Svängom idag!

Skall vi dra en vals? Eller sparka en mazurka? Tango, schottis, polka, polska, snoa, rumba, samba, menuett, gavott, kadrilj… Det är Dansens Dag idag! Hur många tecken på firande av Dagen har Du sett?

En programledare i den finlandssvenska radion sade i förbifarten idag på förmiddagen:”det kan vi ju göra såhär på Dansens Dag”. Men vad vi skulle göra, det uppfattade OO inte. Enda notationen i massmedia hittills. Inga lokala evenemang har kunnat uppdagas. En svängom kanske? Svängom – substantiv eller verb? Så här i första maj-tider dyker troligtvis diskussionen upp igen: Sjungom, låtom, dunkom så länge vi levom, drickom, kurtiserom… Det är en uppmaning. Första person pluralis. Låt oss svänga!

Nej, Sväng Om! Nu skall det ju handla om att ta en svängom, inte om språk… Dansandets mysterier inleddes för OO:s del på köksgolvet, före åtta års ålder. Minnesbilderna är från den gamla bostaden, den nya – tvärs över gårdsplanen – flyttade familjen till senast när OO varit skolelev i ett år. Pappa och mamma var flitiga och skickliga dansare, och danskulturen var stark i Österbotten under OO:s barn- och ungdomstid. Vid femton-sexton års ålder inleddes folkdanseran. De största meriterna på det området är troligtvis grundandet av folkdanslaget Otakt vid Åbo Akademis studentkår och juniorfolkdansstartandet i Lovisa 1977. Det blev en hel del resor och roliga tillställningar också.

En svängom för sisådär tjugo kilo sedan… OO:s bättre sida.

 

Att instruera barn är ofta förenat med en viss ”handgriplighet”…

Men varför Dansens Dag idag då? Jean Georges Noverre, förstås. En man vars namn finns på allas läppar, eller… Född 29 april 1727. Dansmästare. Författare till ”Les Lettres sur la danse et sur ballets”, en vida spridd, ofta använd och citerad bok i danskretsar. Förnyare inom balettkonsten, verkade som dansmästare bl.a. i Wien, Milano, Neapel, Lissabon och också i Stuttgart, där han ruinerade teatern med sina dyrbara uppsättningar. Tja, har man sysslat med dans som OO gjort, då har man inte alltför ofta snavat över denna storkändis… Men visst kan man fira Dansens Dag ändå!

OO inledde helgfirandet med dans. TV-programmet ”Let´s Dance i Sveriges TV4. Favoriterna är kvar. Den samtidiga Svenska Friluftsdagen förblir ohyllad på grund av rådande vädertyp. Plus 0,5 grader i skrivande stund. Sedan bilderna togs har marken blivit vitare och vitare och vitare…

Snart skall äppelträden blomma…

 

Garagets dörrar bildar snöflingebakgrund

 

Pioner, funkia och till och med narcisser hukar här…

Lokala handelns Dag har också uppmärksammats, medelst  en snabb butikssväng i myllret av helgdelikatessinhandlande livligt diskuterande par: ”men det tycker ju inte hon om” – ”hon får äta något annat då” – ”ja, men vad”… OO har alltså tjuvlyssnat, men hur blundar man med öronen i kassakön?

Dansandet är så gott som slutfört. OO har återgått till ensamma svängommar på köksgolvet. Den sista dansperioden startade i slutet av 1990-talet och tog slut 2014. Ett ganska stort antal gymnasieelever har lärt sig räkna tretakt och tvåtakt och vänster och höger under ”dansmästare” OO:s ledning. Grädden och sockret på lärarkarriären!

Pippi på lov

”Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump, dotter till kapten Efraim Långstrump, fordom havens skräck, numera negerkung. Pippi är egentligen bara mitt smeknamn, för pappa tyckte att Pippilotta var för långt att säga”. Repliken sitter kvar, trots att det gått sisådär 55 år sen den uttalades på folkskolans julfest.

Jo, jo, OO vet minsann att n-ordet har friserats bort i nutiden. Men då, runt 1960, var det ett helt gångbart, neutralt ord.

Allvetande Wikipedia serverar fakta: första boken utkom 1946, en samlingsvolym av de första tre kom 1952. Tidiga bokminnen, läsminnen? Ganska dunkelt. Ett svagt, svagt minne av en liten bok med gula pärmar. Kanske den här?

