Sommarens sista selfie (och OO har bara just börjat)

Roliga timmen? OrdOdlaren har gått sex år i obligatorisk skola, fyra år i mellanskola och tre år i gymnasium – någon ”rolig timme” stod aldrig på schemat. Inte heller under de 38 åren som lärare i gymnasium. Men hela vägen har det ju varit fester av olika slag. Julfest, till exempel. Första frågan ”När det var rolig timme i klassen i skolan var min roll” måste modifieras.

Julfest 1961. Skolan var inte stor, här torde fem olika klasser samsas i ”Kejsarens nya kläder”. Den kortaste/yngsta ville bara stå med storasyster kejsaren på bild. Skräddarna syns till vänster, en välkänd figur med hatt, den andra skräddaren bär en ordentlig vintermössa. 11-åringen gillade att göra en roll på scenen. Att deklamera dikter var inte lika roligt, men det gjorde hon på nästan varje fest i byn. Så visst hade hon ”apat sig” på en rolig timme. På något sätt. Alltid på scenen under skoltiden, i ungdomsföreningen… Så blev hon lärare…

Nämn ett riktigt rejält skrattminne. Hoppsan. Hur välja? Den äkta mannens ständiga ordvändningar, det blir ju skratt varje dag? Eller när väninnan skulle berätta (på finska) om älgen med ”kaksi vasaa” (två kalvar) och det blev ”kaksi vasaraa” (två hammare) och fyra kvinnors skratt på utecaféet i Ekenäs ekade över hela staden?

Kör skol-linjen. Vi fick för oss att fira skolhusets 75 år, 1984. Vi, väninnan R och OO, ville ha en revy och R uppvaktade modersmålsläraren, historikern med mera Olle om att skriva ett manus. Minns inte hennes idéer, men efter en massa ”nja” och ”njaää” levererade han en dag helt oväntat ett manus. R och OO läste, dubbelvikta av skratt. Scenen delades in i två halvor, den ena ”före 1909” och den andra ”efter 1984”. Spelet växlade mellan de två. OO blev lärare i ”gamla skolan”. Här läxar hon upp nuvarande chefen för kultur- och fritidsväsendet i Lovisa, och den stackaren har verkligt svårt att hålla sig för skratt! Sen skulle han högt läsa upp skolans ordningsregler, börjande med moment – som blev monument – ett… Så bra han var!

Bilden är något ”grötig”. OO:s fotoalbum från året ifråga är på vift här i huset, bilden är en skannad kopia av en inskanning (som nämnda R gjorde till OO:s pensioneringsfest). När OO senast träffade denna kille sa han att den revyn är ett av hans skarpaste minne från skoltiden…

Så drogs och skuffades en modell av skolhuset in på scenen, och både ”gamla” och ”unga” förenade sig i hyllningen. Trevliga minnen! R producerade många fester, OO var ofta med på något sätt under det glada 80-talet.

Idag bestämmer jag själv när det är dags för rolig timme – då… Oj igen. Det finns så mycket som OO roas av. Skriva blogginlägg (eller något trädgårdsrelaterat), träffa skribenterna i Nya Östis (och Carita) i morgon, ligga i utesängen på morgonen och njuta av luften, ljudet, träden… Försvinna i en bok… Med mera. Rolig timme för det mesta!

Den ståuppkomikern skrattar jag åt: Njaää – en person på scenen som krystar fram roligheter orkar OO inte med alltför länge. Men program som ”Parlamentet”, där fyra (eller var de tre i varje lag?) personers kvickheter triggar varandra njuter hon av.

Den filmen/boken/TV-serien är verkligen rolig: Rolig och rolig, men OO läser alla böcker av Marianne Cedervall med leende på läpparna. Hervor från Tornedalen är en härlig figur, och många andra i hennes böcker också. I den senaste boken OO läst kommer det visst fram att denna Hervor är faster till en frejdlig kvinnlig polis. OO roas också av hur författaren lyckas knyta ihop de olika figurerna i de böcker hon skrivit.

Vad får man aldrig skämta om? OO anser att det handlar om sammanhanget. Här, inom hemmets väggar, skämtas det om allt. En ung manlig kollega kunde OO säga vad som helst, grovt som smått, galet eller töntigt, åt. Sånt språk kunde hon inte använda med någon annan i lärarrummet. OO försökte sälja sin djävulssylt åt en kvinnlig präst vars man också är präst, men det gick inte. En annan kvinnlig präst köpte med glädje djävulssylten som julklapp åt sin man, också präst. Det gäller att ha känselsprötena ute.

