Inte ännu officiell flaggdag

Idag, 19 juli, kunde flaggorna vaja i det nu 100-åriga Finland, anser flera forskare. OrdOdlaren sällar sig till skaran, och tycker att man kunde festa/fira/högtidlighålla/minnas dagen även på andra sätt. Det hände något betydelsefullt idag, för 208 år sedan.

Jo, krig, tänker de flesta efter avslutad räkneoperation. Krigshistoria är inte OO:s största intresse. Ändå har hon stått på krigsminnesmärket vid Juthas och skanderat vissa rader ur ”Döbeln vid Jutas” (inte alla 25 strofer med tio rader i varje, men ändå…). Likaså har hon stått vid monumentet vid Oravais slagfält och utbrustit ”Det var när Oravais blodiga dag till sorg gick opp…” och undrat över den tappre femtonårige Wilhelm von Schwerin. Det är nu bara så att Johan Ludvig Runeberg skrivit om människor i 1808-09-års krig i så härligt deklamervänliga rytmer. Dessutom var boken skolbok i mellanskolans nästsista klass på 1960-talet. Inköpt 1965 för 6 mark 65 penni, vältummad.

Och lantdag i Borgå. Krigshandlingarna pågick – den svenska och den ryska armén låg i vinterkvarter på var sin sida om Torne älv efter att ”de svenske” varit tvungna att lämna ”finskt” område i slutet av 1808. Den svenska armén gav sig i Kalix 23 mars 1809, när den hört att den svenska kungen blivit avsatt och fängslad – och samtidigt i Borgå: lantdagen öppnades (inte exakt samma dag, men lite ljuga pryder tal…). De finländska ständerna svor kejsar Alexander I trohet och han avgav sin regentförsäkran 29 mars 1809.

15 maj drabbade härarna (soldatantal okänt för OO) samman i Skellefteå, bygden var hela sommaren ockuperad av rysk armé. Slaget vid Sävar 19 augusti, sista slaget vid Piteå 25 augusti – vapenvilan slöts i Frostkåge gästgivargård i Byske socken 2 september. Det här torde vara rätt så okänt på östra sidan Bottenviken. Handlade det om arméspillror som slogs lite hipp som happ? Vilka umbäranden drabbades civilbefolkningen av? Bränder, försörjningsplikter, inkvartering? Vad lärs om detta i svenska skolor?

I Borgå var vinterarbetet intensivt, detaljerat och garanterat betungande. Folk – inkluderande kejsaren med följe – skulle inkvarteras, de fyra stånden lantdagsmän (75+8+20+28) behövde också sammanträdeslokaler, en ”rikssal” skulle hittas… Kärl och serviser, tyger, ceremoniella kläder, en tron till kejsaren. Fart på! Vid kejsarens första besök skulle all snö skottas bort. För att få en rak gata för hans följe togs det resolut bort en bit av lektor Pehr Johan Alopæus trädgård, den gamla biskopsgården naggades i kanterna, en del av kyrkogårdsmuren revs. Och så var det bal, och kejsaren dansade, det har skapats lite romantik av det…

18 juli återkom kejsaren för lantdagens avslutande. Planerat ridande från Lovisahållet, men han anlände i vagn. En timme tidigare anlände ett ridande följe, någon tog fel och dessa ryttare hälsades med klockringning, trumvirvlar och salut från Näsebacken. Den faderullan avbröts, och kejsarens vagn hälsades på samma högtidliga sätt. Det regnade. Hela dagen och kvällen. Bekant i juli?

På kvällen var det taffel och hyllande bal. Följande dag var det gudstjänst och högtidliga tal. Kejsaren talade franska, och det är det talet som är firansvärt, säger forskarna. För dessa ord:”Upphöjdt för framtiden ibland Nationernas antal, under sina lagars skydd, skall det (syftar på uttrycket ‘detta ädla och redliga folk’) ihogkomma sin fordna styrelse, blott för att så mycket fastare underhålla de wänskaps förbindelser som freden skall återföra.”

Freden slöts i Fredrikshamn 17 september 1809. Finlands väg mot självständighet hade börjat. Så säger de som forskat.

