse). Ett nyhittat gammelord som gav OrdOdlaren trevliga idéer. Gutamål, ett grundspråk som i mångt och mycket ger en österbottning hemkänslor. Enligt allnakku var det Kåksus dag 18 april, så OO är lite bakett. Värre har hänt. Nyfiken? Adressen är http://www.gutamal.org/allnakku.

Kåksu är en träklubba med långt skaft som man använde för att slå sönder gödselkokor – gödslrukar – på betesmarkerna. och så skriver alnakku en kommentar: nuförtiden ägnar sig folk åt ti kåkse på golfbanan… Och OO:s hjärna exploderade i associationer. Letade som besatt efter ett kort. Fanns inte i den egna samlingen, inte i två besökta affärer i stadens centrum. Lyckades stjäla två varianter från nätet. Ringarna är troligen ett kopieringsskydd. Förlåt att OO gjorde så, Inge Löök… (nöden har ingen lag)…

… men de här gummorna är så ljuvligt kreativa! Det påstås – obekräftat – att den fiffikus som i tiden lanserade stavgång (Nordic Walking) också introducerade skogsgolf: Ta ett lämpligt verktyg och gå ut i skogen. Hitta en lämplig käpp som du eventuellt formar om efter behag, och spelet kan börja. Kottar att slå finns det oftast hur mycket som helst. Inge Löök har – nej, förlåt – gummorna har kanske fått idén från skogsgolf? Beundra en bild till,  samma motiv, utan ringar, troligen mindre:

Skogsgolfen har modifierats med åren. Nu finns banor på gårdsplaner (modell större) och i skogsområden. Det finns 9-hålsbanor som preparerats, men även mest naturliga banor där hålen kan vara mera fantasifulla än gjorda cylindrar i marken. Kottarna har ersatts med innebandybollar, tennisbollar, crocketdito, med mera. Som slagträ används hemgjorda klubbor, men även attiraljer som innebandyklubbor och gamla järngolfklubbor. Därutöver två viktiga ingredienser: humor och hemgjorda regler. Läste nånstans att den som äger marken man spelar på får egenmäktigt bestämma om reglerna.

En kul sport, verkar det som. Mera kul: Kulkarnevalen, som begås varje år på en gräsplan nån gång i augusti i OO:s barndomstassemarker (nästan). Har inte själv deltagit vare sig som stötare eller som åskådare, men får för det mesta noggranna rapporter rörande herrklassen, damklassen och barnklassen. Det hela torde ha börjat som en privat kraftmätning mellan två jämnåriga ”pojkar” för X antal år sedan (sa någon 1975?). Kulan var därmed satt i rullning, och växte och blev tre viktklasser och numera ett medelstort byajippo där humor och tävlan med sig själv räknas först – lika bra som senaste år, eller tar åldern ut sin rätt? De två pojkarna kämpar vidare, med uppnådd pensionsålder och lite på. På andra plats kommer tävlingen med andra. Tror OO, men kan inte vara säker, det existerar andra tecken i kommentarerna till rapporterna…

Men de här hänger med från allra första början:

Stötens längd markeras meddelst en egen medhavd skruvmejsel. Den kunde ju vara en tävling i tävlingen, en allsmäktig domare avgör i skruvmejseloriginalitetsklassen. Skulle säkert sporra till besök på diverse gubbdagis. Det finns blommiga också.

Tidigare äldre inlägg

Bloggstatistik

  • 18,141 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
att leva sin dröm

som självförsörjande ö-bo(nde)

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales

Bloggen om vad som händer här i Wales och vad man pratar om just nu, men också fakta om landet och hur det är att leva här. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA....

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.