Bilder, bulle och barr (?)

För 70 år sedan var Farmor 70 år gammal. Hur långt reste hon då? Vilka platser hade hon besökt i sitt liv? Farfar gjorde två resor över över Atlanten (kring 1910) för att kunna köpa småbruket i deras nya hemby, men hon? Hennes liv var ingen dans på rosor, hon var bitter och bister och hennes yngre barnbarn var nästan rädd för henne.

De här tankarna snurrade i huvudet när OrdOdlaren var på långresa (som det känns nuförtiden) härom dagen. 34 kilometer östlig riktning, för att avlämna en mängd döda proteinutväxter, keratin.

Kort hår skall inte vara långt! Nästan 70 dagar sen senast, hälften kapades. Här på det grå golvet ligger endast en del. Finns det ingen frissa på närmare håll, undrar ni kanske.

Jo och nä. Denna skickliga visirförsedda kvinna har skött OO:s hår sen hon kom från sin sista mammaledighet – sonen har nu jobbat som fullständigt utbildad matematiklärare i några år. Ett långt och gott förhållande bryter man bara inte, även om OO vänsterprasslat högst fem gånger under denna tid, någon annan har hållit i hårklippningssaxen. Tyvärr, ofta missnöje efteråt. Hos denna EmmGee kan OO lugnt slappna av i stolen, blunda och veta att slutresultatet blir bra!

Efteråt begicks Synden. Sneddade över gatan in på caféet nästan mittemot och så gick det som det gick. Fastlagsbulle, fettisdagsbulle (fler ord för bakverket ingår inte i OO:s repertoar…) i januari, fy skäms! Men… framställd i caféets bakkammare (två betydelser), mustig, mandelgräddgod. Absolut ingen smaklös luftbulle. Varje tugga var mmmmm….

Goda bekantingen Göran hade tavlor utställda i caféet. Dansare, ryttare/hästar och – motorcyklar! Tyvärr tog OO ingen verklista med sig på konstverksrundturen, så det tog en stund innan hon upptäckte leken med skuggor. Måste faktiskt ta en liten förklaringsdiskussion med konstnären vid tillfälle. Härliga dansarminer, damen till höger…

Ryttaren med sin skugg-drömbild. Hjälm med signalmottagare? Men inga tyglar eller träns eller sadel eller stigbyglar, trots både hand- och fotställning. Bra kraft i hästen. Liknar en isländsk som OO red en snutt på en gång, sen fick hon veta att den fått utmärkelse som den stiligaste på norra Island…

Men här då? Dans, jo, men till vänster? Tusan också, borde ha tagit listan ändå. Inte för att konstnärer alltid förklarar sina verk med namnet, men utställningsbesökaren kan ju ledas in på nya betraktelsevägar. OO var tvungen att fotografera lite snett, på grund av en envis lampa som avspeglade sitt sken i den blanka tavlan.

OO fick i varje fall två f.d manliga kolleger att börja titta uppåt väggarna. De satt i rummet längst bak, det som åtminstone OO kallar Gubbcaféet. Där torde världen förbättras en hel del…

Långresa? Förr i tiden, i 38 år, handlade det om arbetsväg, men i dessa tider ändrar perspektiven. Kurvade via skolhuset och vinkade åt förriga arbetsrummets fönster, det som finns under det lilla översta i raden till vänster. Huset är byggt 1909, flygeln som kom till 1948 målades i en starkt avvikande färg redan under OO:s arbetstid, ljusgrå. Ingen gillade, men där är den. Skymtar till vänster.

Tja, vart är vi på väg? OO blev tvungen att ta en extra sväng när de här kreativa bänkhållarna skymtade i höger ögonvrå. Lokal konstnär? Tilltalar i varje fall OO:s humor.

Farmor hade lite mer än 34 kilometer till ”stan”, Vasa. Tror att hon ytterst sällan reste så långt. En orsak var att hennes dagar var fyllda av arbete, sen kom sjukdom. Hon avled 1966, 86 år gammal.

