Pollineringsfunderingar

Vindpollinering, hamnar en sådan lite snett? Eller sker den strax under taket, på vinden? OrdOdlarens av hettan uppmjukade högra hjärnhalva började alldeles på egen hand skena på temat pollinering, det förra inlägget hade troligen blivit kvar i något skrymsle. Bäst som det var så damp den här tidningen ner i postlådan:OO:s f.d. elev, naturmänniskan i kubik, chefredaktören Magnus Östman tar upp pollinering och pollinerare i några skriverier. Läsningen ledde till att det som nedtecknas här är hälften lånat (Povel Ramel). Dessutom är Magnus en hängiven fotograf, med kameror och objektiv och stativ och andra grejor. Att själv ge sig ut på pollinerarjakt i det perspektivet känns som att jaga en formelettbil med cykel. Lyckas inte.Träd och gräs av alla sorter försäkrar sig om att pollineringen inte skall gå snett eller vint med vinden och producerar därför pollen i överstora mängder, till ”glädje” för allergiker och utesittare och uteplatsstädare. Och i den med lock försedda vattentunnan bildas stora sjok.De här växterna kan annars ta det lugnt. Har du nånsin sett en kornblomma? Havreblomma? Andra växter, som vi är beroende av för att överleva, måste kämpa för att bli pollinerade. Stora, färggranna blommor, små i klasar, grant färgade kronblad, dofter – och belöning. Allsköns insekter lockas för att insupa nektar och frömjöl och sköter samtidigt befruktningen med sina ludiga kroppar och ben. Tack vare dessa små varelser kan vi frossa i bland annat bär och frukter. Om blomningen och fruktsättningen inte störs av väder och vind, förstås.

Den lilla figur som störs minst av vädret i sitt arbete mänskligheten till fromma är ändå humlan. Den som inte ens borde kunna flyga, eftersom kroppen är tung och vingarna små – men de jobbar desto effektivare! Så därför flyger den, humlan. Sent på kvällen, tidigt på morgonen är den igång, sådant har OO sett med egna ögon. Den kan flyga när det blåser, i vindstyrka upp till 4 meter per sekund. Tambiet får flygsvårigheter och strejkar vid ca två meter i sekunden. Den jobbar i kallare väder, håller sig rätt nära hemmet, vanligtvis inom en kilometer. Tambin kan flyga lite längre – om de ids. Har flygarna av båda sorterna mat i hemknutarna hålls de där. Bra att tänka på…

Den här vallmon blommar högst 50 meter från bikuporna, som av bilden synes…

Humlan, bestämd form, singularis? Nähej. Enligt ovannämnda tidning finns det 37 arter i Finland (likaså i Sverige), och det vetenskapliga namnet är underbart: Bombus. Engelskans Bumblebee är också beskrivande. Samhällena är små, från några tiotal invånare till trehundra, som den övervintrade drottningen föder i omgångar. Sin första kull samlar hon nektar och pollen till själv (”humlorna är stora på våren”). Sen stannar hon ”hemma”, föder nya kullar vars mat samlas ihop av äldre humlor. ”Hemma” är gamla sorkbon i marken, musbon, ihåliga murkna stubbar, lövhögar, stenmurar. Håligheter i träd eller isoleringen i hus (på vinden?) fungerar också bra.

OO gillar inte sälg, men har nyligen lärt sig att blommande sälg är viktig föda åt humlornas första generation, så… Nä. Den gamla fula sälgen vid postlådan skall ändå få skatta åt förgängelsen.

Humlor är en av våra allra viktigaste pollinerare för bärskörden i skogarna. Även om den kollar in rhododendron också, här ‘P.M.A Tigerstedt’, fångad av BJR.

With help from little friends…

Nätverk. samarbete. Kompanjoner. Medhjälpare. Medarbetare. Kolleger. Budbärare. Underhållare. Med mera, med mera. Utan arbetsavtal, utan förhandlingar, även om jag gärna skulle föra sådana – men gemensamt språk saknas. Tack och lov är mina samarbetspartners ganska så små, på gott och ont på många sätt.

