Tre dagar annat

Staycation tycks de som vill svänga sig på utrikiska säga. Holistay är ett annat förslag. Hemester har varit i ropet hela sommaren. Nä, säger OrdOdlaren. Hon har varit på platser som ligger åtta timmar hemifrån. Hemestrar gör hon närmare hemmet.

En speciell sevärdhetsresa, sevärdheter med fötter, rötter, kölar och stadigare socklar. Första upplevelsen på plats blev bildlös, supergod mat och umgänge med skolkompisen från 1963 – 1970. Det andra trevliga fötter-röttermötet förevigades! Se här:Karin i mitten, karlarna vid kanterna och en gåvomahonia i mitten. Tre personer! Tack för buske, träd, tre(ä)vlig samvaro – – tänk, vad bloggar kan ställa till med!Sen bar det av söderut och österut på holmen. Genom berget – hålet – vid Färjsundet. Oj, så spännande det var att åka genom Finlands första landsvägstunnel, invigd 1958, de första gångerna i Öriket på 1970-talet. Caféet Uffe på Berget har besökts några gånger, ibland har det varit stängt. Numera åker man genom nio bergstunnlar mellan Helsingfors och Åbo…Inom kort dyker Kastelholms slott upp. Grundat på 1300-talet, storhetstid på 1500-talet (Gustav Vasa med sönerna Johan, Erik, Karl…) och övergivet mot slutet av 1600-talet. Intressant museum. Vägen svänger mot vänster…… och där ligger det nutida ”slottet”, byggt 2011-12. Mickes dröm. Smakbyn. Första gången OO och BJR besökte platsen fanns där ett gammalt torp, där Micke och son höll på att sortera och slänga. Bäst som det var stod de två fastlänningarna och bistod med granskning, kastande, skojande…Klart att Robinson syns. En monter av gamla fönster innehåller allsköns Fiji-material. ”Känner du den smått syrliga doften”, undrade Micke. Ingenting är tvättat, det skall vara äkta.De hängande halvlånga jeansen (Tänk, att inte behöva byta kalsonger alls, det som hustrun tjatar om hela tiden… Hm.) och andra attiraljer,skor, schackspelet, anonyma konservburkar, salt kokt av havsvatten, snäckor… Micke medger att han är en samlare.

Statyetten då, frågade OO. ”Kom med, här, mitt i restaurangen! Du kommer väl ihåg att jag miste två tänder i svinet under tävlingen? De är här, nere…” Haha. Det var det inte meningen att OO skulle tro, men Micke försöker med vad som helst och glittrar med ögonen!Första gången OO steg in i den här restaurangsalen (2013?) trivdes hon direkt. Stort, ljust, högt i tak, utrymme mellan borden… OO avskyr murriga och mörka restauranger där både gäster och servitörer får trängas och knuffas. Corona-anpassat redan då…Öppet kök gäller också, i mitten av bilden. Gästerna skall kunna se när/hur maten tillreds, tala med kockarna – och de bjuder verkligen på sig själva. Samma skojande gäller, det tog en stund innan OO fick sin bild av kocken Ted och köksmästaren Jonas. Varför har han hatt? ”Komplex för en begynnande flint”, konstaterade hovmästaren lakoniskt och respektlöst.Veckans tema: en hel inköpt gammal ko (som inte dött av bekymmer, som i shillingtrycket). Mera smak i äldre djur, bör hänga länge, ställer krav på tillagningskonsten… Fyra rätter:En liten burgare, ett långkok, en mustig gryta och ”något från bakdelen”. Potatis, grönsaker och härliga såser som inte syns på bilden. Gissa hur mätt OO blev. Det blev en låång paus innan en smaskig dessert åkte ner.Aj jo ja. Allra först bjöds vi på Svärmors limpa med smör. En limpa med kladdkakeartig konsistens, något OO hade velat ta med hem!

Ännu tidigare på kvällen gick vi ner i källaren bland alla lagringstunnor för diverse brända drycker. Ett rum med eko och akustik som tusan. Så där levererades ”In tiefem Keller” med elegans av basen i OO:s sällskap. Vi var ensamma i djupet.Bränneriapparaterna har nu fått ett nytt hem, har flyttat till vägens andra sida, invid den traditionella Jan Karls-gården – och Vita Björn. Verkligt lämpligt, den vita byggnaden har varit fängelse, numera fängelsemuseum. Micke blickar mot stjärnorna – in i framtiden?Ho vet. Besöket avslutades med en bamsekram. Ingen covid-19-fara, OO når inte högre än till Mickes axel, så näsan trycktes in mot den vita rocken där. Han går omkring i resaturangsalen, känner alla gäster (om han inte känner dem börjar han ändå känna dem), svarar på frågor – hur många gånger har han månne berättat sin Robinson-historia?

