”Urban, Vilhelmina och Blenda, så ska sommaren lända”. Så nu, gott folk, är det dags att vara alert. Urban, viktig dag på många sätt, infaller torsdag 25 maj. Sen kommer Vilhelmina, följande är Blenda – men hon har tappats bort i Svenskfinland.
De här dagarna förutspår sommarens väder. Så som vädret är på Urban, så blir vädret i juni. OrdOdlarens väderanteckningar haltar, tyvärr. Däremot hade Vilhelmina helt fel förra året. Det regnade 26 maj 2022, förebådade regnig juli. Pyttsan. OO minns hur hon de flesta morgnar vaknade i utesängen och direkt ställde sig vid vattenslangen. Regnvattentunnorna hade inte mycket att bjuda på.
Blenda och augusti… 27 maj var fuktig, men augusti? OO upplevde ett hejdundrande åskväder med åtföljande blöta i Jakobstad 19 augusti, men räcker det? Hm.
Mamma sade också att januari är som juni, februari som juli och mars som augusti vad gäller nederbörd och temperatur. Kall och snörik januari betydde regn och hetta i juni, OO har aldrig orkat göra noggranna anteckningar över så lång tid.
Bondepraktikan säger också att regnfattig maj tyder på regnig september, samt tvärtom. Få se… Åska i maj bådar inte gott för årets skörd, men sval maj ger mycket hö i ladorna, och varm maj ”göder kyrkogården”. Den veckodag som juldagen infaller på skall också kunna förutspå sommarvädret, men OO hittade inte exakta uppgifter.


Urban är en viktig ”vattendelare”, det berättar redan Michael Agricola i kalenderdelen i sin ”Rucouskiria” (bönbok), utgiven 1544. Hans finska är relativt lätt att förstå, men de gamla bokstäverna och stavningen vållar lite problem. 25 maj, Urbano, med röd anteckning: Suve alcu – sommarens början. Texten uppe till vänster: Maius. Toukokuusa (MA stavade långt o-ljud med det som vi nu kallar dubbelt w) on 31 päive. Och nere till höger beskriver han maj: Hela naturen vaknar, hav, land och himmel gläder sig, vi skall glädja oss, gammal som ung, fåglarna sjunger och jorden är färsk. Så, och spara inte på örterna… Sen blir det lite tolkningssvårigheter för OO…
I södra Sverige skulle sådden vara avklarad till Urbanus, kunde man skönja brodden på åkrarna blev skörden rik. I norra Sverige och i Finland ansågs tiden kring Urbanus vara den bästa såtiden, då var det ännu svalt och fuktigt, ”så i päls och skörda i särk”.
Pratade för nån dag sedan med jordbrukaren i närheten, sådden var avklarad, ”bara” 120 hektar i år, Jukola-orienterarna skall springa på 15 hektar. Frågade tyvärr inte var exakt de åkrarna finns.
Vem var denne ”berömde” Urban? Målningen kan beundras i Stanze di Raffaello, de fyra rum i Vatikanen som i början av 1500-talet pryddes av Rafael och hans medhjälpare. Karln Urbanus I var biskop i Rom enligt osäkra källor 223 – 230, lär ha predikat engagerande och omvände många personer till den redan då något förföljda nya tron. Först 100 år senare började man hävda att biskopen i Rom var den viktigaste kristendomspotentaten. Fantasifullt konstverk.
Den här morgonsolskuggdramatiska betonggrodan berättar att det är torrt just nu. I Finland fanns i flera år en väderspåman som intervjuades i tidningar, han kallades Sammakkomies (grodmannen) eftersom han iakttog grodor och kunde förutspå sommarvädret på basen av dem. Andra utläser kommande väder med hjälp av fiskar, till exempel abborrens fenor. Intressant.
OO tror inte så värst mycket på långtidsprognoser och spådomar, vädret blir som det blir ändå. Många meteorologtydor säger att högtryck parkerar över Skandinavien i sommar och regnen fyller på sjöarna i Sydeuropa. Prognoserna för Finland vacklar, en del säger att vi stannar utanför den värsta hettan/torkan.
Moln fascinerar däremot OO, den här vyn över nysådda åkrar 23 maj ger intressanta molnbilder som inte innehåller regn, däremot fantasieggande figurer. Vad ser du?
Vädergubben finns i många roliga varianter. Tillverkarna håller den avgörande kvisten som sin hemlighet – vid torrt väder stiger den uppåt, vid fuktigare slokar kvisten/metspöet/vaddetnuär. Det handlar ändå inte om någon långtidsprognos.
Efter idogt sökande hittade OO till slut den här bilden, ett pålitligt väderinstrument. OO:s groda fungerar på samma sätt – nästan. Hon hänger inte grodan, så de tre sista punkterna kan inte påvisas. Grodan har en plats vintertid, en annan från och med maj, skall flyttas till sommarvistet – nu.