Att hon som skapade alla tecknade bilder hette Ingrid Vang Nyman och var danska, gift i Sverige, visste man inte. Det var ju bara så som Pippi såg ut. Det visste man ju! Och filmerna, TV-serien, kom allt det verkligen först 1969? OO var nitton år då, har tamme sjusingen sett ”allt”! Den unga Inger Nilsson blev verkligen sinnebilden för Pippi. kan inte vara allra värst lätt att leva med.

Men hon torde ha klarat det – hon var ju Pippi, starkast i världen! Oj, så feministen i OO jublade i sitt inre åt hur Pippi hanterade poliser, tjuvar/luffare, pruttiga tanter, m.m…. Pippi var fri, hon bodde ju i ett barnhem. Huset var hennes hem, hon var ett barn – hennes logik imponerade på OO!

Ja, alla har garanterat någon relation till Pippi, Annika, Tommy, Kling och Klang, Lilla Gubben, Herr Nilsson, Prusseluskan, Dunder-Karlsson, Blom… Och Olle Hellbom. För att inte tala om musiken, Georg Riedel, Jan Johansson… Giganter. Kvalitet.

OO:s f.d. elev, nuvarande skådespelaren/sångaren i Fork, Mia Hafrén gestaltade Pippi på Lurens sommarteater 1993. Föreställningen åsågs tillsammans med sommarflickan A, under tio år gammal. Hon var märkbart tagen av att i pausen kunna träffa Pippi, tala med henne. Mia – Pippi – höll rollen inför A, trots att OO pratade med Mia. Strongt.

OO var själv Pippi 1970, det har omtalats i detta forum tidigare. men då, som i inledningen nämndes, för ca 55 år sedan? folkskolans julfest, ‘Pippi Långstrump börjar skolan’. Där blev det både pluttifikation och hästritande på golvet (inte ryms en häst på ett litet papper!) – och folkskoleeleven njöt av sitt agerande. Varför började Pippi i skolan? Jo, för att få jullov, påsklov, sommarlov…

Hur gör man får att få ”blogglov”? Ja, inget annat hjälper än att ta. Nu tas det. Lov från bloggen, någon har gett lov. Återkommer i följande månadsskifte. Hoppas även ni, kära läsare, återkommer!

Dagen idag 36 – 20 oktober

Enda substantivet som kan kompareras: lögn. I komparativ historia, i superlativ statistik (den i folkskolan inhamrade grammatiken sitter…). En seglivad uppfattning, som inte ens OrdOdlaren helt skriver under. Det är kanske därför som FN år 2010 proklamerade 20.10 som Världsstatistikdagen. Statistik bör få bättre rykte. 20.10 2010 – – – någon hade tydligen tänkt till beträffande datumet!

Mål: alla skall få och ha förmåga att kunna läsa och använda statistik. Och genomskåda, vill OrdOdlaren tillägga. Det finns trots allt ett och annat lurt – det går att använda statistik på så många sätt.

Ja, en sådan borde man ha i huvudet…

Jo tack, precis. Denna skribent är i besittning av ett gammalt, men dock akademiskt vitsord i ämnet ifråga (Nuförtiden kallas det något annat i form av studiepoäng, men hur många, det blir svårt!), från 1970-talet. Det var tider det. Så vi kämpade! Det var liksom inte självskrivet att psykologistuderande ”så där bara” hade sådana siffer- och beräkningsfärdigheter. Ändå, för det mesta var det roligt och intressant. Läraren såg ut som ”statistik” själv, torr, strikt, tråkig – men när man lärde känna både honom och ämnet bättre så öppnade sig helt nya egenskaper! Och han tog ibland exempel ur boken ”Att ljuga med statistik”.

Ibland blev det ändå för mycket. Som när kompisen M hade fått en lång datautskrift (ni som minns de första utskrifterna på stora sammanhängande papper nickar igenkännande nu) och höll på att gå i bitar i tolkningssvårigheterna. Utskriften breddes ut som en matta i trappan på ”Psyk”, och någon kom på att ersätta ordet ‘statistik’ med ‘synd’. ”Se här, så vacker synd”, mässade M. Då kom Kirsti, vår professor, och skulle gå uppför trappan. ”Stig inte på synden!” ropade någon. Hon stannade, tittade, log, skakade på huvudet – och förstod. Hon satte t.ex. nAch högre. Prestationsmotivation.

Cirka tjugo år senare råkade OO ut för den angenäma uppgiften att undervisa pedagogikstuderande vuxna i – jo, statistik. Grundläggande. Grep sig verket an, anlände väl förberedd till första lektionen – och höll på att vända på klacken direkt. Insikten kom som en blixt från klar himmel: ca 60 tentprestationer att gå genom, i april-maj… Förkunskaperna var verkligen i högsta grad varierande.

