Himmel i halmen – halm i himmeln?

Jag vill ha en egen himmel… OrdOdlaren har under en dryg veckas tid travesterat Ted Gärdestad. Nu kan hon konsten, hon har varit på kurs. Övningsmaterialet var (för) tjocka sugrör och (för) tjock metalltråd, men det fungerade till belåtenhet:

Onekligen något konfunderad – ska dehär bli ti någå? Jo, det blev. Faktiskt. Det här blir himmeli-grundfiguren Onni, Lycka. Ger lycka eller håller lyckan kvar när den rör på sig. OO hoppas att knixen med det hela är inpräntad i hjärnan och hålls där tills det finns råghalm. Äntligen ett litet hum om det hon redan som liten flicka beundrade i ett hus i byn. Kursen var på Postbacken, förstås.

Här sitter tre kursdeltagare och pynjar. OO i sin solblekta sommarhatt, inte av halm, inköpt på Korcula i Kroatien för en tid och några år sedan.

Hurra! OO lyckades med halm och bomullsband också. Kände sig allt lite stolt… Idag kom den intressanta boken på posten, ”Himmeli”, skriven av världens enda himmelist, Eija Koski. Hon är bosatt nära Vasa och reser runt i världen och lär ut konsten, riktit redit finskt hantverk.

På Postbacken finns kanske världens enda halmmuseum, i den här lilla röda stugan. Av någon anledning verkar halmarbete ha varit populärt i trakten, i Illby (det är bara så roligt att skriva ordet: I-L-L-B-Y som blivit Ilola på finska, ilo betyder glädje. Minns busskonduktören som alltid kommenterade ”Ai, sinne Riemukylään”, när någon köpte biljett dit. Riemu betyder fröjd, ungefär. Alltså ”Aj jaha, dit till byn där man fröjdar sig”). Den här parentesen var liksom en liten avvikelse från ämnet, som ni kanske förstår… 🙂

I varje fall, 1888 grundades en handarbetsskola i Borgå, och där var ett obligatoriskt ämne halmflätning. Läraren bodde på Postbacken, förstås. Fyra år senare grundade Milma Schildt (igen ett trevligt namn) en halmhattsfabrik i staden. Halmhattar tillverkades av cirka 50 kvinnor, som bäst 20 000 hattar per år! De populära hattarna såldes i hela landet, också i St. Petersburg. Materialet i hattarna var halmflätor som både gammal och ung flätade ihop, många flätare bodde just på Postbacken. Tyvärr tog sagan slut 1925, då var det inte pop med halmhatt på skulten mera.

Ett foto i halmmuseet visar hantverket. ”Precis som att fläta en bullalängd”, skulle Storasyster ha sagt. Minst femton meter per dag kunde till och med 7 – 8-åringar fläta ihop. Man samlades i någon stuga och berättade spökhistorier medan fingrarna jobbade, sägs det… De skickliga kvinnorna flätade nästan dubbelt längre, och kunde få ihop en dagsförtjänst på 70 – 80 penni. I dagens valuta blir det ungefär tre euro, men kostnadsnivån var ju en helt annan för över 100 år sedan. Stor inkomst för en kvinna! (Och för en karl också).

Flätorna manglades släta, och hattmakerskorna sydde remsorna till hattar. När fabriken upphörde fanns ju skickligheten kvar, men ingen lätt tillgänglig historia berättar om halmfläterskorna då började ägna sig åt annat halmhantverk. Dock, kurser hölls och både himlar, bockar, stjärnor, prydnadsföremål och väskor (!) tillverkades. Alla halmflätor var inte så här ”enkla”, verkligt sinnrika flätor finns på en tavla i halmmuseet, men tavlan är omöjlig att fota på grund av det skyddande glaset och ljusreflexerna i det. Varsågoda, res till Postbacken och titta själva!

En himmeli i den här stilen borde OO kunna åstadkomma, med lite funderande och med hjälp av boken som kom idag. Men halm… Råghalm, skall skördas vid midsommar, skall torka i solen. Tamme sjutton, OO skall så en kvadratmeter råg i höst, måste få tag i utsäde av någon gammal sort.

I den här himmelin finns nybörjarutmaningar av ett annat slag. OO har annars länge undrat varför halmhantverket endast är museivara i trakten med sådana halmtraditioner. Det borde ju finnas hantverkare, halmodlare, kurser, en ”halmstuga” där man har regelbundna möten, hantverkar, lär sig av varandra, utvecklar sin skicklighet och sin kreativitet, där man tillverkar allsköns föremål under historiens vingslag…

OO skall försöka göra de geometriska figurerna en och en – när hon får tag i material. Sugrör låter så simpelt, dessutom är ju de av plast borttagna. Vass kan användas, och himmelisten Eija tipsar också om att rulla sidor ur en uttjänt bok kring grillpinnar. OO vill ha halm! Och de här ”takkronorna” heter numera även internationellt himmeli, det har Eija Koski sett till. Enda tillverkaren i Borgå säljer sina alster på Postbacken, förresten.

Men nu är vattning, bärplockning, infrysning, syltning med mera på gång. OO drömmer. Om halm…

Betydelseförskjutning

”… skulle kunna hjälpa till med att hitta program…”. OrdOdlaren var ganska disträ, men vaknade till vid ”program”. Något trevligt, äntligen? Hon satt på en diskussion där föreningsrepresentanter, centralorganisationen ville veta vad den kunde ta itu med.

