Dagen efter

Huvudet är tomt, kroppen känns använd, rösten likaså. Gårdagens sol och friska vind (som inte alls kändes obehaglig här) har förbytts till mera stiltje, full molnighet och regndroppar då och då. Åtta timmar trevligt i trädgården har lämnat sina spår:

Det verkar ha druckits en hel del…

… och det har glesnat bland skotten…

Skall vi ta det från början? Okay. Allt var klart och laddat vid tiotiden, paviljongens dörrar på vid gavel, pelargonskotten i tre fulla lådor.

Den sjunde upplagan av ”Öppna Trädgårdar” i Finland kunde börja. BJR och OO har varit med alla gånger.

Exakt hur många trädgårdar som kunde besökas i vårt avlånga land vet OO inte, siffran ”knappt 500” cirkulerar. ”Tusen Trädgårdar” heter det i Sverige, på den evenemangssidan hittas uppmaningen ”sök efter 813 trädgårdar”.

Besökare kom. De första kl 10.30, den sista trampade iväg på sin cykel 18.30. Här startar guidningen av en grupp vid infarten, fotograferade över några biltak. Officiellt pågick evenemanget 12 – 17, men tiderna går det ju att tänja på.

En besökare frågade:”Får ni betalt för att hålla öppet?” Svar: nej. Andra undrar:”Att ni ids, det är ju så mycket jobb, allt som skall städas upp, ogräs som skall bort, allt uppsnyggande…” Svar: OO betyder ibland också OgräsOdlare. Även sådana växter höra trädgårdar till. En tredje grupp ifrågasätter evenemanget överhuvudtaget:”Det är ju bara för att folk vill skryta med sina trädgårdar.” Svar: än konstutställningar, konserter, bokutgivningar, bloggar (!)… Dessutom är en stor del av besökarna kunniga, intresserade, tipsjägare, tipsgivare, tipsemottagare, med mera. Ett värdefullt utbyte.

Hybridkrolliljorna visade sig från sin bästa sida och fotograferades flitigt, trots oroliga bakgrunder, här flitigt uppstickande fingerborgsblommor i det som OO kallar stenbacken. De som siktade i lugn och ro fick mycket bättre bilder.

Här guidar BJR i nyttoavdelningen, med bl.a. kål under kupor och ”fristående” lök. Dammens portar och växtlighet skymtar i bakgrunden till höger.

Vid elvatiden på kvällen, en knapp timme före solnedgången (som inträffade 23.47) stod himlen i brand, och gav paviljongen och ”mellanträdgården” ett trolskt utseende:

En sådan kvällsrodnad betydde småregn så småningom, och OO vaknade till ett lätt smatter på plåttaket. Skönt att sitta vid köksbordet och meditera en god stund, titta på droppar som föll på syren- och lönnlöv, försiktigt rakt ner, långsamt… Som tankarna. Steg sakta upp, tog kameran och gick ut i droppet, för…

… regndroppsfyllda rosor blir vackra. Representeras här av ‘Jens Munck’, rugosaros som får finnas sig i en klängande klematis – som undveks på bilden,

och ‘Lampion’ (varifrån, varför och vem som hittat på ett sådant namn). Plantan är liten, växer på ett magert och torrt ställe, men producerade några utslagna söta blommor precis till rätt dag. Tack för det, snälla Lamm-pion…

Jovisst, det finns en del att ordna upp. Men allt hålls snällt i sina korgar och väskor och lådor tills orken och lusten kommer ifatt. Och snart börjar en ny arbetsflyktsorsak, föranledd av Fifa.

Närgånget 3 – och Dagen idag, 18 juni

Hur firar man Dagen idag då? Det finns inga stipulationer om hur man skall göra, men ”hissa flagga, baka kaka och brygg kaffe”, skrev Gunnar Johansson 2014, ”och bjud in några pionglada personer”. Idag firas alltså Pionens dag, instiftad 2014 av Svenska Pionsällskapet – och OrdOdlaren är medlem. Så välkomna! Kaffe – nä. Kaka – nä. Flagga – nä. Duger det med te och skorpor? Och pioner. Sådana finns.

En del är utblommade för länge sen (känns det som). Luddpionen

fotad 24 maj, den tidigaste av alla (dillpionen undantagen, kanske). Paeonia Mollis, släkt med bergpionen, vild art? Och Svavelpionen

telefonfotograferad samma dag, Paeonia Mlokosewitchii (det var då bokstäver att hålla reda på…), och den sibiriska pionen, bild saknas.