Mästarnas Robinson

OrdOdlaren och dokusåpor? Ett förr helt icke-fungerande koncept. ”Förnedringstelevision”, har hon fnyst upprepade gånger. Tycker inte om avsiktligt paktande och ryktesspridande, utröstande. Program som ”Hela Finland (Sverige) bakar”, olika mästerkocktävlingar i olika länder är helt ”inom toleransgränserna”, men sen…Och nu sitter OO nästan klistrad och missar inget avsnitt av ”Expedition Robinson”, där folk paktar och vrider och vänder och säger ”jag litar inte på nån”. Påminner om den klassiska filosofiska frågan ”Hur fungerar en värld där man måste utgå från att alla ljuger?”Micke, förstås (här med bästisen Fabian). Mästerkocken, ägaren av Smakbyn på Åland (och lite till i resaturangväg här och där), han som gör arkipelagen synlig i varje program (i den mån han syns) – med kläderna som frun skickade med (säger han). Har träffat honom flera gånger, han har varit här i trädgården – som ”bevis” återanvänder OO en bild från augusti 2018:Men hur länge kan han vara med? Alla vill troligen ha honom kvar tills spelet blir ännu tuffare. Han gör det som han gillar mest: lagar mat. Han är inte den som vill lägga sig på stranden, vara sysslolös. Så han samlar ved och söker sånt som går att äta där på ön (Cruise var bra på det också, berättade Micke). Han ger oss mer och mer information om livet på ön, i och med att han och hustrun gör videosnuttar där han berättar om livet, svarar på frågor – och gör det trevligt och sakligt, utan fnitter och fniss, ibland med två taxar stökande snällt kring husse. Bara en sån sak att filmningarna på ön pågick 15 timmar per dag, och vi tittare ser ca 20 minuter av det, drygt 2%…

”Jag är tydligen född snäll”, sa han i en videosnutt. ”Det var ett bra träningsläger”. ”En del led mera av matbristen än andra”. ”Några framställs i TV som sura och negativa, inte upplevde jag det så”. ”Jag hoppas att flera av dem kan komma till Smakbyn snart”. ”Jag fick skäll av hustrun när jag kom hem, för mager!” Förresten, då och då har han och några andra kockar i Smakbyn bantningsprojekt på gång; vägningen en gång per vecka redovisas på Facebook!Robinson-konceptet, Survivor, skapades i UK (hej, Lena) 1994 av Charlie Parsons, men ingen nappade förrän den svenska produktionen satte igång 1997. Nu har minst 20 länder anammat projektet, även i Finland några gånger: Selviytyjät (varsågod och uttala så att alla bokstäver hörs…). Nä. OO har inte tittat. Vet ingenting om andra länders produktioner. Om och när Micke röstas ut, så svalnar OO:s intresse.Mästarnas Mästare, som ursprungligen heter Eeuwige Roem, skapades i Belgien. Det programmet har OO följt mera regelbundet. Intrigerna är få och deltagarna har vinnarskalle, fd toppidrottare. Man får se en hel del av deras karriärer, lära sig lite om nya sporter – i år t.ex friåkning, Henrik Windstedt. Bilden av idrottaren breddas. OO har alltid hejat på Michel Tornéus och Sanna Kallur – om ingen finländare varit med. Och Frida Hansdotter. Hennes rekord i jägarvila, 26 minuter var suveränt!Hon slog ju med det Magdalena Forsberg, en annan av OO:s favoriter. En annan legend, Ingemar Stenmark och jämfotahoppet 2011 inte att förglömma. Han hoppade så där annars bara jämfota upp på en 130 cm hög mur, och blev stående på den, 55 år gammal – förlåt, ung! Det är något speciellt med slalomåkare och deras ben…

I söndags, 10 maj, var det final. Av de fyra sista eliminerades två, sen stod det mellan längdhopparen och slalomåkaren. Feministen i OO hejade som sjutton på Frida, men Michel vann. Men ynkligt liten marginal.Micke Leijnegard har tydligen varit programledare under alla dessa tolv år. Känner en viss gemenskap. Gråare och gråare…Fångarna på Fortet – inte än. Operan Tannhäuser på en annan kanal vann i den obetydliga kampen. Men – får vi sådana här program 2021? Vem vinner Robinson – nä, hur länge är Micke kvar? De tittare som inte känner honom har ju ”spolat” honom redan, av en del kommentarer att döma. OO har inte läst alla.

Fest hos/vid Runeberg

Tjo, vad det var livat i parken i fredags! Matlagningsstandup åtföljt av matbordssittande och -ätande vid långbord. Och över alltihopa vakade J.L Runeberg (statyn i bakgrunden, långborden framför), han hade säkert trivts i sällskapet!

