Sagofarbrorn och OrdOdlaren

Förhållandet började tidigt. Boken om vårt land, sextonde upplagan, tryckt 1926, ibruktagen 1927 av tioåriga skolpojken Anton. Användningen var mångsidig: målarbok,

”sagobok”, uppslagsbok – och gåtorna lästes om och om igen, som av bilden synes.

Ibland sattes en växt i den och en tegelsten ovanpå, växtpress. Utseendet idag därefter. Farbror Verners bok, femtonde upplagan, tryckt 1922, har däremot tillbringat ca 70 år orörd i en kista på Fasters vind.

Folkskolan? Teater? Njaäee. Mest dikter, sagor, sånger och psalmer. Skolsångboken Vår Sångbok (sammanställd av Selim Segerstam, f.ö. Leif Segerstams far) innehöll ca 25 Topeliussånger. Alla sjöngs i skolan i Brännars. Första textraden i några favoriter som står sig: Blommande sköna dalar, Klang min vackra bjällra, Jag gungar i högsta grenen, Hjorden betar och klockan klingar, Vind och vita vågor… Jovisst, Och nu är det jul i min älskade Nord och Giv mig ej glans ej guld ej prakt också, men rytmen i de tidigare nämnda var mera tilltalande.

Många vackra och rörande berättande dikter, främst Vintergatan om Zulamit och Salami (inte korv där…). Och Björkens visa (skriven 1854), som levde tio veckor på Kvällstoppen och 22 på Svensktoppen (bl.a. etta!) med Hootenanny Singers 1966. Vad vet Björn Ulvaeus om Zacharias Topelius? OO hittade t.o.m. en illustration, gjord av ingen mindre än Jenny Nyström:

Kuddnäs i Nykarleby, där dagens jubilar såg dagens ljus för prick 200 år sedan. Den lilla skolflickan besökte huset som barn (skolan? 4H-klubben?). Minnesbilderna domineras av att hon tyckte att guiden var ”barnslig”. Hon ville veta mera ”vuxensaker”, inte enbart om ”det här lekte lille Zachris gärna med”. Senare i livet har OO åkt och kört otaliga gånger förbi platsen, men aldrig stannat. Tyvärr. Verksamheten där är nu något helt annat än tidigt 1960-tal. Barndomshemmet/muséet sen 1930-talet renoveras som bäst, öppnar 15 maj. Det är mycket Topelius i Nykarleby det här jubileumsåret, huvudfesten hålls 11 augusti.

1970-talet, Vasa. I korsningen mellan Hovrättsesplanaden och Kyrkoesplanaden sitter han på sin sockel sen 22 maj 1915, förevigad av Emil Wikström. Psykologpraktikanten vid Vasa stads uppfostringsrådgivningsbyrå, på sensommaren skötarvikarien vid Roparnäs sjukhus (mentalsådant), kurvade förbi på cykel varje dag i fyra månaders tid. Hon hade lyckats inhysa sig hos en väninna i det långa huset nästan intill, ”Kinesiska muren”. Vi hälsade på honom (och någon annan staty i staden) när vi kom hem från glada krogdanskvällar den sommaren. Reflekterade då aldrig över varför statyn finns där, Topelius var aldrig verksam i staden. Läser nu att det lär ha varit en ordentlig debatt inför placeringen. Jo, han ansökte om jobb som lektor i historia i staden, fick, men Vasa brann 1852 (skolans minnesregel: en sjömil är 1852 meter, Vasa brann…) och kretsarna i Helsingfors ville hålla honom kvar så det blev inget av det…

Topelius på 1940-talet. bilderna av farbrorn dominerar, här var han ordentligt under 30.

Sagofarbror? Han var så mycket mer. Men vad visste man när man var ung? Meritlistan får en att baxna. Förnyande journalist som redaktör för tidningen Helsingfors Tidningar 1841-60 – skrev bl.a. socialreportage, följetongen Fältskärns berättelser (senare bok) . Professor i historia vid universitetet med lockande föreläsningar. Pionjär inom barnlitteraturen: sagor, skådespel, barntidningen Eos. Opinionsbildare. Engagerad för jämlikhet mellan språken, fosterlandet, kvinnors rättigheter, med mera. Talare, debattör, sångare. Den mest produktiva publicisten i Finland på 1800-talet. Idag, 14 januari, på Topeliusfesten i Nykarleby, delas det årliga publicistpriset ut, för en aktiv pågående journalistisk gärning – vem som får det vet OO inte ännu, klockan 12. Det finns anledning att återkomma, 200-åringen firas på olika sätt hela året. Huvudfesten i Nykarleby går av stapeln 11 augusti. Håll ögonen på händelser i Nykarleby!