Det finns ca 30 vilda arter, halvbuskar och örter. De flesta pioner i våra trädgårdar idag är hybrider mellan olika vilda arter – en verklig pionboom utbröt i Europa från och med 1820-talet och nu finns det pioner som inte kan skiljas från varandra med mindre än att man tar till förstoringsglas, räknar ståndare och pistiller och pistillmärken och jämför färgvariationer och har erfarenhet och noggranna ögon. Dessutom tycks det råda en hel del namnförvirring. Busk- eller trädpioner är lövfällande halvbuskar, men de har tagit paus hos BJR och OO i år. Verkar också kallas Rockii-pioner efter upptäckaren Joseph Rock. Itoh-pioner är korsningar mellan vanliga örtartade pioner och buskpioner, 1948 lyckades Toichi Itoh med den bedriften, och fortsättning följde…

Nu kommer bildfyrverkeriet. Fotograferingen har skett 16 och 17 juni i år. Alla är inte med… Avstår från att nämna namn på många, eftersom osäkerhet råder…

‘Festiva Maxima’ togs fram 1851, Frankrike. Fotad i solsken och i kvällsskugga:

Den ”vanliga rosa”, med en djupdykande humla och myra som jobbar på samma bedrift:

Den dominerande färgen är en variant av rödlila:

Ser ni myran här ovan? En del verkar servera skönheten på fat – oj, det kom en flygare med här också:

Hur skulle det vara med en glassboll?

Och en av favoriterna, den gula, som har funnits här i minst tjugo år (med grön slö arbetare):

Två mörka: ‘Karl Rosenfield’ från 1908 och ‘Buckeye Belle’ från 1956:

Och en söt rosa, halvfylld:

Favorit, också på grund av namnet. ‘Smart Girl’…

Får en pion verkligen se ut hur som helst? ‘Bric a brac’, man blir bara glad:

Och ‘Hillary’, en itoh-pion, verkar ha tagit efter i år. Men de sitter inte inom synhåll för varandra!

Den sibiriska pionen har redan hunnit börja tillverka vackra frökapslar:

Väntar ännu på ‘Scarlett O’Hara’, enkel, röd och stor:

Itoh-pionen ‘Barzella’, gul och underbar, är i knopp. ‘Coral Charm’ och ‘White Wings’ likaså. Och så den verkliga ”bomben”, ‘Raspberry Sundae’, som brukar glädja med en ”trevåningsblomma” varje år…

Vill du se fler bilder, läsa mer om pioner? http://www.pionisten.se och http://www.pionsidan.com kan man lätt förlora sig i…

Närgånget 2

Runda Rabattkryparen är ogräsexpert. Ogräsfixerad. Känner växtsätt, växtplatser, spridningssätt, rotsystem, med mera. Ogräsdefinition? ”En växt som växer på fel plats”. Då blir det svårt. Aquilegia, akvileja, akleja. RR:s största svaghet är oförmågan att rycka upp just den växten. Som ganska ofta är på fel plats.En rabatt framför ett dussintal pioner är deras egen. Gissa vad de gör? Och vad RR inte… (blåsig fotograferingsdag…)

Aklejaskogen. I och utanför rabatten. I gången. Inne i en ros, en pion, en funkia, hur som helst. RR går försiktigt förbi.

Nedanför rabatten har de bildat sin alldeles egna lilla färgmix i krossgruset.

De är blå, mörkare, röda, helröda – för att inte tala om alla rosa och gula färgnyanser. En del har inga sporrar ”i ändan”, andra har raka, krokiga, korta, långa… Vad sägs om de här skönheterna, tänker de flyga i väg?

Namn är besvärliga. Enligt Allvetande Wikipedia finns det 70-80 olika odlade sorter. De är ju bra på att göra nytt själva, utan mänsklig inblandning, så man kan verkligen inte vara säker.  Aquilegia longissima med långa sporrar, guldakleja, alpakleja, med mera.

Men det här är ‘Nora Barlow’, kanske RR:S största favorit. Aquilegia stellata, stjärnakleja. Får växa precis var som helst. I frökataloger verkar den här vara den ”äkta”. Inga sporrar. Men sen:

Nora Barlow levde 1885-1989. Botaniker, expert på växternas genetik. hon har förädlat växter, skrivit böcker – och var barnbarn till Charles Darwin. Hon hittade en unik färgsammansättning i sin trädgård, gav några frön till en trädgårdsmästare som gav namnet.