Men nähä. OO fattade rätt snart att det handlade om DATA-program, inte om FEST-program. Viskade åt grannen: ”Betyder ‘program’ nuförtiden främst dataprogram?” ”Jepp”, svarade han, utan att visa vare sig ett leende, en glimt i ögonvrån eller något intresse att utveckla det vidare. OO beslöt att utveckla sin… hm… disträhet. För tolv timmar sedan, när OO:s högra hjärnhalva centrifugerade det här inlägget, upptogs resten av hjärnan av ett roligt TV-program, och för denna skribent är ‘program’ fortfarande främst något som har med det mediet eller fest att göra. Har denna just nu skrivapparat programVARA? Härlig antikexpert!

Och det här då? Vad är det?Mobil. Mobiltelefon, motsats till trådtelefon. (SAOB: mobil (adjektiv)= som kan förflyttas, av latinets mobilis, rörlig, t.ex. automobil. Substantiv – se nedan!). På finska det rätt så eleganta kännykkä (något man håller i handen) – eller säger man ”mobiili” nuförtiden? Det ”äkttyska” Handy är ju intressant. Cell phone, cellulare – vem sitter i cellen?Här är en mobil (SAOB: konstverk, vars effekt delvis åstadkoms genom rörelse), svävande origami-fåglar. För att googla fram de här bilderna måste man hitta på att skriva TAK-mobil. En sysselsättning (av många) i mycket unga år var att göra en mobil, få den att hänga i balans. Mobiler hade man ofta hängande över småbarns sängar – det kunde vara stoff för ett kåseri, jämföra med idag!Någon som har som hobby att göra mobiler har gjort den här, hittade bilden på nätet. Minns den pirrande känslan när en ny ”figur” hängdes upp: blir det balans, snett eller platt fall? Timo Sarpanevas mobil för Aarikka har OO alltid beundrat, men det gick inte att mjölka en bild av den från nätet, det blev bara en droppe, knappt urskiljbar.En äkta finsk ”himmeli”, ordet från svenskans/tyskans himmel. Det sägs att konsten/bruket/traditionen har kommit från Sverige, men de här halmkronorna uppfattas numera som ganska så finska. En sådan har funnits i tiotals år på OO:s önskelista. Skulle vilja försöka göra en själv, under handledning. Inget har liksom ännu kommit till skott, så att säga.Inspirationen till denna kria kom från den här bilden. OO bläddrar alltid genom kryssbilagan innan hon tar till pennan. Men här kom pennan i handen direkt, måste få veta vad det här är. Spam = burkskinka, pressat och processat kött. Det var en ”ny gammalhet” för OO. Som försvar anmäles härmed att sådant inte alltför ofta funnits på matlistan eller i skafferiet. Svenska datatermgruppen rekommenderar ”skräppost”.

Varför spam? Monty Pythons sketch från 1970, sägs det. Mr och mrs Bun försöker beställa frukost utan spam, och det är svårt eftersom det är huvudingrediensen i allt på menyn. En grupp vikingar avbryter vid bordet bredvid försöken titt och tätt med att sjunga ”SPAM, SPAM, SPAM, lovely SPAM! Wonderful SPAM!” Ordet spam nämns 132 gånger i sketchen. OO:s försvar igen; hon förstod sig inte så förfärligt bra på Monty Pythons humor.

Spam har tillverkats sen 1937, tillverkaren förklarade i början att ordet kommer från spiced ham, kryddad skinka, men hävdade senare att det är ett rent produktnamn. Konserven har ibland klassats som skräpmat (var alltför vanlig under kriget, sägs det) och elakt uttytts som ”something posing as meat” – något som utger sig för att vara kött. Illvilliga personer i internets barndom började fylla chat-sessioner med betydelselös text, och ”Spam-texten” blev flitigt använd. Så säger Allvetande Wikipedia, och så blev det som det blev.

Det var den historien, föranledd av ett korsord. Korsord är bildande. Nu skall OO fylla i resten av bokstäverna i ”Spam-korsordet”.

Bloggstatistik

  • 68 520 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
gotlanduppochner

Vi hoppas att du ska trivas med våra ö-inlägg. Oavsett om du bor på ön året runt, kommer hit med jämna mellanrum eller aldrig varit här... Givetvis skulle det varit trevligt om vi kan få dig, som aldrig varit på Gotland, att åka hit för första gången. Vi tror inte du skulle ångra dig. Chansen är betydligt större att du drabbas av samma känslor som Bosse fått varje gång, som vi varit här på semester. Välkomna önskar Bosse och Solveig Lidén!

Livet efter 80

♥ Hänt ♥ Känt ♥ Tyckt ♥ Tänkt ♥

Gilla

min vardag, en bråkdel av mitt liv

Anitas blogg ... De fyra blomsterhaven

En blogg om fyra blomsterhav ... på min fönsterbräda, i mitt uterum, i min trädgård och ... allas vår trädgård

att leva sin dröm

med ljuvliga hundar

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales och Spanien

Lena Dyche reseledare och guide sedan 30 år. Här delar jag med mig av resetips från båda mina hemländer, Wales och Spanien. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70 – Blogg 2004-2018

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.