Dagens blandning idag – 13 februari

Köttsöndag, Fläskmåndag, Fet Tisdag – ja, det gäller att ladda inför fastan! I morgon är det Askonsdag, och då är det dags för 40 magra vardagar, som endast ”avbryts” av söndagarna med lite mera mat. Och sen blir det Påskdag, då blir det ägg, och memma och pasha (pascha?) och…. Così fan tutte… ? (Så gör alla. Jo,jo, Michaela, lärare i italienska, ”fanno” borde det vara…)

I Svenskfinland är det vanligaste ordet Fastlagstisdag, och då äter man fastlagsbulle (inte semla…). Säkert full fart i skrivande stund på lunchcaférestaurangen Kaffikåppin i Vörå, som Systersonen med hustru driver. Men bullarna har han inte bakat själv, trots att han är en minst sagt ypperlig konditorbagare. De kommer från grannen, bageriet Ecce-Re (speciella företagsnamn i den trakten) – ”de gör så fenomenala bullar så det lönar sig inte att ens försöka konkurrera”, sa han. Bilden lånades från Kaffikåppins Facebook-sida, och där bjuds på gratis bulle som efterrätt till lunchgästerna idag!

Laskiainen heter dagen på finska, och det lär inte komma från ”laskea mäkeä” (åka utför i backe), snarare tvärtom. ”Laskeudutaan paastoon” (vi påbörjar fastan), ”lasketaan päiviä pääsiäiseen” (vi räknar dagarna till påsk) eller ”carne lasciare” (lämna bort köttet) har angetts som förklaringar. Och bullen är laskiaispulla. Visst är finska ett härligt språk… Men ”alla” åker pulka, i stället för långlin och slängkälke, som förr i världen. Åka hästsläde brukar också vara populärt. Här i huset är det ännu höljt i dunkel om det blir bulle alls – ”fastan” inleddes lite tidigare…

I England (enbart där, eller i hela UK?) lär det i stället ätas plättar/pannkakor Benämningssvårighet även här… Och så ordnar man springtävlingar. Spring iväg med stekpanna med plätt i, vänd den i luften tre gånger medan du springer! För OO skulle det garanterat bli plätt fall!

Men så pass inspirerad blev hon igår kväll så mjölkskvätten som hittades i kylskåpet blandades med skvättar av mjöl, socker, bakpulver och ett ägg. Inga exakta mått här inte, smeten blev aningen tjock. Men gott var det! Inmundigades med ytterligare några små skvättar socker. Så visst har det firats. I smyg. Den mer strikta diethållaren befann sig på körövning…

När allt är avnjutet bör man borsta tänderna. Obs, Tandborstbytardagen idag! Det ämnet har behandlats tidigare i detta forum. Nä, före det skall det ännu firas Internationella Radiodagen! Knäpp på/sätt på/öppna radion, fortfarande det snabbaste och enklaste mediet i världen. Glöm inte den apparaten…

Apparaten på 1960-talet såg nästan ut såhär

OO:s morfar lär ha varit den enda i byn som på 1920-talet kunde ratta in rätt station. Och en söndag i början av 1960-talet ringde telefonen. En tant i byn ville ha hjälp av OO:s pappa. Sonen var inte hemma, hon skulle lyssna på radiogudstjänsten och sonen hade inte ställt in rätt station. Pappa hade inte möjlighet att åka iväg, mamma lovade att tioåringen kommer. Tanten tvivlade, men flickan kom och klarade radioinställningen – och tanten blev imponerad. Tanten ifråga kunde inte läsa, och det var en ständig källa till den lilla flickans förundran. Hur var det möjligt? Hon var gammal, lär inte ha haft någon möjlighet att gå i skola. Också något att tänka på idag…

 

Bloggstatistik

  • 68 519 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
gotlanduppochner

Vi hoppas att du ska trivas med våra ö-inlägg. Oavsett om du bor på ön året runt, kommer hit med jämna mellanrum eller aldrig varit här... Givetvis skulle det varit trevligt om vi kan få dig, som aldrig varit på Gotland, att åka hit för första gången. Vi tror inte du skulle ångra dig. Chansen är betydligt större att du drabbas av samma känslor som Bosse fått varje gång, som vi varit här på semester. Välkomna önskar Bosse och Solveig Lidén!

Livet efter 80

♥ Hänt ♥ Känt ♥ Tyckt ♥ Tänkt ♥

Gilla

min vardag, en bråkdel av mitt liv

Anitas blogg ... De fyra blomsterhaven

En blogg om fyra blomsterhav ... på min fönsterbräda, i mitt uterum, i min trädgård och ... allas vår trädgård

att leva sin dröm

med ljuvliga hundar

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales och Spanien

Lena Dyche reseledare och guide sedan 30 år. Här delar jag med mig av resetips från båda mina hemländer, Wales och Spanien. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70 – Blogg 2004-2018

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.