Inköptes för några år sedan, som metkroksakleja. Färgen vacker och speciell, men inte är nu sporrarna så värst extra… Andra har likadana. Nästan.

Aklejor har funnits i trädgårdar länge, länge. Vid stugor och torp, förvildad och envis. Varje blomma åstadkommer massvis med frön som sprids lätt, det vet vi som har dem i trädgården. Enligt mytologin var den tillägnad gudinnan Freja. Användes som medicinalväxt, mot bl.a. gulsot och gallbesvär. Även bra mot skabb och sår, och vem nynnar inte just nu på ”Uti vår hage, där…. kom liljor och akvileja,..”. Där antyds ju att den ingår i en mixtur, i en kärleksdryck!

Den här växer i rabatten, år nummer två på gång. Någon säger hallonakleja, någon annat något annat. Liten och låg. Nickar inte som de flesta andra, skall betraktas uppifrån, vilket ju är rätt så lätt.

Sommaren 2016 dök den här lilla skönheten upp i rabatten. Nu är hon borta. Bilden blev inte bra, men RR-OO skall minsann försöka få ny, fler… (Som om inte det som redan finns skulle vara nog…)

Närgånget 1

Vattna, vattna, vattna… Vad kan man annat göra när solen gassar dagarna i ända och vinden bidrar mer än välvilligt till uttorkningen? Ett regn på några millimeter skulle ge ungefär en kubikmeter vatten från taken i våra regntunnor, men nä. Inget regn i sikte. Å andra sidan kan då Runda Rabattkryparen i lugn och ro studera växterna på nära håll, betrakta och förundras. Rhododendron, till exempel. Ytliga rötter som gör att den är känslig för torka. Rotbevattning följd av dusch! Närbildskavalkad:Den ”vanliga”. Heter den kanske ‘Grandifolia’? Har stått här på sin plats i över 20 år. Överlägset äldst och växer på bredden och på höjden vid granen som den enligt expertisen inte är ”bästis” med.‘P.M.A. Tigerstedt’. Från Mustila Arboretum, 58 kilometer från denna skrivplats. Farfadern AF Tigerstedt grundade arboretet 1902, omfattar nu 120 hektar, äldst och störst i Finland. Han började sakteliga ersätta av svampsjukdom angripna träd med mer exotiska – i dagens läge finns där ca 100 barrträdsarter, över 200 lövträdsarter, hundratals buskar och andra perenner. Plus, förstås, plantbutik. Fadern utökade med buskarna, och sonen Axel (avled 2010) fortsatte. Sonen Peter M.A. (nu 82 år) innehade befattningen som professor i växtförädling vid Helsingfors Universitet 1970-2000, och han koncentrerade sig bland annat på att få fram härdiga rhododendronsorter. 1931 hade man nämligen fått frön från Pungsan i Nordkorea, av dem växte upp en kraftig rhododendronbuske, den enda som överlevde de hutlöst kalla krigsvintrarna. Den här korsningen ”döptes” redan 1974. Den har moderns speciella egenskap: rullar ihop bladen vid minsta köldknäpp. Då ser den döfärdig ut, men den överlever!Troligen ‘Axel Tigerstedt’. Lanserades vid Mustilas 100-årsjubileum 18 juni 2002. Lägre än de två hittills nämnda, blommar först av alla. Knopparna är rosa, blommorna likaså – men bleknar till vitt nästan inom en timme. Bilden från 20 maj i år.‘Hellikki’, en spontan korsning i Mustila. Vår egen är lite krasslig i år, bilden tagen i skuggan i Mustila 11 juni 2015.‘Nova Zembla’, en av de mest sålda rhododendronen i kallt klimat. Knopparna klarar ner till -27 grader. Växer lågt, täcks ofta av snö – men halva busken ”gick bort” vintern 2010…‘Fantastica’, illa trängd och något skadad av kraftigare sorter – eller av människoframfart, vinterväder… Supersöt!Okänd, vit, låg. Glöms ofta bort eftersom den ligger bakom de två förstnämnda, som nu har uppnått ca två meters höjd.Specialiteten, den gula med rundare blad än de andra. Visar inte sin rätta färg på bild, den är starkare gul i verkligheten. Varken BJR eller OO har någon aning om hur eller varifrån den förstnämnda har fått tag i den. Wardii-gruppen, som beskrivits i sydvästra Sichuan, har just den här formen på sina blad.