De mest entydiga först. Otvivelaktigt kommer humlor på plats nummer ett. det lär finnas över 40 olika arter, större och mindre, rundare och mera smala. Känner en viss släktskap med de runda… Enligt kroppskonstruktionen skall de inte kunna flyga, men gör det ändå, i väder som väder. Söta att se på. Tacksamma. Har flera naturliga boplatser i vår trädgård med omgivning, behöver inte bygga eller köpa bostäder åt dem enligt senaste modefluga (fluga…).

Humla in action på akleja

Humla in action på akleja

Tvåa är kanske maskar, daggmaskar. Kryper, bearbetar, skapar lufthål, gör mylla. Tacksamma medarbetare. Inte såå söta, men även de jobbar så flitigt att jag är verkligt rädd om varje individ, lyfter undan dem där jag ångar fram i ogräsfart med Lucko i högsta hugg.

Bin. De sticker om man irriterar dem, men jag sticker undan innan det händer. Kan stå och betrakta dem länge – i motvind. Intressanta med sin dans och sitt sociala liv. Lite latare än humlor vad flygvädret beträffar, men eftersom de är många blir arbetsresultatet oftast bra. För närvarande jobbar tre samhällen åt oss, biodlaren avgör antalet.

Fotograferade i motvind

Fotograferade i motvind

Nyckelpigor. Men då blir det genast mer komplicerat. Då åker också såpasprutflaskan fram, för många svartprickiga pigor betyder oftast bladlöss, t.ex. Dessa små varelser kunde verkligen föröka sig lite flitigare. Även här värnar jag om varje individ så gott jag kan.

Grodor. Inte alltid så behagliga, bra på att skrämmas. En av min pappas favoritsporter var att kasta grodor på sin solbadande yngre dotters rygg… Det oaktat, grodor äter bra, och tål till och med att blir överkörda av gräsklipparen, vilket jag minsann gjort. Och när de hoppar fram hoppar också oftast jag. Sävliga paddor äter bra, men är absolut inte söta…

Flugor, myggor, bromsar (positiv, komparativ, superlativ…). Försöker tänka att de utgör mat för underhållarna, fåglarna, men ofta sviker den tanken när det inar och surar runt rabattkryparen och hon slänger mylla eller sand efter dem, d.v.s. på sig själv. Inte heller så smart att rikta bevattningsslangen mot dem… Folk bränner diverse medel för att hålla dem borta, så icke här. Vad vore världen utan fåglar? Just nu håller nyfikna rödhaken sällskap i rabatterna. Och flugsnappare, svalor, trastar (men inte bärätare…), diverse sångare… Även de behöver mat och gör så gott de kan!

Ännu har ingen övertygat mig om att de över 80 arterna av myror är medarbetare i trädgården. Ni skulle bara ha sett mina knäveck när jag jobbade i shorts i ett myrborikt område. Tydligen gillar de inte att bli i kläm i knäveck och försvarar sig då med sina medel. Inte heller hör liljebaggen till favoriterna – flera tiotal i fjol, hittills i år enbart sex stycken. De kläms direkt i två bitar, om de inte hinner undan. Gör de nytta alls?

Bloggstatistik

  • 40 319 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
gotlanduppochner

Jag hoppas du ska trivas med mina ö-inlägg. Oavsett om du bor på ön året-runt eller någon gång varit här på besök. Förhoppningsvis kan jag få dig att längta tillbaks. Givetvis skulle det varit mysigt om jag kan få dig, som aldrig varit på Gotland, att åka hit för första gången. Jag tror inte du skulle ångra dig. Chansen är betydligt större att drabbas av samma känslor som jag fått varje gång, som jag varit här på semester. Här skulle jag gärna vilja stanna kvar. Välkommen önskar Bosse Lidén

Sista försöket

♥ HÄNT - KÄNT - TYCKT - TÄNKT ♥

Gilla

min vardag, en bråkdel av mitt liv

Anitas blogg ... De fyra blomsterhaven

En blogg om fyra blomsterhav ... på min fönsterbräda, i mitt uterum, i min trädgård och ... allas vår trädgård

att leva sin dröm

med ljuvliga hundar

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales och Spanien

Lena Dyche reseledare och guide sedan 30 år. Här delar jag med mig av resetips från båda mina hemländer, Wales och Spanien. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.