Något år senare hörs en glad röst i telefonen:”Hej, jag heter D. Skulle du vilja komma och lära mig lite statistik?” Hon hade gripits av iver över att få sig en magistersexamen innan hon skulle fylla 60, och stupade på statistiken. Visste inte då att hon sovit genom de flesta matematiklektioner några årtionden tidigare och att hon fullständigt litat på andras räkneförmåga under resten av sitt liv. ”Nej, D, så kan man inte göra!” hördes ofta i hennes vardagsrum. Hennes man åsåg det hela i dörröppningen:”Heja Märtha, heja Märtha!”, utropade han i sin tur. Och D suckade och kämpade och gjorde – försökte göra – så som statistikläraren sa…

God Världsstatistikdag, kära läsare! Med diagram, kurvor, normalfördelningar, parametriska och icke-parametiska metoder, standardavvikelser, medianer, medeltal, hypotesprövningar, variansanalyser, regressionsanalyser, stickprovsteorier, slumptabeller och annat roligt….

Ordodlaren är inte den mest lästa bloggaren, men är glad ändå!

Etermedia-aktiviteter

Finlands radio firar. 90 år. De första sändningarna från AB Finlands Rundradio (OY Suomen Yleisradio) gick ut i etern 9 september 1926. Två år senare kunde man lyssna på radio i hela landet.

”…att befordra folkbildningen, att utbreda nyttiga meddelanden, att förskaffa förädlande och oskyldigt tidsfördriv. Vid sammansättandet av programmen skall landets vardera språkgrupp beaktas.” Så sade direktör Viherjuuri 1926.

Väder, musik, diskussioner, idrott, språkkurser i engelska, barnprogram, gudstjänster, radioteater… Bredare och minsann mera lössläppt i dagens läge. De som var med då när det begav sig skulle inte känna igen sig alls idag. Inte i studion, inte tekniken – eller i ordval. Tyvärr blir det lite väl flamsigt i dagens flödesradio.

Logo

OO:S mamma traskade i tioårsåldern till handelsmannen i byn för att lyssna till underverket, tillsammans med hela halva byn. Byns enda radioapparat var lite knepig att ställa in, morfar lär ha klarat det. OO cyklade i samma ålder till olika grannar för att se på TV. Sveriges TV, med prinsessbröllop och olika trevliga ”shower”. Ibland var vi över tjugo personer i Gerdas och Ragnars vardagsrum i början av 1960-talet. När OO var tolv kunde hon få se på TV hemma. Den hette Monark och kom med i flyttlasset till sydligare nejder fjorton år senare. Då behövde apparaten ett kraftigt slag i höger sida för att gå igång med myrornas krig. Efter en dryg halvminut klarnade bilden.

Fota vardagsföremål, som TV-apparater? Nej, här var den livliga katten huvudsaken, zoom fanns inte 1970, så Monarken och lite till fick komma med…

Verkligt radioaktiv var OO en sommar, som sommarfågel på lokalradion i Vasa. Rattade en bil med rattväxel (aldrig tidigare, aldrig senare i livet), parkerade på smala ställen, intervjuade bönder, 4H-ledare och ringde polisen om heta tips. Och TV-fotografens arbete fascinerade allt mer. Men nej – den killen övertygade:”Studera färdigt! Fota och filma och klippa kan du göra på fritiden!” OO åkte till studiestaden, fick sin fil.mag – och blev lärare. För första lönen köptes bästa radiogrammofonen i affären!

TV-erfarenhet? Några. Den första i slutet av samma gyllene årtionde, med namn och titeln ”dansdemokrat” i rutan. Intervjuades av Kalle Sahlgren, lång som en stör och lite till. OO, då som nu, 1,58 i strumplästen. Vi stod på samma golv, och det märktes när intervjun kunde beskådas i burken. Logistiken till inspelningsplatsen, dansbanan i Rejpelt, sköttes av en vänlig bysbo. Han var, som alla andra i byn, på bröllop i Maxmo den kvällen. OO:s familj hade inte bil. Så var det då. Och att vara med i TV var stort. Mycket stort.

Radioaktiviteten i form av lyssnande är mindre nuförtiden, synd nog. Därtill finnes många orsaker, bl.a. se ovan. TV-apparaten dominerar. På gott eller ont. Nåja. Man behöver inte stirra på skärmen hela tiden. Man kan samtidigt t.ex. skriva blogg, handarbeta, lösa korsord, diska – nästan. Men inte när Hercule Poirot löser mysterier! Lyssna på radio och köra bil, det går. Så göres alltid. Och en radio kan man lämpligen ha med sig när man skurar krukor, städar i vinterträdgården, putsar lök, ordnar till med dahliarötter m.m. inför vintern. Inte TV då, inte.

