Dagen idag gick snabbt…

Grattis, alla som har haft anledning att fira idag, 29 september! Män, kvinnor, släkter, kyrkor, platser, orter, pigor och drängar. Onekligen kommer rektor A W Ekmans matematikprovsmorgonsamlingspsalm i tankarna: ”Jag kan icke räkna dem alla…”.

Allt (kanske) har att göra med ärkeängeln framom andra, Mikael. Han äras och ihågkoms i den västliga kristenheten denna dag. Namnet uttyds som en fråga: Vem är lik Gud? Och religionsläraren i OO poppar upp och måste bara få inflika att El, Elohim är ett gudsnamn som används i Gamla Testamentet. I utombiblisk tradition är Mikael himlens beskyddare och den som leder kampen mot den fallna ärkeängeln Lucifer.

Ärkeängeln Mikael på Uppsala domkyrka

Mickelsmäss. En stor helg! Skörden skall vara inne i ladorna, djuren tas in från sommarbetet, man får tända ljus inne – och lösveckan börjar, skördefester och marknader firas här och där. OO har inte fått in all skörd, men dagen tillbringades med att få all ved under tak, därför sent skrivande. Nu får pigor och drängar (och vedarbetare) semester, kan ladda batterierna och byta anställning vid behov. Det här systemet fanns troligen långt före dominikanermunkarna kom med sin helgonkalender, ursprunget till våra namnsdagar. Veterligen har ää Mikael inget med jordbruk att göra.

Släkter. Michelson (med olika stavning), Mickels, Mikkonen, kanske Mickos också, med flera. Har det varit släktkalas idag?

Och kyrkor! Hur många sådana är tillägnade/beskyddas av denna himmelska härskare? Pernå medeltida kyrka ligger närmast till hands för OO (ligger inom skolarbetsområdet, OO har tvingat åtskilliga grupper att lära sig något om denna speciella byggnad) – men att hitta en bild av korets glasfönster där ärkeängeln är avbildad med kyrkan på armen var omöjligt.

Här syns fönstret, alltför blekt ovanför det unika altarskåpet (krigsbyte…). Kyrkoherden Robert ser bestämd ut, men han är en verkligt ordsvängande filur, kan garanteras! Michael Agricola, Finlands reformator, gick sina första kyrkliga steg här, tänk er det!

Platser. Mest speciell är garanterat den här, Le Mont-Saint-Michel, i Normandie.

Världsarv med 44 (!) invånare och ca 3 miljoner besökare per år. Tidvattnet (på bilden högt) ger sin speciella prägel åt klippan. Ett befäst kloster som började som kapell på 700-talet och fungerade som fängelse under franska revolutionen.

Ön São Miguel, Azorerna. En spännande vulkanisk ö med sevärdheter av alla de slag trots futtiga 759 km² men med ca 140000 invånare.

Ett egenknäppt foto snett över ”visitkortet” i väster, Sete Cidades, tvillingsjöarna med kratrar i kratern. I öster finns kokande gyttjegrytor och ”ärtsoppan ungdomens källa”, i mitten teplantage. OO gör gärna ett återbesök…

För att inte förbise staden ca 200 kilometer nordost om denna skrivplats, S:t Michel (som vi finlandssvenskar uttalar ”santmikkel”). Staden som på finska inte är ”sankt” utan enbart Mikkeli – men i många evenemang är staden viktig med att påpeka sitt svenskspråkiga namn (antalet svenska invånare torde vara synnerligen litet). Över 50000 invånare, en stad som hyste krigsledningen under det senaste (sista!) i republikens krigiska historia. Stadens kyrka byggdes 1897 på det öppna fält där bl.a.  skarpskytte tränades… Granarna som omger kyrkan verkar vara speciellt för staden, observera topparna! Sevärdheterna i staden är flera små, och landets snabbaste travbana, rätt så rund till formen finns också här. Kanske Mickel Räv också raskar omkring där?

