Mäta, räkna, beräkna…

Cinque (5)… dieci (10)… venti (20)… trenta (30)… trentasei (36)… quarantatre (43)… De fem första orden i operan ”Figaros bröllop”. Figaro mäter. Han funderar på hur sängen i hans och Susannas rum skall placeras. De skall ju gifta sig, som operans namn säger. Förvecklingarna är många, och hur det blir till slut, ja – det har bara lite, lite lite med sängen att göra. Som nu OO minns det, det är en tid sedan den operan upplevdes.

Men vilken måttenhet använder han? Hoppas han vet själv. Skall man mäta och räkna behöver man ju hålla reda på om det handlar om tum, meter, kilogram, procent eller något annat. ”Sorten”, som vi sa i folkskolan. För oj, så mycket man kan mäta. Men skall man?

Kroppens yttre mått bereder inga större besvär, de är bara i allmänhet för stora. Om man nu måste att använda måttband och våg. För måste måste man inte. Beräkna BMI och sånt. Huvudsaken att man trivs. Eller vill göra det. De inre måtten då? Hm. Temperatur. Den normala är inte alltid 37. Blodtryck. Puls. Varierar också från kvinna till kvinna (man-man). Ändå rätt enkelt att hålla koll på själv, hitta sin normala nivå. Även om man inte alltid förstår ”sorten”, t.ex. i blodtrycket. Värre är det med blodets hemoglobin och andra blodmått. Blev ordentligt urtappad härom året, läkaren ifråga ville ha reda på över 30 olika värden. De flesta var ”normala”. Men enligt vem?

Hemmet. Temperatur inne. Blev smått förundrad igår morse, möttes av det här värdet:

20170202_163216_resized

Ja, apparaten ifråga har en egen uppfattning om tiden på dygnet (bilden togs i ett senare skede, vid två-tiden, uppger telefonen)… Men temperaturen! Kändes direkt att något var fel. Efter några månader då värdet varierat mellan knappt 19 och nästan 22 var det här för mycket. Närapå kvalmigt. Hurialla…? Aha! Hemmaservicen på luftvärmepumpen, både den inre och den yttre enheten, dagen innan! Den blev helt plötsligt så mycket effektivare! Den stramades åt lite. I skrivande stund är samma värde 22,2. Behagligare.

Elåtgången. Det här är en intressant apparat:

20170202_162703_resized

Och ännu roligare blir det bara tiden lider och vårsolen börjar brassa på de aderton på taket. Solpanelerna, nu drygt sju månader gamla. Nådde till noll någon enstaka gång i somras, trots några kylskåp och frysar. Den står en halv meter från apparat nummer ett, har en egen uppfattning om innetemperaturen. Vanligtvis skiljer det på en halv grad, som just nu.

20170202_163537_resized

Men – hur kan ett armband mäta antalet steg? Enligt enkel logik borde en sån attiralj sitta nånstans på benet, åtminstone lite mera ditåt. En timme snöskottning gav lite på 3000 steg. Gå med skottkärra lastad med ”växtunderlag” ger inte många steg. Stå stilla och hacka ett kilo vitlök i en timme – över 10000 steg.

Besökte Den Största Matbutiken. Raka spåret till köttdisken, tvärvändning, via schampohyllan utan krusiduller till kassan. Över 300 steg. Sådana ”raka rundor” görs sällan. Nästa inköpsrunda i den något mindre matbutiken inleds med koll på armbandet, dito efteråt. Använder inte shoppingvagn, bär den ena 40-åriga korgen på icke-aktivitetsarmbandsarmen.

Sommarens festival 1

Sommar x musik = opera + Nyslott. Det konceptet håller år för år. Personer som cirkulerar på liknande festivaler runtom i Europa hävdar att denna Finlands lilla avlägsna stad i södra Savolax finns i topp tre vad gäller operafestspel! Varje år gästspelar ett eller två utländska operahus, i år från Tyskland, 2016 från Italien. ”Kanske världens bästa plats för en utomhusfestival” yttrade kapellmästaren för Semperoperan i Dresden i en intervju i år.