Julfest i folkskolan

Idag, 18 december, när Viktor Rydberg fyller 189 år, då tänker OrdOdlaren på Tomten. Han som ”för sin hand genom skägg och hår, skakar på huvud och hätta” – nu är ni väl, alla läsare, med på kartan?

Det kan vara 60 år sedan i år, eventuellt något färre. Den lilla flickan som under folkskoleåren fick lov att fungera som traktens diktrecitatör (det ordet kunde hon inte då…) stod vid julgranen på julfesten och läste dikten, dock inte utantill, tack och lov. Men sist i programmet. Själv har hon mycket dunkla minnesbilder, men mamma och storasyster har förtäljt om åtskilliga besök på den utomhus varande bekvämlighetsinrättningen innan det var diktdags. I dagens läge torde OO vid behov klara den elva strofer långa dikten utan sådana behov, men behov har inte uppenbarat sig…

Inför skolans julfest spände läraren Kempe upp en stadig grov lina mellan estrad och skolsal, och på den hängdes egna och inlånade filtar. Enkelt (?) fixad ridå! Slöjdsalen fungerade som omklädningsrum. Därifrån hördes en gång ett gällt rop:”Ja ha glöömd heim råmpon!” (ett troll utan svans går bara inte. Undrar hur det ordnade sig…)

”Tomten” är ursprungligen ingen juldikt. Den skrevs av Viktor Rydberg 1880 eller -81, på en promenad i Slottsskogen (Göteborg). Kollegan SA Hedlunds rygg fick agera skrivbord. Dikten, som ställer en rad metafysiska frågor, publicerades i Ny Illustrerad Tidning i februari 1881. En viss Jenny Nyström illustrerade dikten och använde sin pappa som modell, eftersom Rydberg ville ha ett något mänskligare utseende på tomten. Resten kallas visst historia…

”Hvi suckar det så tungt uti skogen” är minst lika lite en juldikt. Även den har skolflickan framfört på en skoljulfest, som jultablå, nio strofer. Bernhard Elis Malmströms dikt tar fram en suggestiv naturstämning, älvaromantik – och de yngre eleverna agerade. Bildbevis finns:

Tyvärr finns det få foton från skolvardag och-fest i OO:s arkiv. Kamera var inte så vanlig då. Varje julfest spelades teater, förstås, men alltför många pjäser kommer OO inte ihåg. Någon med bättre minne? Roligast var det att agera Pippi Långstrump. Skolflickan tog ut betydligt större svängar på själva festen än under övningarna, med tilltagande ålder hade hon kanske börjat bli en publikfriare. Rollinnehavarna i ”Kejsarens nya kläder” finns också förevigade, de två som agerade skräddare/skojare/bovar hade hjärtligt roligt på scenen, det koms verkligt väl ihåg. Och ”kejsaren” var ingalunda helnaken. Bra gick det ändå!

Zacharias Topelius´ pjäser, framfördes sådana? Minns inte. Topeliustraditionen var stark på många håll, det finns skäl att återkomma till ”sagofarbrorn” i kommande avsnitt.

Däremot dansades ringlekar, även om skolflickan inte riktigt fattade ”melodin” med dem. Vals var så mycket roligare. Bland annat med pappa, redan då och på åtskilliga ungdomsföreningsjulfester x antal år senare.

Läsare! finns det någon bland er som känner igen er på bilderna? Hör av er på något sätt i så fall! Har någon fler fotografier, förutom de årliga skolfotografierna? Vore verkligt roligt att få ta del av!

