Musikkonsumtion

Hur konsumerar du musik? Så frågar den finlandssvenska radions kulturredaktion på sin Facebook-sida. Spotify, Youtube, MP3-spelare…? Och en del av dem som intervjuats föredrog vinyl! Men CD-skivor är mera praktiska i bilen, det medgavs.

OrdOdlaren såg sig omkring i huset. CD-hyllor att torka damm av där. Och där. Samt där. Egna och BJR:S gamla kära LP-skivor tätt ihoppackade där… Tre eller fyra CD-spelare tillgängliga (plus i bilarna), ingen vinylspelare. Och OO svarar:”Konsumerar musik via radio, live och på bio. Helst med ett sammanhang inplacerat”. Lite gammaldags, men så är det bara.

Många körer och andra ensembler (härligt ord, i finlandsvensk radio har både Beatles och Sven Ingvars och King´s Singers kallats just ensembler) – ja, en hel del musicerande konstellationer har börjat med temakonserter. Visserligen ställer sådant krav på programblad – som man borde få köpa i förväg, läsa in sig – och på programpresentation. Publiken är inte alltid så insatt i musikgenrer och -termer.

Monica Groop gjorde det. Hon startade i sommar en egen liten musikfestival med tre konserter där stora och fina salonger och stora människomassor inte är det viktigaste, utan det intima, närmiljön. Pellinge Musikdagar i Borgå skärgård. Resan dit innefattar också några minuter på en landsvägsfärja. Första konserten hade giganten Gustav Djupsjöbacka vid flygeln och själv presenterade hon programmet (som hon säkert bestämt själv). Hennes man, internationell diabetesforskare, fungerade som skivförsäljare, fotograf, roadare, springpojke, alltiallo.

Programmet bestod av opera, operett, musical, lieder, allt i en skön blandning. Två kärlekspar förälskar sig, uttrycker sin känsla för måne och stjärnor, blandat med lite svartsjukeraseri, förförelse, frieri, serenadsjungande – men inte precis i den exakta ordningen. Helheten var bara bra, så bra. Och den församlade lokala världspressen lyste förstås med sin frånvaro. En lär ha funnits på en av de senare konserterna. Ungdomsföreningslokalen var sprängfylld av främst lokala människor som lyssnade till mezzosopranens, operasångarens, sånglärarens m.m. sköna talstämma som hördes utmärkt utan störande elektronik. Hennes chef (rektor) under många år vid SibeliusAkademin är alltid en trygg klippa vid tangenterna för alla sångare. Och sångarna, som även agerade med inlevelse (och flera klädbyten), var de i Finland etablerade Hedvig Paulig (sopran) och Niall Chorell (tenor) samt stjärnorna i stigande Joonas Asikainen (baryton) och Ylva Gruen (mezzosopran från Sverige, studerar vid SibeliusAkademin för – Monica Groop). En kväll som både ”musikaliska” och ”icke-musikaliska”, ”kunniga” och ”mindre kunniga” njöt av för fulla muggar, delvis just på grund av programkonceptet och de eleganta presentationerna!

Ja, Monica Groops morbror har undervisat OO iorgelspel. För ca 50 år sedan, i 4-5 år. Nu är fingrarna styvare och instrumentet är oftast piano, men visst sitter ett och annat kvar.

Musik på bio? Det får bli  en annan historia.

Några små bilder från nätet:

BpMy8ErS8j3LBm15-Qeb46xofeAzEfLpnihIBcCP8rgcm9RiGGikyK5AA-oqpJ1vMeB97g=s85Monica Groop, som har sjungit på många scener i Europa, dessutom eminent sånglärare.

GyjVvmfeQMiyzn95i3XhAUfmIPk0L4jC0K0a4jR92H9uUlKJva8MiBzrWz1GlQtD5dCoqg=s151Gustav Djupsjöbacka, rektor vid ”Sibis” 2004 – 2012, pianist ut i fingerspetsarna.

