Dagen idag – i början av mars

Idag är det Smålands nationaldag! Nja – smålänningarnas, kanske. Det skall vi fira! Hur skulle det vara med en möök bäss? Nä. Det skall vara annan gota. Prinsesstååta, för de ska vara massipan!

Idag är det nämligen Fössta Tossdan i Mass, en dag som på tio år har gått från en liten facebookgrupp till rikskändis över landsgränserna och blivit verkligt stor! Enligt historien var det ett syskonpar i förskingringen (föschingringen) i Stockholm som startade det hela för att hedra smålänningars dialektala förmåga att skutta över r-et framför en konsonant. Undrar om det finns ett enda konditori i hela Småland som inte serverar massipantååta fössta tossdan i mass – muséet i Jönköping lär göra det.OO får också fira! Det har utvecklats en mängd ringar på vattnet, och dagen vill vara en festdag för alla som gillar dialekter. OO anmäler sig på stubinen! Hon vill försöka vrida till språket på kariska, sydösterbottniska, strömforsiska, pedesi, kokkola – och tjeschissprååtji, föståss. Såklaat har hon skaffat sig den här bokenoch flera andra böcker på österbottniska språk och östnyleendskå finns i hyllan. Den här har hon inte ännu riktigt fördjupat sig i, men läste för en stund sen att Agnetha Fältskog (från Jönköping) sjöng på sin debutskiva: ”Nu fösst fösstår jag…”. Och Fredrik Lindström berättar också om en sportreporter som talade om ”en falig höna” när han refererade en fotbollsmatch. Ingalunda gäller detta r-skuttande hela Småland, men det är ju verkligt roligt att det gjorts en ”grej” av det hela. Mera sådant!

I många andra delar av Sverige tenderar bokstavskombinationen bli ett sje-ljud: föschta, masch… Har förreschten en gång läst ett kåseri med anledning av att någon (på allvar?) föreslagit att alla sje-ljud i svenskan borde stavas sj. Vad skulle sjefen säga om det…

Möök bäss – har ni löst det? Mörk bärs. Mörkt öl. OO hoppas att hon hittar en liten, liten massipantååta på sina färder när eftermiddagen ”gryr” idag!

OO funderar: hur blir det på tjeschissprååtji? Fössta tåossdaain i mars? Tungan säger r i månadens namn. Rätta om det är fel! Än närpesiska då? Försökte ta reda på, men helt svar gavs icke till skrivande stund. Föschta, det är ganska så säkert. Men sen? Tåoschdaain eller -daan? Masch?

OO:s kunskaper utökades på köpet: Hon fick veta att det planeras en DialektFestival någonstans i Svenska Österbotten 15 augusti 2020!Kanske de här tre kreativa gossarna kommer att delta? Kevin, Axel och Jakob, KAJ? Inget yppas. Platsen och programmet är hemligt tillsvidare. Det är stämnings- och spänningsskapande att droppa lite information då och då! Anar en liten aning av en av dialektdyrkarna bakom det hela. I den landsändan finns en hel del dialektsångare, det finns artister att välja emellan KAJ är ju OO:s absoluta favorit, från barndomstrakterna, vi pratar till över 90% samma dialekt.Grattis idag, Småland och alla dialekter i det svenska språkområdet! Tulpanerna fick OO i tisdags, när hon berättade om en resa på Estlands öar (Dagö, Ösel, Moon) på finska. De finskspråkiga åhörarna fick bl.a. smaka på ordet ”lossi” som på finska är en liten färja, men på estniska betyder slott – jämför med tyskans Schloss, Sjutton, så intressant det är med allsköns språkvarianter…

Klubbminnen

”… för huvud, hjärta, hälsa och hand vi vilja arbeta så gärna…”. Ack, om OrdOdlaren kunde komma ihåg mera av dikten den lilla flickan deklamerade! Samt var och när – eller hur. Varför vet hon. Det handlade förstås om en 4H-fest.

Hon var 5-6 år (=för ung) när hon hade sitt första ”klubbland”. En, precis en, planta, en foderkål som hon lär ha krafsat omkring närapå varenda dag. Sen blev det något större areal och större urval grödor och mera ogräsrensning. Inte roligt. Klubbledaren kom ju oregelbundet och gav ”poäng” för skötseln. Allt skulle bokföras. Varje vår fick varje klubbmedlem ett litet ljusgrönt häfte (har inte bevarat för eftervärlden, tyvärr!) där grödor, arbetstimmar och vad som gjorts skulle skrivas in. Pappa skötte jordbearbetningen med traktorn och avsatte ett lämpligt område på åkern för döttrarnas sommarkneg. ”Andras arbete”, det kostade förstås. Men att sen ”eget arbete” kostade (visserligen mindre), det var svårare att förstå. Ekonomi och kostnader har alltid varit ointressant för den här skrivhjärnan.

Ändå, i slutet av odlingssäsongen fick klubbdeltagarna prisuppgifter och så skulle eventuell vinst uträknas. De odlade grönsakerna gick ju oavkortat till hushållet, konkreta pengar blev det inte. Att skriva en egen årsberättelse var betydligt roligare än att räkna plus och minus. Troligtvis var alla lärdomar, ”learning by doing” till nytta. Helt i organisationen 4H:s anda. För att inte försumma höstfesten med grönsaksutställning och prisutdelning. Priset för foderkålen finns fortfarande kvar, en väl använd Arabia-tallrik-assiett. Den var nästan en spådom för 60 år senare. Rosor…

4H-rörelsen uppstod i USA i början av 1900-talet, för att bl.a. utbilda ungdomar i nya rön i odling och i praktisk hemkunskap. På 1960-talet fick vi lite alternativ till klubblandet, mellanskolflickan hade ”mitt blommande fönster” och Storasyster deltog i kurser/tävlingar i mat och pluggade frågor och svar. Ett minnesfragment, en fråga lydde ”Vad gör man med torra ostkanter?” Storasyster funderade och lillasyster hade svaret:”Man ger dem åt sin syster, hon äter upp dem!” Torra hårda ostkanter smakar fortfarande mums i OO:s mun! (Så länge tänderna inte tar skada…).