Dagen idag 1

Zacharias. Det är hans dag idag. På finlandssvenska. I den finska namnsdagsalmanackan noteras Sakari och Saku, det språkets form av namnet. Men inte i Sverige. Där har han ingen namnsdag numera. Och i dagens läge lär allt fler små pojkar namnet. På 1960-talet var det närmast komiskt om någon ung man hette så. Jag tror mig minnas en…

Då, som nu, är det Topelius, Zacharias Topelius, det mest handlar om. Sagofarbrorn, som föddes 14 januari 1818 som son till provinsläkaren i Nykarleby, på gården Kuddnäs (smaka på det namnet: Kudd-näs…). Stackarn, som får ‘leva’ med epitetet sagofarbror så länge som någon minns honom – nästan. Han var professor i historia vid Helsingfors Universitet 1854 – 75, rektor för detsamma 1875 – 78. Redaktör för Helsingfors Tidningar 1841 – 60. Utvecklade journalistiken i Finland med stormsteg under den tiden. Skrev ‘Läsning för barn’, ‘Fältskärns berättelser’. Och skrev ‘Boken om vårt Land, läsebok för de lägsta läroverken i Finland’ – den utkom 1875.

Som liten flicka ”läste jag sönder” det exemplar som pappa fick i skolan på 1920-talet. Sparade dock boken som kär klenod, tills min syster och jag hittade farbror Verners exemplar (femtonde upplagan, 1922) i en kista på Fasters vind, där den tillbringat de senaste 80 åren. Egenhändig namnteckning av en tolvåring. Pappas exemplar fick därmed skatta åt förgängelsen.

20160111_194035_resized

Boken innehåller berättelser, just precis berättelser, om Finlands natur, geografi, folk och folkstammar, historia ”från hedenhös”, religion, avsnitt ur Kalevala på svenska; ja allt! Berättelser som har präglat många generationer. Och sagor. Och gåtor.

20160111_194924_resized

Tärd av väderväxlingar på en kall vind.

Idag kan jag inte svaret på många av gåtorna, även om vi tragglade dem både fram- och baklänges som barn. De är liksom lite ur tiden dessutom. Eller? De här bör ni väl klara:”Guld på gården ligger, ingen tager upp det” samt ”Trånga vikar, långa uddar, alla slutar med en bergklack”.

År 1907 hade boken redan sålts i 240 000 exemplar. Och 1992 gavs en faksimilupplaga ut. Skulle passa bra som lärobok i bl.a. historia och religion idag, kryddad med källkritik. Skulle verkligen vara värt ett intressant försök…

20160111_194026_resized

Faksimil

Zacharias Topelius skrev också teaterpjäser med klart svartvitt moralinnehåll, som årtionde efter årtionde har uppförts på folkskolors julfester. När jag i slutet av 1970-talet var ny i mitt lärarjobb firades sporadiskt Topeliusfest 14 januari i Östra Nyland med reprisuppförande av julfestens ”stora teater” (mera sällan Topelius då) för betalande publik. Numera verkar Topeliusfesterna ha upphört. Firar någon honom numera? Jo. Åtminstone blir han uppmärksammad. Men inte lika mycket som sin lärare under en tid, J L Runeberg. Topelius avled i sitt hem i Sibbo 12 mars 1898.

Topeliuspriset ges årligen till en välförtjänt finlandssvensk journalist. I år…. vet inte. Inte ännu.

I Nykarleby finns Topeliusgymnasiet. Där firas det väl?

Och en av hans ättlingar i rakt nedstigande led har producerat sång och musik i flera år; Jukka Kuoppamäki. Andra musicerande och diktande släktingar i fjärde och femte/sjätte led torde också finnas.

 

Svar på gåtorna? Solskenet. Fingrarna.

 

Bloggstatistik

  • 36 909 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
Sista försöket

♥ HÄNT - KÄNT - TYCKT - TÄNKT ♥

Gilla

min vardag, en bråkdel av mitt liv

Anitas blogg ... De fyra blomsterhaven

En blogg om fyra blomsterhav ... på min fönsterbräda, i mitt uterum, i min trädgård och ... allas vår trädgård

att leva sin dröm

självförsörjande på en ö i Mälaren

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales

Bloggen om vad som händer här i Wales och vad man pratar om just nu, men också fakta om landet och hur det är att leva här. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.