Rosor, rosor än en gång…

När det är brist på rosor – då tillverkar man. Och så gjorde vi. Hundratals. Bilden visar endast en del, ytterligare fylldes två korgar. Den som bäst behärskade tyg och symaskin sydde två långa band, och sen trodde OrdOdlaren att det  ”bara” var att sy fast rosorna på de två långa banden. ”Bara”, hm. Det tog tid och tråd och trädande och nålfingrarna protesterade till slut…

Ett drygt halvdussin människor snurrade ihop rosorna, av kräppapper. Importerat från Kina, inhandlat i stadens mest varierande butik (varusortimentet omspänner allt från spikar och skruvar via elektronik till knäckebröd och mera därtill..). Idén dök upp hos OrdOdlaren i en av hennes få men dock ljusa stunder, storasyster kunde bekräfta att konsten lärdes ut  i barndomshemmet för sisådär 60 år sedan. OO befann sig nu vara något skickligare än då. De nutida rossvarvarna utvecklade alla sin egen stil, den mest kreativa skickliga hantverkaren i gänget använde inte enbart sax och fingrar och ståltråd och strumpsticka, utan även tusch som tonade kronbladens kanter. Hennes rosor – och några till – användes till återinvigningsklippbandet, här i väntan på sin uppgift:Resterande rosor blev en lång orm på ett ca åtta centimeter brett tygband, ungefär fyra meter långt. Bilden på köksgolvet blev mer än lovligt suddig, så här kommer en bild av ormen som den portal den skulle blifva, med bordsdekorationen, rosstaven på stativ från ett upprensat buskage härom året, med stöd av ett keramikfat, i förgrunden:

På serveringsbordet låg sen halva återinvigningsklippbandet, och rosinspirerade morotsbakelser-cupcakes gick raka vägen in i gästernas munnar. Hann aldrig fråga den kreativa fritidsbakaren vad hon kallade dem.

Allt detta ståhej föranleddes av att Rosarium Hospitalis Borgoensis, som sköts av trädgårdsföreningen i staden, återinvigdes exakt och precis på sin tjugonde födelsedag. En hel del omställningar i, om och kring rosorna gjordes sommaren 2016, och allt detta föranledde en fest.

 

Sjukhusets direktör klippte bandet och talade,

barbershopgruppen Just4Fun sjöng med munnar, fingrar och kroppar – BJR, trädgårdsföreningens ordförande, ”basar” i den välklingande kvartetten,och även OO höll sin muntur (förevigad av den ena av två CC i kvartetten), för dagen iklädd rostunika. Boken om rosariet utkom, den lilla folkhopen trivdes och kunde uppleva att mera vårvärme äntligen aviserade sin ankomst. Följande dag kom den, åtföljd av smått regn i skrivande stund, därpåföljande dags morgon. Allt väl bland rosenbuskarna som nu kan börja öppna sina bladknoppar och producera blomsterprakt i midsommartider. Så hoppas vi.

Irrande och virrande

Den lilla flickan var fascinerad av labyrinter. Sådana fanns i en och annan tidning på 50- och 60-talen, och alla skulle genomgås med en lätt linje med blyertspenna – och sen skulle strecken suddas ut. Följande steg var sen att klara dem med enbart koncentrerad blick. Det fungerade ibland, senast strax före skrivande stund i den dag som idag är. På en barnsida i en veckotidning.

Men häromsistens stod den lilla flickan i pensionärsgestalt vid Den Stora Labyrinten. Tre meter höga och två meter tjocka cypressväggar tornade skrämmande upp sig, formande två labyrinter nära varandra. Trots tre klippningar per år (var och en tar en månad om regn eller hetta inte omöjliggör arbetet) är gångarna smala. Så smala att man på flera ställen blir tvungen att backa in i en gränd för att släppa fram mötande irrare. Den ena labyrinten är något lättare än den andra, men klaustrofobikänslan infann sig. Hu…

Skuggorna nästan  omöjliggjorde fotograferande

Skuggorna nästan omöjliggjorde fotograferande

Följande: roslabyrinten. Betydligt roligare. Befriades från cellskräcken. Sex koncentriska cirklar som kunde genomskådas, men konstifikt placerade öppningar och blindgångar försvårade genomfarten. Garanterat knepig även utan alla de beundransvärda och färgrika och doftande (många!) rosorna. 1200 plantor/buskar, 217 olika sorters rosor. Betraktandet, fotograferandet och snusandet och pratandet gjorde att det irrades av och an. ”Den här har vi sett förut!” ”Nää-ä!” ”Jo!” ”Okay, men då från andra sidan!” ”Men sidu den här då!” ”Kom hitåt!” ”Nä, kom du hit först!” Och så vidare.

SAMSUNG CSC

Några flickor påkallade OO:s uppmärksamhet. De räckte över sin mobiltelefon:”Could you please take a photo of us?” Jovisst, det ordnade sig. De hade nått den eftertraktade mittsittplatsen och ville förevigas. Bevisligen fanns då den eftersträvansvärda soffan på drygt två armlängders avstånd – dock tog det tamme skjutsningen tid att kurva sig dit. Till slut hatt vi! (Hitta – hatt – huttat…). Sen återstod ”bara” att ta sig ut igen…

Mittpunkten till höger i bilden

Mittpunkten till höger i bilden

Där fanns också en lavendellabyrint. Trots makrostorlek på buskaget var den ändå överskådlig. Verkade inte helt färdigbyggd. Vi hade irrat nog.

En del av det australiska äventyret. Ashcombe Maze and Lavender Gardens, på Mornington Peninsula, söderom Melbourne. Cypresslabyrinterna är ca 40 år gamla, roslabyrinten byggdes 1988, men har förändrats och utökats ett par gånger.

Flygfoto från broschyren. Roslabyrinten döljs av trädens skuggor uppe till vänster

Flygfoto från broschyren. Roslabyrinten döljs av pelarträdens skuggor uppe till vänster

Förstås fanns där också andra planteringar: träd av alla de slag, nyttoväxter, några meter höga rhododendronbuskar (-träd), med mera. Ett av paradisen för trädgårdsmänniskor. Fler fanns. Besöktes, betraktades och beundrades. Med en viss avundsjuka. Vinter där innebär temperaturer på +2 – +12 grader. Såå… Nåja.

Bloggstatistik

  • 38 515 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
gotlanduppochner

Jag hoppas du ska trivas med mina ö-inlägg. Oavsett om du bor på ön året-runt eller någon gång varit här på besök. Förhoppningsvis kan jag få dig att längta tillbaks. Givetvis skulle det varit mysigt om jag kan få dig, som aldrig varit på Gotland, att åka hit för första gången. Jag tror inte du skulle ångra dig. Chansen är betydligt större att drabbas av samma känslor som jag fått varje gång, som jag varit här på semester. Här skulle jag gärna vilja stanna kvar. Välkommen önskar Bosse Lidén

Sista försöket

♥ HÄNT - KÄNT - TYCKT - TÄNKT ♥

Gilla

min vardag, en bråkdel av mitt liv

Anitas blogg ... De fyra blomsterhaven

En blogg om fyra blomsterhav ... på min fönsterbräda, i mitt uterum, i min trädgård och ... allas vår trädgård

att leva sin dröm

självförsörjande på en ö i Mälaren

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales och Spanien

Lena Dyche reseledare och guide sedan 30 år. Här delar jag med mig av resetips från båda mina hemländer, Wales och Spanien. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.