Fem födelsedagar femte februari

Säg ”femte februari”, och repliken kommer nästan bergsäkert:”Aj, ja, Runebergsdagen!”- åtminstone i Svenskfinland. Vi fick Johan Ludvig Runeberg med folkskolmjölken, läste ”Fänrik Ståls sägner” och andra dikter, många utantill. Och alla psalmer, suck… Många verser av ”Vårt Land”, många fler än de tre som nuförtiden sjungs. Vår nationalsång som han skrev 1848 på svenska – den översattes till finska först 1867. JL:s livsresa gick geografiskt Jakobstad – Åbo – Helsingfors – Borgå, och här dog han 1877. Hans hem blev museum 1882, och är stor borgåsevärdhet i den dag som idag är. Ålder idag: 212. Första födelsedagsbarnet.

Vi borgåbor äter runebergstårtor i ca två veckors tid, och vi har starka åsikter om vilket lokalt bageri som bakar bäst. Utbölingars bageriprodukter i den vägen åker inte in i min mun…

Runebergstårtor. Det större lokala bageriets till vänster, OrdOdlarens favorit till höger.

Runebergstårtor. Det större lokala bageriets till vänster, OrdOdlarens favorit till höger.

Lars Huldén. Produktiv som få. Professor i svenska språket. Dialektforskning, ortnamnsforskning, dikter i massor (även på dialekt) och underbart härliga skrönor, om bl.a. hur han fick drottning Silvia att fälla rörda tårar när han deklamerade sånger ur Kalevala på hemmagjord finska. Har träffat honom några gånger, och samtalen har alltid först på den nästan gemensamma dialekten. Barndomshemmen ligger ändå ca 50 kilometer från varandra. Hans geografiska livsresa: Munsala – Helsingfors – Borgå – Helsingfors. Uppnår i år 90 års ålder, verkar må ok, enligt tidningsintervju häromdagen. Andra ”dagsbarnet”.

Jan Erik ‘Janne’ Slätis. Lärare, jordbrukare, skogsvårdare, revymakare, kördirigent… Jokapaikanhöylä. ‘Mångsysslare’ låter lite för trivialt för en sån verbalt snabb person. Man blir mycket lätt tvåa i en ordduell med honom! Firar som enligt skrönan om Runeberg: först kall snaps och runebergstårta, sen ärtsoppa med varm punsch. För 21 år sedan hyllades han av Huldén – med en kruka persilja. Med vidhängande dikt, där de två sista rimorden visst var ‘vilja’ och ‘persilja’. Tvåan och trean och tokigheter…

Schackspel modell mindre. Peruanskt.

Schackspel modell mindre. Peruanskt.

Runebergs schacknatt, Lovisa Gymnasium. Instiftad av OrdOdlarens chef och trätobroder Jan ‘Jasse’ Lindh, pensionerad rektor sen ett drygt halvår. En skara schackfantaster samlas, spelar och ‘saunar’ (badar bastu) till långt inpå småtimmarna. De första åren deklamerades också Runebergs dikter, olika teman för varje år.Årets tema är Stöpsleven, dock inte dikter med det temat tror jag. Berätta hur temat uppföljs, tack! Ålder för fjärde dagsbarnet: 24.

Speciella spelpjäser

Speciella spelpjäser

Femman: Den här bloggen! Fyller jämt, exakt och precis ett år den femte februari! Detta inlägg är nummer 110. I publiceringsögonblicket ungefär klockan 12.20 den fjärde februari 7062 visningar, 3103 olika läsare från 30 länder. Inga stora siffror, men bra nog för en ettåring. Höjer en skål på Den Rätta Dagen, tillsammans med BJR, vars geografiska livsresa påminner om ettan och tvåan: Jakobstad – Helsingfors – Borgå. och BJR diktar också! Bra brukspoesi!

 

AB-i-tu-ri-ent!

Vi tappade fem pojkar på vägen till avgångsklassen. Endast tre av de ursprungliga åtta hängde kvar. Men hela åtta av tio flickor kämpade sig genom gymnasiet på tre år. Vi var sjutton abiturienter och – tamme sjutton – samma antal studenter våren 1970!

Händer och fötter sista skolåret

Händer och fötter sista skolåret, klassens alla fem pojkar.

Prestationskrav fanns, skolans första studentklass hade klarat sig superbra, alla olyckskorpars uttalanden till trots, och vi skulle sannerligen inte vara sämre. Men kände vi av trycket och pressen? På någon nivå, jo, och visst kämpade vi på i våra studiekammare. I klassrummet såg vi till att må bra på vårt sätt. Vi hade ju tidsaxeln i kyrkohistoria (se tidigare inlägg om Baba), och snart nog hade vi ett skyddshelgon i form av en förgrenad björkvedsklabb. Den ställdes i rummets vänstra främre hörn, prydd med ett i ett skåp upphittat julgubbsskägg och med en krita i den förmodade munnen. Isak Rothovius, som vi läst om i – kyrkohistoria. I samma skåp upphittades en gammal tavla med JL Runeberg, upphängdes i brist på spik i en väggventils reglage, till höger i rummet.

