Jag litar inte mera på min hatt!

Undrar över rubriken? OrdOdlaren som bestämt sig för att på första bästa vanliga vinterkonsert i en kyrka bära sin gröna hatt, tvivlar hon? Nä. En titel på en härlig visa, skriven av ingen mindre än Tove Jansson (1914 – 2001). Hon var betydligt mer än ”muminmamma”. Mycket mer. Åtskilligt.

Emma Klingenberg, mångkunnig sångare och skådespelare, kan nu också titulera sig forskare, snart också författare (går man bakåt och åt sidorna i hennes släkt finns det otaliga musiker och ordanvändare). Emma började på begäran arbeta fram en konsert med Tove Janssons sångtexter våren 2018, märkte att det inte var lätt. Det fanns lite här och lite där, bristfälligheter, antydningar, förändringar, motsägelser – och Emmas forskarsjäl vaknade. Hon har, kort sagt, fått bekanta sig med originalmaterial, sökt och ”lyssnat in stämningarna” i konstnärens ateljé/bostad.

Och så blev det en konsert. Och vilken konsert sen! Smart ihopplockad, både glatt och oanständigt, ironi, vemod, kärlek och lite till. Konsertserien började på Svenska teatern, avbröts av coronapandemin och ges inom kort på nytt på nämnda teater. Borde köpas in av arrangörer Norden runt. Vi trogna pellingemusikdagarsbesökare fick avnjuta konserten i söndags.

Oanständigt? Stora mymmelvisan till Povel Ramels melodi ”Titta det snöar”. Beskriver hejdlöst festande med sexuella toner och ironiska uddar och ord. Från ett opublicerat häfte med 39 kärleksvisor, ursprungligen inspirerade av den starka förälskelsen i Vivica Bandler i slutet av 1940-talet, som utmynnade i – ingenting. Tove började i stället måla, till exempel för Helsingfors stadshus. Skrev en sång om att hon målar en glad dansande kvinna, och runtomkring ”det svartaste svart”. Tröstade också sig själv där hon stod i kylan och ”donade”, ett verb hon själv använde för sitt arbete: ”måla, måla flickan lill, måla fastän du fryser” – ni kan kanske ana den lånade melodin.

En verkligt långsmal bild, ”lånad” från Svenska Teaterns programhäfte. Tove Jansson – vad får du för bild i huvudet? Knappast en sån här, på havet, med dragspel… Hon älskade att resa, påstod att det enda som behövs på resan är ”blommor, whisky och musikkassetter”. Musiksmaken var minst sagt bred. I Spanien fascinerades hon av manliga flamencodansare, ”stramt återhållen ilska”, om nu OO:s minne inte har förvanskat citatet alltför mycket.

Ett annat citat, troligen något förenklat av nämnda bristfälliga minne: ”En lag är stor och mäktig och de som skriver lagar är mycket, mycket små”. Ironiskt så det förslår. Emma uppträdde nu för första gången inför publik på drygt tio månader. Coronabegränsningslagar… Ursprungligen var udden i uttalandet troligtvis riktad mot lagarna om homosexualitet. Tove levde tillsammans med grafikern Tuulikki Pietilä från mitten av 1950-talet till sin död, enligt vad OO förstått med ateljéer/bostäder intill varandra. Homosexualitet var kriminellt till 1971, avklassificerades som psykisk sjukdom först 1981. No further comments, annars blir det här en myndighetsanklagande roman…

Emma kan också kalla sig tonsättare. Konsertens avslutningssång, Novembervisa, har hon själv tonsatt. En kort visa om hur ett telefonsamtal kan ändra stämningen. Nyfiken? Sök upp Emmas hemsida, klicka på ”Tove Jansson – visdiktaren”, sen på ”konserten” – där finns visan.

Inte lita på hatten? En visa om strikt klädsel kontra färggrann och fri. OO försöker återkomma när hon fått texten, den är bara så bra och passar OO perfekt!

Musikhjältinnor, del ett

Årets årliga augustihöjdpunkt har gått av stapeln. OrdOdlaren och BJR har fått insupa härligt starkt kryddade sång- och musikmåltider i dagarna tre. Pellinge musikdagar. Små konserter, högklassiga så det kryper i skinnet och hudhåren – ja, ståpäls.