Plats: Runebergsparken i Borgå. Anledning: Avslutningen på Michael Björklunds och Mathias Jungars matodyssé i Östra Nyland. där de tillrett och inmundigat endast lokala råvaror i fem dagars tid. Allt baserat på tips från östnylänningar. Området de fick röra sig i var en cirkel med 30 kilometers radie. Nu kan då OrdOdlaren upplysa om att hon bor i centrum! Cirkelns mittpunkt var nästan exakt denna skrivplats.

Michael är en kreativ kock som inte drar sig för att blanda spännande saker. Sallad på tomater och svartvinbärssylt spetsad med chili, vad sägs? Blygsamheten hindrar OO att upplysa om varifrån de varorna härstammade. Även vaktel fanns inom området, lika väl som sik, betor (röda, gula, randiga, vita), äkta småbageribakat bröd, Hereford-kött, emmer (som blev en smaklig pilaff med rödlök och bönbitar), med mera, med mera. Siken snabbgravades med socker och salt – med tillsats av havtornssaft (härlig färg!) och – chili (alldeles för lite, tyckte OO och BJR). Kokta betbitar svängdes i salt, olja och – ja, ja, en ynklig snutt chili.

Bästa äventyret bjöd kanske borgåsnäckan (Fläckig lundsnäcka) på. Den snäcka som är ett gissel i otaliga trädgårdar. Blötare somrar kan de som drabbats plocka upp till 1000 per dag (om de alls orkar plocka). Denna torra sommar har snäckan tydligen inte orkat föröka sig med rekordfart. M&M fick en donation på ca 100 stycken, placerade lådan på sin balkong. Följande morgon fanns spektaklen överallt, men inte i lådan. Stressig inplockning, inhandlande av blöjtyg och silvertejp var lösningen. Snäckorna skall svältas (de skall skita ut allt de har i tarmen, förklarade Mathias) och sköljas i minst två dagar. Sen kokades de, sniglarna pillades ur (ett petigt jobb), sen stektes de i Michaels favoritingrediens, smör. Lär ha varit gott. (Mycket skrik för lite ull, konstaterar OO).

Rödlökshackning. Med eller utan avsikt träffade kniven Mathias hand.

Och pratet, det flyter mellan de två, även om manuset på fredagskvällen bestod av en papperslapp med några punkter. Kan man så kan man. Mathias med sin mångåriga erfarenhet av TV-jobb håller spåret och skär sig i fingret, medan Micke spårar ur, berättar skrönor och hanterar redskapen med elegans. Ett av hans varumärken har blivit en egen finska, dokumenterad i många videoklipp. Han behövde bara hosta fram några ord åt det hållet, och publiken vred sig i vrålskratt. Vi skrattade mest hela tiden…

Den lokala osten aningen utanför den tillåtna radien grillades. Det gick inte såå bra, som av bilden torde synas. De bitar som räddades undan nedsmältning och eld smakade gott med en klick lokal honung på.

Lokalt odlade vattenmeloner lyckades bättre på grillen. Den söta smaken lär ha koncentrerats, berättade bl.a. odlaren på plats.

Sen blev det mat för alla som bidragit vid långborden. Inga sniglar, ingen grillad ost, men så mycket och så gott att bilden av tallriken (en av dem…) blev suddig.

Runebergsparkskockandet filmades och finns på yle.fi/arenan. Vid matbordet uttalade sig dessutom M&M i direktsändning i TV-nytt vid sina tallrikar. Nyhetssändningen finns också på arenan, 31 augusti.

”Stångkameran” till vänster i bild

Bloggstatistik

  • 52 908 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
gotlanduppochner

Vi hoppas att du ska trivas med våra ö-inlägg. Oavsett om du bor på ön året runt, kommer hit med jämna mellanrum eller aldrig varit här... Givetvis skulle det varit trevligt om vi kan få dig, som aldrig varit på Gotland, att åka hit för första gången. Vi tror inte du skulle ångra dig. Chansen är betydligt större att du drabbas av samma känslor som Bosse fått varje gång, som vi varit här på semester. Välkomna önskar Bosse och Solveig Lidén!

Livet efter 80

♥ Hänt ♥ Känt ♥ Tyckt ♥ Tänkt ♥

Gilla

min vardag, en bråkdel av mitt liv

Anitas blogg ... De fyra blomsterhaven

En blogg om fyra blomsterhav ... på min fönsterbräda, i mitt uterum, i min trädgård och ... allas vår trädgård

att leva sin dröm

med ljuvliga hundar

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales och Spanien

Lena Dyche reseledare och guide sedan 30 år. Här delar jag med mig av resetips från båda mina hemländer, Wales och Spanien. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70 – Gotlandsnytt

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.