Selfie, sömn, sista minuten

Den här utmaningen ligger OrdOdlaren varmt om hjärtat, men hon har liksom inte hunnit tidigare i veckan. Sömn. Har läst en massa om både sömn och drömmar och tips för att somna o mera därtill…

Klimakteriehäxans frågor (inte direkta citat, har inte antecknat…):

Sover du naken, pyjamas eller nattlinne? Tja, som uteliggare gäller nån form av sovplagg. Nattlinne är skönt på ett sätt, pyjamas på ett annat. Inomhus inte ens parfym till natten.

Temperatur i sovrummet? Ute i skogen, 50 steg från ytterdörren, är 12 – 15 plusgrader idealet. Men även +7 på morgonnatten går. Frisk luft är det viktiga. Fågelsång, hackspettar, springande ekorrar och jagande flugsnappare i holken i tallen bredvid stör inte. Platsen är lugn, föga natttrafik (jo, tre t…).

Hur mörkt? När OO flyttade till dessa breddgrader i södra Finland tyckte hon att sommarnätterna här var obehagligt mörka. Nån form av rullgardin kan OO inte ha, blir bara instängt. Men en lysande lampa i sovrummet är inte behagligt, trots att sommarljuset inte ”stör” alls..

Hur många timmar/natt? Är en ”kortsovare”. Vid behov behövs endast fem timmar. Vill dock vanligen ha 6 – 6,5.

Sover du i ett kör, vaknar du och somnar om? Varierar. Fyra timmars sömn i ett kör är underbart. Ibland svårt att somna om, ingen orsak har hittats på några tiotal år av själviakttagelse.

Drömmar? Ni skulle bara veta… Har ägnat mycket tid åt ”drömtydande” enligt C.G Jung och såna som lite följer hans linjer, berättar sällan om mina drömmar. Man upplever en dröm endast en gång, och om man sover djupsömn efter drömmen försvinner en hel del, det hinner inte lagras. En händelse under dagen kan väcka delar av dröminnehållet till liv. Numera bryr sig inte OO om att analysera alltför mycket.

Om temat är lämpligt återkommer OrdOdlaren. Mycket annat skrivande är aktuellt i veckan, så få se…

Selfie om köket

OrdOdlaren ville skriva om dagens 142-åring. Insåg att efterforskningarna blir för omfattande eftersom Runda Rabattkryparen dominerar den här årstiden. Märkte att selfie-umaningen passar bra. Många bloggvänner deltar i den. Så nu kör OO, i en liten paus mellan rabattuppputsning (jo, rätt stavat…) och vattning och plantering och…

Den kryddan (förutom salt och peppar) använder jag ofta:

Chili i olika former, förstås, men oreganotimjan är den absoluta favoriten. Smakade på ett blad i smyg i en plantskola och fastnade direkt. Skördar och torkar och använder.

Den kokboken rådfrågar jag ofta:

Tja… Förr var det ofta min syster. Numera kollar OO lite recept på både svenska och finska sidor på nätet, vid behov. Favoritgrytereceptet hittades i dagstidningen, belgisk köttgryta.

Den köksprylen är jag glad att jag har:

Egentligen är de två – eller tre. Kryddkvarnen och

”slickepottskedarna”. Den röda är i teskedsstorlek. De slickar rent, både i syltburkar, stekpannor och grötkastruller. Observera designen, den röda eller det gröna ”huvudet” rör inte vid underlaget i den här positionen. Glad att de köptes när ögonen föll på dem, ”down under”. Används flitigt.

Den köksprylen använder jag så sällan att jag borde göra mig av med den:

Kaffekokaren, moccamaster. Det tar upp utrymme i ett skåp, tidigare var den dammsamlare. Här dricks te, bryggt te. Tekokaren av norskt märke är oumbärlig.

Det är viktigt för trivseln i mitt kök:

Köket är ett allrum. Här skrivs, tittas på TV, läggs patiens, läses, sjungs, fylls i korsord – och lagas och äts mat (och te…). Gillar inte alls kök som ett skilt rum. Oredan är stor, men sällan kommer folk in, och vad de sen berättar får de själva stå för. Och ja, ”matberedningskärlen” mot tegelväggen (som OO vänder ryggen åt från sin plats vid bordet, synd nog):

Det finns två till i samma serie, den lilla grytan som används så gott som dagligen, och en stor wok-panna som har en egen förvaringsplats. De här är äldre än OO i köket, och OO trivs med dem – tjockbottnade. När OO väl lärt sig hantera dem vet hon när kokplattan skall stängas, långt innan maten anses vara klar. Den också kära tvådelade inhemska ångkastrullen skymtar längst till vänster.

Den prylen gör mitt kök speciellt:

Ingen ”pryl”. Allt som redan nämnts. Allrummet, kärlen…

Oj, så här snabbt har OO sällan åstadkommit ett blogginlägg. Dags för kvällspasset i trädgården. Lite bevattning, gräsklippsutbredning på vitlöken, lite pelargonpyssel, med mera… Samma program i morgon, men andra skriverier då.