En trevligt ”formulerad” logo…

Numera har 4H arbetspool, kaninhoppning, djurvård, ”gå-ut-med-hunden”-tjänster, traktorkörning och avfallsinsamling med mera på programmet.

Ungdomskompisen E var klubbledare på den tiden när insamlingen av tomma gödselplastsäckar från jordbruket startade. OO som då än en gång trodde att hon skulle bli journalist och sommarjobbade på lokalradion föreslog och fick intervjua E om nyheten. Chefen tyckte att vi skulle prata som vi vanligtvis pratar, dialekt, båda två. Sagt och gjort! Visst kändes det lite konstigt att sitta i radiostudion och prata grundspråk, tror vi blev lite fnittriga båda två. Året var 1975, och vi blev dialekt-i-radio-pionjärer. Vi fick visst också positiv feedback, om OO minns rätt.

Ingalunda ett klubbland anno dazumal, men så här kunde det ha sett ut. OO:s odlingsland från 2009 med bastu och å i bakgrunden – nedanför.

Läste nånstans att 4H-dagen firas 15 september. Eller 17 samma månad. Eller 1 november. Hur som helst, minnena ramlade fram och måste bara nedtecknas.

Språkvarianter

”De va då som sjutton va man måst tranas”, utbrast Runda Rabattkryparen, inklämd mellan en plymspirea och en hortensia, nästan i frontalkrock med en taggig ros. Allt medan en krank envist bet sig fast i vänster örsnibb. Varför tranas? Jo, där stod några välmående oönskade tistlar och hånskrattade. Knycktes bort, men man vet ju. ”Niita i hälviti”, sa salig fader Anton.

OrdOdlaren vaknade ur sin halvdvala:”Tranas? Vad hittar du på?” En livlig ordväxling mellan RR och OO följde, till slut var båda osäkra. Plötsligt producerade den gemensamma hjärnan en låttitel från 1980-talet:”Tanas et så nåckas et” – ingen melodi, inte mera text, absolut inte annat än lite av närpesdialektsångaren Lasse Erikssons kännspaka röst. Förlåt, Lasse, men den kassetten du sjöng in då, den har omkommit!

Konsulterade de dialektböcker som närmast stod att uppbringa. Ingen, förutom den röda som innehåller samma låttitel, känner till vare sig tranas eller tanas. Som tur var var en träff med ungdomskompisen inbokad, hon som lämpligt nog sedan länge är bosatt inom det närpesiska dialektområdet. Skönt.

Et urval nyttiga och trevliga böcker...

Et urval nyttiga och trevliga böcker…

”Tranas är nog mest uppåt…” ”Nej, i Närpes tanas man nog vågrätt också”, rättade den närpestraktsbördige maken. Härmed är det bekräftat, ordet finns i barndomsspråket, inget nutida påfund av ett kreativt språkområde i hjärnan, utan ett tvättäkta något bortglömt fynd! Tranas do så nååkkas do = Tanas et så nåckas et = Sträcker du på dig så når/räcks du. Välj själv vad som passar bäst…

Krank? Ja, den glade morfadern (i OrdOdlarens hemby) roade sig kungligt en sommar med att pränta in i det i Tyskland (Schweiz?) bosatta barnbarnet att ”liten blodsugande insekt” är en krank. Ett helt vanligt dialektord. Väl hemma skrämde det lilla barnet sin farmor med att då och då utbrista.”Krank!” Tror att humorn gick i arv från morfar… Du läsare har redan förstått att ein krank är en mygga.

Och en skrått är en liten krypande insekt av obestämt slag. Även det ett mycket användbart ord. Att behärska en eller flera dialekter av ett språk är lika berikande för hjärnan som att svänga mellan två olika språk flera gånger per dag, t.ex. svenska och finska. Det har forskningen nyligen visat. Tack, tack!

Nä. OrdOdlaren kan inte närpesiska, men förstår rätt så bra. Däremot börjar coccolaspr – förlåt, karlebydialekten – löpa efter några timmar i ”rätt” sällskap. 13 månader i den miljön på 1970-talet gav lärdomar för livet. Det heter ein paar skoar, inte ett par skor. Så he så. Men vet inte om man tranas i karlebytrakten…

Bloggstatistik

  • 52 907 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
gotlanduppochner

Vi hoppas att du ska trivas med våra ö-inlägg. Oavsett om du bor på ön året runt, kommer hit med jämna mellanrum eller aldrig varit här... Givetvis skulle det varit trevligt om vi kan få dig, som aldrig varit på Gotland, att åka hit för första gången. Vi tror inte du skulle ångra dig. Chansen är betydligt större att du drabbas av samma känslor som Bosse fått varje gång, som vi varit här på semester. Välkomna önskar Bosse och Solveig Lidén!

Livet efter 80

♥ Hänt ♥ Känt ♥ Tyckt ♥ Tänkt ♥

Gilla

min vardag, en bråkdel av mitt liv

Anitas blogg ... De fyra blomsterhaven

En blogg om fyra blomsterhav ... på min fönsterbräda, i mitt uterum, i min trädgård och ... allas vår trädgård

att leva sin dröm

med ljuvliga hundar

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales och Spanien

Lena Dyche reseledare och guide sedan 30 år. Här delar jag med mig av resetips från båda mina hemländer, Wales och Spanien. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70 – Gotlandsnytt

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.