Eller var det Gezelius? Nä, Rothovius passade bättre. Han som kom från Sverige, var biskop i Åbo 1627-1652, och tyckte att det finska språket var vulgärt. Han såg ändå till att hela Bibeln kom på finska 1642, och lär ha lärt sig språket någorlunda. Han sörjde även för att det grundades ett gymnasium i Åbo 1630, det som tio år senare blev universitet, Kungliga Akademien i Åbo. Det passade oss väl. Våra diskussioner om rätt och fel i finskan resulterade bland annat i en skylt ovanför klassrumsdörren:”Ibo-heimon jäsenet (jäseniä)”. Och över hälften av oss började studera i Åbo.

Att Rothovius sen stod för synnerligen sträng kyrkotukt och införde noggranna kyrkböcker må vara honom förlåtet. Vi var inte på den linjen. Skoltukten var minimal, vi var ju roliga!

Då hade man abi-mössa. Som studentmössan, men med svart kulle som skulle broderas med allsköns ”visdomsord”, förses med svart tofs och bäras varje dag. Tofs – nä, alla hade inte tofs, och en del hade röda sådana. Förutom bohemen i vardande, som löste det där med tofs med säkerhetsnål, en snörstump och en prislapp av det stadigare slaget. Limmade dessutom några tyglappar på kullen. Snabbt jobbat!

Suddigt bildbevis: snabbt tillverkad abimössa och JL Runeberg i ventilreglaget. tidsaxelns början kan anas.

Suddigt bildbevis: snabbt tillverkad abimössa och JL Runeberg i ventilreglaget. Tidsaxelns början kan anas.

Fredagen den 13 februari inföll sista skoldagen, gott omen? Vi har klädda som sjuåringar, gick runt och förde oväsen. Skoldagen avslutades med att vi körde med häst och kärra genom Vörå City (ja, så kallades centrum i Vörå, trots vår engelskalärares milda protester). Tänk, att någon lånade ut två rejäla arbetshästar åt oss! Och de hästarna förblev lugna och sävliga trots våra tjoanden och plakatviftanden. Den församlade menigheten längs kortegerutten fick sig säkert goda skratt av våra demonstrationsskyltar:”Ner med spriten! (genom halsen)” ”Åsnorna blir allt fler” ”Gör vi bort oss nu igen?” ”Visst känns det – frågan är: hur mycket” och ”Det blev bom, faderAllan!” Vår nya rektor hette Allan…

Iväg från skolan med häst...

Iväg från skolan med häst…

Och jag var dagens Pippi Långstrump, med en brun och en grå stickande hemstickad strumpa (och rejäla strumpeband…), plus en lånad leksaksapa, som mammas frissa (frisörska) bidrog med!

solig stämningsfull vintervöråvy.

Solig stämningsfull vintervöråvy.

 

Nästa Nyare inlägg

Bloggstatistik

  • 68 187 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
gotlanduppochner

Vi hoppas att du ska trivas med våra ö-inlägg. Oavsett om du bor på ön året runt, kommer hit med jämna mellanrum eller aldrig varit här... Givetvis skulle det varit trevligt om vi kan få dig, som aldrig varit på Gotland, att åka hit för första gången. Vi tror inte du skulle ångra dig. Chansen är betydligt större att du drabbas av samma känslor som Bosse fått varje gång, som vi varit här på semester. Välkomna önskar Bosse och Solveig Lidén!

Livet efter 80

♥ Hänt ♥ Känt ♥ Tyckt ♥ Tänkt ♥

Gilla

min vardag, en bråkdel av mitt liv

Anitas blogg ... De fyra blomsterhaven

En blogg om fyra blomsterhav ... på min fönsterbräda, i mitt uterum, i min trädgård och ... allas vår trädgård

att leva sin dröm

med ljuvliga hundar

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales och Spanien

Lena Dyche reseledare och guide sedan 30 år. Här delar jag med mig av resetips från båda mina hemländer, Wales och Spanien. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70 – Blogg 2004-2018

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.