Och så har man allt i den där apparaten i fickan som fortfarande kallas telefon. Om man ids installera appar, knappra fram… Annat var det med etermedierna för 90 år sedan!

 

Dagen idag 31 – 10 augusti

10 augusti 258 i Rom. Diakonen Laurentius togs av daga. På platsen står nu en kyrka, San Lorenzo in Panisperna. Som andra ”icke lämpliga” fick han sin grav utanför stadsmuren, dr nu kyrkan San Lorenzo fuori le Mura står. Alltså har Lars, Lasse, Lorentz, Lauri, Lassi namnsdag idag. Grattis, alla lagerkrönta! Även om en källa säger att han kom från Laurentium, därav namnet…

Larsdagen är viktig i bondepraktikan. Ändå hade nämnda helgon inga som helst kontakter till åkerbruk – förutom att han fick ”smaka” på glödande högafflar när han mötte sin plågsamma död. Mera allra sist i denna epistel.

När långt gräs fått larsmässejacka, då bet inte lien på det. Det innebär att höibärgasi skulle vara avklarat, det blev liksom inget av det efter larsmäss. På 1960-talet klarades det arbetet oftast av inom juli, men en gång i början av augusti var det full fräs på far och dotter. Fadern hanterade traktorn, körde torrhö med hösvans fram till fyra lador, bytte sen redskap till en flera meter lång egenkonstruerad traktorhögaffel och lyfte in de väl tilltrasslade tunga hölassen. Sen var det dotterns tur: skuffa in i hörnen, jämna, trampa, salta och småsvära, lada för lada. Arbetet gick i jämn takt, de två möttes inte förrän mot kvällen nr allt hö var under tak. Pappans första ord:”Do siir ut såm in såotar!” Höet dammade, bärgat från nylindor. Det var den födelsedagen.

Systrarna kör in det sista höet med traditionell traktor. 21 juli 1967

Förrförr i tiden var det ofta matbrist den här tiden, men att börja med sjärasi (stjärasi) före Larsmäss för att få brödsäd var otänkbart. Men alla hjon, pigor och drängar, lär ha firat fest. De firade troligtvis endjishäran, att det tunga höarbetet var slut. På 1960-talet firades häran med rölimonad och (Lillkungs) grisar! Förrförr lär hjonen ha fått ett larsmässknyte med bröd, smör, ost och pannkaka. Inte så illa det heller…

Full fart på talkofolket vid OrdOdlarens sista höbärgning 1985. Det blev prima hästhö från närmare 400 höstörar. OO bakom kameran.

Efter Larsmäss kunde det bli frostnätter. Om månskäran vid nyet (det är ny nu!) hade vassa uddar var det ett tydligt frosttecken. Löven börjar gulna, flyttfåglarna börjar samlas i flockar – och strömmingen är prima. Om Lars bjuder på vackert väder, då håller det till 28 augusti. Det var korttidsprognosen. Långtidsprognosen beror på hur klar solen är. Helklart = mild höst, men sträng och besvärlig vinter. Mer långtidsväder kunde Bartholomeus berätta om. Återkommer!

Månen som alltid är ny, hänger på väggen…

Laurentius fick påveorder om att dela ut kyrkans skatter till de fattiga. Roms ståthållare ansåg däremot att skatterna tillhörde honom. Laurentius samlade då ihop fattiga och sjuka, ställde sig framför höga vederbörande och sade:”Här är den eviga skatten som aldrig förminskas utan växer!” Sånt gjorde man inte ostraffat. Laurentius placerades på halster på glödande kol, med de ovan nämnda högafflarna som tillägg. Och med de ”meriterna” är han Florens´ och släkten Medicis skyddshelgon, likaså kockarnas, bagarnas, brandmännens och bibliotekens skyddspatron. Han tillbeds vid brännsår, feber och ryggskott. Han ger skydd mot eldsvåda. Och dessutom: han skyddar skolbarn. Det passar bra nu i dagarna.

Höibärgasi = höbärgning    Endjishäran = höarbetet klart, firande    Nylinda = på den åkern hade man odlat något sädesslag föregående år, marken var därför lös och dammig    Sjärasi = slå olika sädesslag, skära skära havre…     Man bärgar hö, men slår säd.