19-20 maj

”Vuodet eivät ole veljeksiä”, åren är inte bröder, lyder ett finskt ordstäv. Det har vi fått bevis på lite här och var denna så kallade vår. Minnet sviker ändå rätt ofta, och hur anteckna – om man vill, alltså. Ibland vill man ju inte. Men något ligger i generna, tydligen.

OrdOdlaren har en låda som hon skall åtgärda när hon hinner och vill och ger sig tid till det. Mammas almanackor, från 1948 till början av detta årtusende. Mest noterat om kors betäckningar och kalvningar, sådd och skörd. OO:s födelsedag finns också nedtecknad:”Flicka född, 1.10″. Klockslaget alltså. Parentesen ”en besvikelse” finns inte antecknad. OO var en pojke ända intill den minuten, sanningens minut…

För några år sedan beslöt OrdOdlaren om en annan form av trädgårdsdagbok. Odlandet i den formen omfattar en hel del… Beslutet: fotografera det växande två gånger per månad, den femte och den tjugonde. Dagen behöver inte vara slaviskt densamma, men så nära som omständigheterna tillåter. Det andra beslutet, 14 bilder per gång, det kan vi alla gemensamt kommentera med ett stort skratt!

2016 och 2017 är inte bröder. Samtidigt kan man konstatera att arbetena genomförs i olika ordning år för år. Omväxling förnöjer, ju. 19 maj förra året, 20 maj i år (efter två varma dagar denna sena vår, när allt rusar fram med turbon på).

Utsikt från altanen, linden nästan i mitten av bilden, äppelgården bakom – och paviljongen.

Gårdsrabatten, en del av den. Hosta, pioner, dagliljor. Blåbärsskog bakom:

Ena infartsrabatten, ändan av den. Smällspirean ‘Diabolo’ omgiven av aklejor och lite vårblommande lökar. Oupputsad ännu 20 maj 2017.

Äppelgården. Ja, blott en del av den också. Ordentlig beskärning genomfördes på sensommaren 2016.

Grönsaksodingslådorna, som höjdes upp med en fjärde ”tvåtumfyra” på sensommaren 2016. I år finns de skyddande kåporna redan på plats, trots oplanterat/osått nu också. Bildvinkeln är tyvärr inte densamma. Chilihuset i bakgrunden, tomathuset ännu längre bak. Och till höger dammen, ett stort projekt varje försommar. Vitlök i förgrunden i år.

Blåbärsbuskarna blommade, men visst är de igång i år också!

Och idag hände det! Bergkörsbäret (Prunus sargentii) slog ut! 2016 var det helt utblommat 19 maj.

Och i morgon, 21 maj, fortsätter Runda Rabattkryparen sin färd, rabatt för rabatt…

Namnskyltar

Rödbladig smällspirea, en vårligare bild än den tidigare publicerade.

Rödbladig smällspirea, en vårligare bild än den tidigare publicerade.

En stor trädgård med många, många växter ställer stora krav på minnet.Och den stackars ynkliga mänskliga förmågan klarar det inte. Det finns ingen som helst chans. Man kan ju rita en karta med alla växter. Hm. Kräver en hel del pennkonstnärlig förmåga, saknas. Lantmäterikunskaper med sådant som höjdkurvor, saknas. Böjelse för systematik, tja… Man bör ju göra en lista också. Och växter dör, förnyas, ersätts, placeras om, förflyttar sig. Visst skulle det vara en roligt påtande, om jag bara gav mig ordentligt med tid. Men ge mig en karta först! Finns nog nånstans, men…

Det blir att försöka med lappar av olika slag och material. Många av den sorten kommer med när man köper växter. En del håller i en halv evighet – åtminstone baksidetexten, med inköpsstället. Andra går sönder efter första vintern bara du petar på dem med lillfingret. Trästickor blir mossiga, bleka och de ruttnar. Vita eller färgade plaststickor får rabatterna att se ut som…. tja, laboratorium?

Inte så estetiskt...

Inte så estetiskt…

Nu har jag gjort några experiment, påhejad av en del, betvivlad av andra. Prövotiden bör ju sträcka sig över flera år, men ett resultat är redan klart. Det visste jag egentligen direkt: tusch på plastskylt försvinner inom ett år. Sådana skyltar lämpar sig bäst för tillfälligt bruk, bra vid trädgårdsvisningar, evenemanget ”öppna trädgårdar” (i år 28.06).

Inte så lyckat med tusch på plast...

Inte så lyckat med tusch på plast…

I Rosendals trädgård i Stockholm såg jag för några år sedan grönmålade vackert formade  träskyltar som hängde i de gamla äppelträden. Den åsynen resulterade i att det nu hänger grönmålade skyltar här och där i vår trädgård, skyddade med båtlack. En lokal hantverkare målade och skrev med pensel, BJR stod för lackering och upphängning. Första vintern har gått bra.

De här skyltarna tycker jag om!

De här skyltarna tycker jag om!

Hur jag kom på idén att skriva på stenar vet jag inte. Ibland blir jag helt överraskad av vad min hjärna hittar på, förmodligen fanns nog en liten stulen idé nånstans inne i någon liten undanskymd hjärnvrå. Första försöket skedde med en ”målfärgspenna”, men den var klumpig att använda. Den stenen har förblivit väderopåverkad i förslagsvis tre år! Inte är det lätt att skriva med tusch på oftast skrovliga stenar heller, men alla försöksstenar som gjordes senaste sommar har övervintrat oskadda.

Kinesiska pioner har härliga namn..

Kinesiska pioner har härliga namn..

Nu gäller det bara att bli stenrik. På relativt släta stenar.

Bloggstatistik

  • 15,489 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
att leva sin dröm

som självförsörjande ö-bo(nde)

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales

Bloggen om vad som händer här i Wales och vad man pratar om just nu, men också fakta om landet och hur det är att leva här. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA....

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.