Februarirosen

Rosa glabrifolia, med glänsande blad. Rysk ros, Venäjänruusu. OrdOdlaren vågar inte gå ed på att namnet är det riktigt riktigt rätta, men den är identifierad av en synnerligen kunnig och noggrann expert, så…

Rosen finns vild eller förvildad på Karelska näset – och troligtvis planterad i ett stort antal på en begravningsplats i Uleåborg i norr. Tydligen helt okänd i t.ex. Sverige. Dessutom är de flesta enkelblommande vilda (nästan vilda) buskrosorna bra på att genom korspollinering beblanda sig med andra, så ingen kan vara helt säker. De enskilda blommorna på samma buske varierar också i utseende:

Förstås, ljusförhållandena vid fotograferingsögonblicket inverkar också. OO har inte sett någon överväldigande blomning på busken, men räknar man från första blomman till den sista, då får man räkna i månader. Mot sensommaren finns blommans alla skeden på busken: knoppar, utsprungna, vissnade och nyponbörjan.

Den här bilden är fotad 17 juni 2018 eller 2019. Bakom skymtar ‘Papula’ och ‘Poppius’ i rosa, längst borta finns midsommarrosen. Tiden kring midsommar är verklig trivseltid i rosarier och rosträdgårdar med buskrosor. Gör ett besök, om du inte har rosor själv!

Nyponen är också vackra, något som alltför ofta försummas när det gäller buskrosor. Nypon varierar minsann i färg och form: brunröda, mörkröda, svarta, orange, släta, ludna, rovrunda, runda, platta, ovala, droppformade, långsmala…

Men varför i Uleåborg? 1915 fanns där en plantskola, grundad av en man från karelska näset, Schurigin, som eventuellt hade rosen till salu. Spännande är att på 1700-talet strandsattes en sjöman i trakten, han hette Brauer men tog namnet Lahdenperä (? kan översättas med ”längst inne i viken”, vikbotten) och började med någon form av plantskola och hade kontakter åt Petersburg-hållet. Det finns nämligen rätt så tydliga bevis för att rosen ifråga fanns uppe i norra Finland redan på 1800-talet. Själva rosen beskrevs troligen kring 1840 av två betydande botaniker, forskningsresande och statsanställda i Petersburg. Namnen är präktiga: Franz Josef Ivanovich Ruprecht och Carl Anton von Meyer (OO:s pappa hette Anton).

Varför i Borgå? Ja, säg det. Den fanns vid fd stadsläkare Anderssons barndomshem i staden, planterades kanske för ca 100 år sen. Huset såldes och revs i slutet av 1980-talet, planteringarna grävdes upp och grannen fick en del av glabrifolian. Och i sin tur: en del av den gåvobusken är den ni ser i det här inlägget. Den planterades i rosariet hösten 1997. En av de anderssonska döttrarna är flitigt med i trädgårdsförenings- och rosariearbetet, hon är knappt tre månader yngre än OO.

Mera rosor! Kommer ni ihåg OrdOdlarens födelsedag nu på fredag? OO lottar ut rosor i kalender- och tidningsform, delta med kommentarer på Facebook eller här – ett tryck på ”gilla” räknas inte! De tvåspråkiga exemplaren av tidningen Rosenbladet innehåller intressanta artiklar och vackra rosbilder. I kalendern finns femton olika rosor. ”Vinsterna” fördelas jämt mellan kommentarerna på Fb och WP. Undantagsvis räknas också också kommentarer per sms med.

Jo, jovisst. OrdOdlaren välkomnar och öppnar för alla former av hyllningar och gratulationer och lyckönskningar; kort, blommor, presenter, donationer med mera. Här skall Runebergsdagen firas, dubbelt upp! (Det torde komma ett inlägg till, senast just på Dagen D.