Här finns också fyra azaleor. Två av dem har tagit ett gemensamt beslut om att blomma på sensommaren, vill kanske lysa med egen kraft och inte i skuggan av andra, ho vet.Det här torde vara ‘Aamurusko’, ”Morgonrodnad”, nu i slutet av sin årsblomning. Ibland visar den också lite mer gula toner.Den verkliga brasan, ‘Gibraltar’. Här om året trodde vi att elden var lös när den brassade på med blommor överallt. I kvällssolen såg det faktiskt ut så…

Trädgårdsdags!

Första lördagen i maj är en viktig trädgårdsdag. Det är dags att knycka, klippa och ta bort döda växtdelar, gambäföönon på grundspråk. Idag dock på ett speciellt sätt, det är ju WNGD – World Naked Gardening Day, Nakna Trädgårdsdagen. Nu är det då bara att gå ut i bara mässingen och krafsa på!

Mark Storey, konsultredaktör (bra titel…) för Nude & Natural Magazine, introducerade dagen 2005, då i september. Flera andra organisationer som vill främja en hälsosam syn på människokroppen anslöt sig, men ingen ”äger” dagen. 2007 flyttades den till sin nuvarande plats, troligen för att lite hänga ihop med Permakulturens dag, som firas dagen efter. Den lanseras som en dag för ogräsrensning, blomplantering och klippning av häckar. Den är ingalunda en ren ”plojdag”, den skall vara rolig, befriande och ge en reflektion om att ha en mer avslappad syn på våra kroppar. Man blir mera ett med naturen, vinden känns i hela kroppen, grässtråna kittlar lite överallt – allt på ett annat sätt än med kläder på. Det handlar inte om att exponera sig, helst sysslar man någorlunda väl skyddad för insyn i den egna täppan. Ovanstående skrev tidningen Allt om Trädgård förra året.

Men nu, femte maj?

Tja, väderprognosen ger ju vissa löften… Tidningen Expressen serverade några råd/varningar: Svenskt (finskt) väder, grannar, vassa redskap, stickiga växter, insekter, solen. En D-vitamindos på hela kroppen – men inte för länge.

Runda Rabattkryparen föredrar ändå Blåa Skogsbrytarens/Blåa Trädgårdsspökets klädsel. Ärmarna är redan perforerade av diverse rostaggar, knävecken minns angrepp av myror…

2013 ombads WNGD-deltagare twittra in bilder. En hel del kreativa kompositioner med förkläden, stora blad, spadar m.m. inkom. Intresserade ombedes googla. Då inföll dagen 4 maj, och anspelningar på Star Wars gjordes: ”May the fourth be with you”. (Star Wars Day 4 maj, ”May the Force be with you” – OrdOdlaren tilltalas av ordleken, men vet noll och ingenting om Star Wars…).

OO – naturist? Skönt att sitta ute helt näck en stund efter bastun, har verkligen bökat i växthuset (nästan) naken några gånger. Använder en droppe mindre nattdräkt än Marilyn Monroe gjorde, har praktiserat nakensimning i över 25 år… Att simma med baddräkt känns numera som att ha kappa på i vattnet. Gå barfota – jo, men inte i grovt grus, på het asfalt eller bland enbarr. Men vill ”leva i naturen” så mycket som möjligt. Älgflugor, myror och fästingar och större odågor skall dock inte föraktas, ”väl klädd” gäller, åtminstone nära/i skogen. Kryper definitivt inte i rabatterna utan skyddade ben.

Och tänker på Evert Taube och Cornelis Vreeswijk. ”Hoppsan sa, se upp i svängarna”, här kommer tre glada typer dansandes polka naturell med ordentligt finskt sting! Det vore en syn för gudar, kan inte låta bli att le åt hur det kunde se ut…

Trevlig Trädgårdsdag till er alla!

Tidigare äldre inlägg

Bloggstatistik

  • 27 595 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
På Gång

- Steg för steg mot FramGång - det är aldrig försent för nya steg

Anitas blogg ... De fyra blomsterhaven

En blogg om fyra blomsterhav ... på min fönsterbräda, i mitt uterum, i min trädgård och ... allas vår trädgård

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales

Bloggen om vad som händer här i Wales och vad man pratar om just nu, men också fakta om landet och hur det är att leva här. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA....

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.