V1bouku26A10eyyhtPEzL5RWe6HXrQ4_p4oE5vpC2Go0d-XNbCriDxUkSLF-Aq3MJ0rh=s85Hedvig Paulig, som framförde bl.a. ”Rusalkas sång till månen” samt ”Summertime”

YN0H_W_78c5tv0s_Q8qDDx-DGrMJSDxYE8NkJdxtMLgOQUaFvRhXTkTI3y6i3_22ZVaz5w=s128Spjuvern Niall Chorell som var självskriven att framföra självskrytsången ”Kitty m´ love will you marry me” – men även ”Jag vill sjunga din afton av stjärnor full”, på finska. Och så öppnade han champagneflaskan precis på rätt ställe i slutet…

imagesUnga barytonen Joonas Asikainen bjöd bl.a. på Schuberts ”Ständchen” samt Wolframs ”Sången till aftonstjärnan”

VZTYC_gpM9t17tQLAtd-x6H4wvcMJyMrXb9HJ5YPXFYNCVVY9zoiBdtMvJCFcaIqQdcVLg=s85Ylva Gruen, svensk mezzosopran som studerar i Finland för. Hon sjöng bl.a. Zerlina i förförelsescenen ur Don Giovanni med JA, och en för OO okänd fransk aria ur Romeo och Julia, byxrollen Stéphanos ”Que fait tu blanche tourterelle”.

Via Crucis i Borgå

Början gjordes 2012. Det var läraren/författaren/redaktören Sabine Forsblom som tyckte att Borgå har fenomenal miljö för en långfredagsvandring, och den skulle vara tvåspråkig. Textförfattare engagerades, tre borgåkantorer komponerade, sångare och aktörer och en massa frivilliga till andra uppgifter ställde upp. Men det kostar ändå, bl.a. tekniken, scenerna, belysningen, så därför ordnas vandringen enbart vartannat år. Nu var det tredje gången, denna tidiga påsk. Här är rutten på det skruttiga programbladet. Det gås nog längs den kurviga vägen, ner mot ån och sen upp mot domkyrkan.

SAMSUNG CSC

Starten på Näsebacken, den sista måltiden, fotograferade jag under övningen, innan alla var helt klädda. Kören bakom, Judas, Jesus (Simon Häger, yrkesskådespelare), Petrus och Johannes.

SAMSUNG CSC

Sen svänger publiken sig 90 grader, och en skogsbacke får fungera som Getsemane.

SAMSUNG CSCEn bekant skriftlärd, några av kvinnorna och Kajfas betraktar tillfångatagandet.

Vid ån – en båtbrygga – står Judas och ropar ut sin ånger, nytt för i år. Utan ljudförstärkare hördes han omåttligt bra.

SAMSUNG CSC

På Rådhustorget var det svårt att nå fram i trängseln. Folk filmade. När tittar de på filmen sen? Med 1,57 i mänsklig höjd blir bilderna lite si som så…

SAMSUNG CSC

Jag lyckades ändå fånga den förskräckta Jesus, två soldater och de skriftlärda, till vänster och till höger i sina höga mössor. Men Kajfas´ mössa blev kapad.

Det är ganska brant uppförsbacke till Golgata, kyrkbacken. Bilden suddig i mörkret utan blixt.

Kören, främst medlemmar från Borgå kammarkör, sjunger och bär upp föreställningens bakgrunder.

Jesus på korset, så gott som naken i summa summarum en plusgrad. Många andra hade långkalsonger och tröjor – från pålitligt håll meddelas att Jesus berättat att han inte frös. Hans ångestskakande på korset verkade nog också som frysande…

De två tidigare åren har föreställningen slutat med Jesu ord:”Det är fullbordat”. Sen släcktes strålkastarna och allt var slut. Nu tändes de på nytt, Jesus steg ner från korset, hängde upp törnekronan och en del av sin klädedräkt, räckte en hjälpande hand till de två rövarna, och så gick de iväg genom folkhopen. Hoppeligen till ett värmande utrymme. Ett mycket bättre slut! Sen kunde folk gå in i kyrkan, där tändes en mängd böneljus.

Varje år ny regissör, nu borgåbördiga Kim Gustafsson som för två år sedan var Judas – i år figurerade han som rövaren på korset till vänster. Texten är skriven av Tua Forsström och Maria Peura. De komponerande kantorerna heter Mikael Helenelund, Minna Wesslund och Jarkko Yli-Annala. En av soldaterna har varje år (tror jag) med inlevelse gjorts av en av den finska församlingens präster. Vartannat år, när vandring inte ordnas, ordnas en konsert i kyrkan med valda delar ur programmet, och bilder visas. Mycket bättre än de här. Välkomna!

Bloggstatistik

  • 19,503 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
att leva sin dröm

En blogg om att följa sitt hjärta och leva sin dröm - här skildrar vi livet på Lindö och utmaningen i att bli självförsörjande på en väglös ö. ❤️

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales

Bloggen om vad som händer här i Wales och vad man pratar om just nu, men också fakta om landet och hur det är att leva här. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA....

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.