Egna produktioner ger man också. Orkestern består av proffsmusiker från flera orkestrar i Finland, kören av sångstuderande från främst Finland, men även från grannländerna. Och solisterna plockas från världens alla hörn, ävenså finländska stjärnor, både etablerade och på uppåtgående. Sångtävling – Timo Mustakallio – ordnas vartannat år, och via den stiger nya stjärnor upp. Stjärnspäckat – om man känner igen dem, vilket inte är lätt alla gånger!

Platsen då? Jo, Olofsborg, nordens bäst bevarade medeltida borg, som byggdes i slutet av 1400-talet som skydd för plundringståg från öster. Gränsen öst-väst gick här i trakterna alltsedan freden i Nöteborg 1323, men det rådde lite olika uppfattningar om var den exakt gick. Svenskarna byggde borgen på en klippa på sitt område i det friskt forsande Kyrönsalmi, ryssarna hävdade att den stod på deras sida om gränsen. Men hur i friden de klarade av att forsla byggmaterialet dit på den tiden, över de strömmande smala sunden, det är en gåta. Det är inte så lätt ens idag, alla kulisser och övrigt material för operorna forslas både dit och därifrån på pråmar, och vattnet strömmar…

På väg till operan på pontonbron - på 1960-talet roddes publiken över...

På väg till operan på pontonbron – på 1960-talet roddes publiken över…

... det strömmande sundet.

… det strömmande sundet.

Borgens andra sida, den här vägen kommer alla kulisser, bl.a.

Borgens andra sida, den här vägen kommer alla kulisser, bl.a.

På 1500-talet såg både Johan III och Erik XIV till att borgen förstärktes, men Sverige växte österut på 1600-talet och borgen förlorade i betydelse. Under sisådär 300 år avlöste båda kungabesök, krigsincidenter, förfall, fängelse och till sist två eldsvådor 1868 och 1869 varandra. Sen blev det lite restaurering, och en av Finlands tidigaste stora operastjärnor, Aino Achté, såg potential i slottet och de första operafestspelen arrangerades 1912 i Storfurstendömet Finland. Från och med 1967 har det ordnats årliga festivaler. Den troligen största entusiasten var den stora bassångaren Martti Talvela (dog 22.07 1989). Han hade kontakter, han sjöng och spikade, han förhandlade, skaffade stjärnsångare – och såg till att det byggdes ett flygfält nära staden!

I år blev det fyra operor för oss. Först ut var Figaros bröllop i en härligt sprallig uppsättning från Tyskland och La Traviata där Violetta är nattklubbsvärdinna. Största intrycket gjorde dock Tosca, trots att jag sett/hört precis den iscensättningen en gång tidigare – men vår inhemska Johanna Rusanen gjorde Floria Tosca i ett härligt flow (så skrev hon själv på Facebook). Boris Godunov såg vi på Martti Talvelas dödsdag, därav denna något otydliga ljusprojicerade bild.

20150722_184156_resized

Finlands stora bas av idag, Matti Salminen, i huvudrollen, Ålands stora tenor Christian Juslin som den smått jäkliga, tvivelaktiga Šuiski (finsk stavning) Shuisky (engelsk), Leif Segerstam med taktpinnen i högsta hugg – det ni!

Här får ni orientera er i slottet...

Här får ni orientera er i slottet…

Bloggstatistik

  • 35 203 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
Sista försöket

♥ HÄNT - KÄNT - TYCKT - TÄNKT ♥

Gilla

min vardag, en bråkdel av mitt liv

Anitas blogg ... De fyra blomsterhaven

En blogg om fyra blomsterhav ... på min fönsterbräda, i mitt uterum, i min trädgård och ... allas vår trädgård

att leva sin dröm

självförsörjande på en ö i Mälaren

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales

Bloggen om vad som händer här i Wales och vad man pratar om just nu, men också fakta om landet och hur det är att leva här. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.