Gamla minnen, bilder – och vulkanism

Bilder väcker minnen, och minnen väcker bilder. Ibland ger ett litet ord ett stort eller större minnesanfall, det blir bilder i huvudet som påstår att det finns fotografier nånstans, och driften (ja, verkligen en drift!) är stark, så stark att det kan gå timmar innan bilden finns framför ögonen. Urklippsboken, ett album, datorn, diabildssamlingen… Som nu med te (se tidigare inlägg). Väckte minnen från Azorerna, São Miguel. För femton år sedan stod OrdOdlaren och betraktade den här vyn, i Furnas, östra delen av ön, och sade om och om igen:”Fel, fel, fel. Det gröna är fel. Luften, dess värme är fel…”

Så här, som på bilden nedan, skall det ju se ut: Kalt, kargt, svavellukt (doft?) och ånga överallt. OO var präglad av fyra islandsbesök. Första resan gjordes för 30 år sedan, bilden från den:

Nja, det här är geysirområdet, luktar inte så mycket. Det bubblar och fräser och sprutar och spottar i större eller små gropar. Luften är kylig och skön. Längre mot nordost finns sjön Myvatn, och i dess norra ända finns Námaskarð, där gyttjan bubblar och sprätter,

och ångan fräser och luktar. Vissa ”hål” yrar på som värre blåsbälgar. Och om det blåser och småregnar, som vid besöket 2001, är man omgiven av varm luktande ånga och ser absolut ingenting genom sina glasrutor

Observera scarfen i blåsten!

Här har vi en vulkankrater i den stora kratern på västra delen av São Miguel, Sete Cidades:

Har tydligen hållit sig lugn sen 1445, då här torde ha varit värre utbrott och fyrverkerier. Odlingar och skog, åkrar uppe på toppen av kratern, hmm… Grön vulkankrater? Så här ”skall” ju en gammal vulkan se ut, till exempel:

Herðubreið, med molnmössa på, ligger i östra delen av Island, strax norr om Vatnajökull. Fotad på låångt håll 1988. Kargt, och blåst som bara inte syns i frånvaron av träd.

Redan på 1200-talet hade man badtunnor, som ordentligt stenlagda gropar i marken. Om vattnet blev för hett kunde man lossa på en sten för att få kallt vatten ur en liten bäck. Dörren i bakgrunden öppnade en tunnel som gick till huset, praktiskt vintertid. Snorralaug i Reykholt, Snorre Sturlassons boplats i början av 1200-talet.

I Furnas finns bl.a. ”Ungdomens källa”, en stor byggd bassäng med jämn stenbotten, vattnet liknar svensk gulaktig ärtsoppa och är 35 grader varm/het. Här lär mineralerna göra en yngre… Inget bildbevis här, men mat i stället:

Turisterna utfodras med mat som fått badda i timmar i ett grävt hål i den heta sanden (ca 70 grader), Cozido.

Tallriken, med litet av var sorts kött och korv som tillbringat fyra-fem timmar i den naturliga ugnen. Delikat, mört och mycket!

I Island (ingalunda överallt där) tar man det lugnare med jordugnar. En grund grop, diverse olika kanter så att den hittas, ett plåtlock på vid behov:

Blanda till en bröddeg, sätt den i en plåtburk, plåtlock och stenar på, och följande morgon har du ett härligt mörkt och varmt frukostbröd! Sant! OO har ätit flera. Bjarnarflags brauð (bageri som sålde). En gång med underbart pålägg: lokal fisk som rökts med hjälp av torkad hästskit. Så gott att det hon inte hann fotografera den stora godbiten ens!

 

Bloggstatistik

  • 36 947 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
Sista försöket

♥ HÄNT - KÄNT - TYCKT - TÄNKT ♥

Gilla

min vardag, en bråkdel av mitt liv

Anitas blogg ... De fyra blomsterhaven

En blogg om fyra blomsterhav ... på min fönsterbräda, i mitt uterum, i min trädgård och ... allas vår trädgård

att leva sin dröm

självförsörjande på en ö i Mälaren

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales & Costa Del Sol

Bloggen om vad som händer här i Wales och vad man pratar om just nu, men också fakta om landet och hur det är att leva här. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.