Det började på fredag med strålande (jo, hennes ögon strålar när hon gör det hon gillar, sjunger) Erika Back, aningen försiktigare Tuuli Lindeberg på scenen och skickliga Emil Holmström vid flygeln. Konsertens namn var ”Musikens bortglömda hjältinnor”. Här läser Erica ett brev från en av dem, Cécile Charminade (1857 – 1944). Brevet innehöll historiska fakta, men Erica hade skrivit det själv, på basen av sina efterforskningar. Sångaren har verbala talanger också, som hela halva hennes släkt…

Egentligen skulle konsertserien ha börjat på torsdag med en konsert med Tove Janssons visor, men pandemin satte käpp i hjulet… Tove Jansson har vistats inne i och i ytterkanten av Pellinge i princip hela sitt liv, och 1991 donerade hon sin utskärsstuga Klovharun till hembygdsföreningen. Föreningen har uppmärksammat detta med en ”klovharumugg” och varje artist avtackades med en mugg. En värdefull gåva, muggen är slutsåld. Den pryds av en bild

som är något romantiserad av en japansk konstnär, men det gör ju inget. OO haffade bilden av muggbilden från föreningens hemsida – hon har inte sett muggen i verkligheten, alla var förstås inneslutna i sina lådor vid överräckandet.

Serveringen under pausen var också Tove-inspirerad. Vridibulla skulle det bli på OO:s dialekt. Varianten av bostonkaka smakade himmelskt, bagaren är känd för att tillverka sånt som smälter i munnen (leipoja = bagare). Tove Jansson föddes 9 augusti 1914, och numera är dagen rekommenderad flaggningsdag, den finländska konstens dag.

Erica fyller lätt salen med sin klingande mezzostämma och hon sparar inte på de fysiska uttrycken. Alla i publiken stornjöt. Att dessa två sångare dessutom suttit vid datorer och sökt fram en massa intressant om dessa hjältinnor och omformat historierna till lämpligt uttryck höjde också njutningsgraden.

Hjältinnorna går minsann inte av för hackor de heller. Ni läsare är kanske lika okunniga som OO var innan konserten, vad säger namnen Josephine Lang, Nadia Boulanger, Elfrida Andrée (född i Visby!), Maria Malibran och Pauline Viardot – de umgicks med och beundrades av bland andra Bizet, Schumann, Mendelsohn, Rossini, Liszt, Chopin… Vänta bara, OO har en hel del på lager, bl.a. sådant som Erica ungdomsväninnedotter vänligen skickat till tanten. Tack, Erica!

Tuuli bredde också på i sina uttryck i sina nummer. Hon är mest känd som tolkare av barockmusik och nutida musik, det finns en hel del kompositioner som är specialskrivna för henne. Hon ”tituleras” sopran, hon går högt – men ibland tror man att hon är alt, eftersom hennes låga toner är verkligt sköna. Hon är alltså allt! Hon undervisar också, i Helsingfors och i Tallinn.

Erica är nu knuten till Staatstheater Oldenburg, Tyskland Hon har två somrar sjungit Dorabella i ”Cosí fan tutte” på Confidencen i Stocholm, och har gjort flera roller på operan i Helsingfors, bl.a. tonårspojken Cherubino i ”Figaros bröllop”. Hennes stämma och dramatiska förmåga måste bara bära henne långt! Har ni nån gång tillfälle att höra henne, sumpa inte bort tillfället!

Ni som bor i närheten av Vasa har chans. Erica sjunger i samband med Konstens natt i staden, i trefaldighetskyrkan 12 augusti. Kyrkan är stor, så avstånd kan hållas. Dit med er!

Extranumret. OO har glömt vilken av hjältinnorna som stod för terzettkompositionen, men här fick då också musikdagarnas skapare och konstnärliga ledare Monica Groop ställa upp med sin mezzostämma (hon har varit Ericas lärare). Och publiken fröjdades. ”En oförglömlig kväll”, sa alla i publiken. Om programmet ges en gång till och vägen inte är för lång, då sitter OO i publiken på nytt. Så he så.

Bloggstatistik

  • 68 187 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
gotlanduppochner

Vi hoppas att du ska trivas med våra ö-inlägg. Oavsett om du bor på ön året runt, kommer hit med jämna mellanrum eller aldrig varit här... Givetvis skulle det varit trevligt om vi kan få dig, som aldrig varit på Gotland, att åka hit för första gången. Vi tror inte du skulle ångra dig. Chansen är betydligt större att du drabbas av samma känslor som Bosse fått varje gång, som vi varit här på semester. Välkomna önskar Bosse och Solveig Lidén!

Livet efter 80

♥ Hänt ♥ Känt ♥ Tyckt ♥ Tänkt ♥

Gilla

min vardag, en bråkdel av mitt liv

Anitas blogg ... De fyra blomsterhaven

En blogg om fyra blomsterhav ... på min fönsterbräda, i mitt uterum, i min trädgård och ... allas vår trädgård

att leva sin dröm

med ljuvliga hundar

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales och Spanien

Lena Dyche reseledare och guide sedan 30 år. Här delar jag med mig av resetips från båda mina hemländer, Wales och Spanien. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70 – Blogg 2004-2018

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.