Parker och liknande – del tio (och elva)

Bokparken och Författarparken, sådana grönområden ligger tydligen nära ett bibliotek. Jodå, helt sant. Borgåbon i gemen talar ändå oftare om japanska parken, och om ”backen mot biblioteket”, kanske. Så tror OrdOdlaren. Bokparken har över hundra år gamla anor, och den har mera att göra med tryck än med utlåning.Kilen i söder är Bokparken, femhörningen i norr Författarparken, mittemellan är biblioteksbyggnaden från år 2000. Det gröna öster om den är – grönt.

Bibliotek har funnits i staden sen 1861 – en av grundarna var faktiskt Fredrika Runeberg. Nästan – men bara nästan – lika länge har det tryckts böcker i stan. De gröna taken nere till vänster i bilden är WSOY-huset, som byggdes i slutet av 1800-talet som Iris-fabriken (igen ett nytt bloggämne…) och köptes sisådär tio år senare av Werner Söderström och tryck-utgivningsföretaget var länge, länge ett av de ledande i Finland – Werner Söderström Osakeyhtiö (=aktiebolag), därifrån WSOY. Nu finns det allsköns verksamhet i huset.Därför Bokparken. 1996 hedrade Borgå stad den då hundraåriga bokarbetarföreningen med det tredelade granitmonumentet Sanojen Synty (Ordens Uppkomst). Skulptören heter Jukka Tuominen. På det här grönområdet brukade bokarbetarna samlas under skiftesbyten och arbetspauser. OO ser en ”hjärtebok”, en pappersrulle och en stående bok. Skulptörens beskrivning vet hon inget om. Grå trappor leder uppåt, biblioteksbyggnaden syns högst uppe bakom träden. Fyrkantig och gråbrun och inte så värst populär som arkitektoniskt underverk. OO tog sig uppåtStadens äldre och vanligaste genomfartsled, Mannerheimgatan, skiljer parken från ”glaspalatset” där polismakten och rättegångar huserar. I parken finns bl.a. låga barrträd – här till vänster – spireor, ett fält med röda rosor (‘Europeana’ igen…), hösthortensior som i skrivande stund är startklara, hängrönnar och nästan exotiska rödbladiga purpuraplar.Norrsidan: Du kan gå in i Författarparken genom en torii-port som OO tycker har lite fel proportioner (men det finns en till som är smalare). Berggrunden gör här en uppstickare, och det har man utnyttjat med att ta fram det vackra berget och lägga ut olika sorters stenmaterial som skall ge en illusion av vatten, med en smal träbro överHär har OO försökt fånga så gott som hela parken norrifrån:Parkens östra sida är tätt planterad, som en engelsk trädgård, påstår stadens webbplats. När OO besökte parken och tog bilder var det pionblomningstid, en vit pion syns här ovan. ”Vattnet” och berget i lite närmare beskådandeOch som jämförelse, en bild från 6 augusti:Och nu blommar andra buskar i bakgrunden. En park ser inte likadan ut vecka efter vecka, speciellt inte dessa nya som planerats på det här årtusendet, ofta med stor kreativitet. Författarparken/japanska parken torde vara högst tio år gammal.Det är parkens västra sida som är den mest imponerande under våren. Bergkörsbärsträd för en anonym tillvaro största delen av året, men i maj är det ljusrött värre. Blomprakten var enorm i våras – och OO besökte inte härligheten. Biblioteket var ju coronastängt, desutom. Det virrade då av människor där, av flödet på Facebook att döma. OO börjar ändå inte söka och ”stjäla” bilder från det forumet. Hon nöjer sig med att visa samma träd som ovan från en annan vinkel.Bara ett ynkligt litet hörn av en bil kom med på den bilden, annars grönt och skönt. Verkligen en park som ger lugn och ro.

19-20 maj

”Vuodet eivät ole veljeksiä”, åren är inte bröder, lyder ett finskt ordstäv. Det har vi fått bevis på lite här och var denna så kallade vår. Minnet sviker ändå rätt ofta, och hur anteckna – om man vill, alltså. Ibland vill man ju inte. Men något ligger i generna, tydligen.

OrdOdlaren har en låda som hon skall åtgärda när hon hinner och vill och ger sig tid till det. Mammas almanackor, från 1948 till början av detta årtusende. Mest noterat om kors betäckningar och kalvningar, sådd och skörd. OO:s födelsedag finns också nedtecknad:”Flicka född, 1.10″. Klockslaget alltså. Parentesen ”en besvikelse” finns inte antecknad. OO var en pojke ända intill den minuten, sanningens minut…

För några år sedan beslöt OrdOdlaren om en annan form av trädgårdsdagbok. Odlandet i den formen omfattar en hel del… Beslutet: fotografera det växande två gånger per månad, den femte och den tjugonde. Dagen behöver inte vara slaviskt densamma, men så nära som omständigheterna tillåter. Det andra beslutet, 14 bilder per gång, det kan vi alla gemensamt kommentera med ett stort skratt!

2016 och 2017 är inte bröder. Samtidigt kan man konstatera att arbetena genomförs i olika ordning år för år. Omväxling förnöjer, ju. 19 maj förra året, 20 maj i år (efter två varma dagar denna sena vår, när allt rusar fram med turbon på).

Utsikt från altanen, linden nästan i mitten av bilden, äppelgården bakom – och paviljongen.

Gårdsrabatten, en del av den. Hosta, pioner, dagliljor. Blåbärsskog bakom:

Ena infartsrabatten, ändan av den. Smällspirean ‘Diabolo’ omgiven av aklejor och lite vårblommande lökar. Oupputsad ännu 20 maj 2017.

Äppelgården. Ja, blott en del av den också. Ordentlig beskärning genomfördes på sensommaren 2016.

Grönsaksodingslådorna, som höjdes upp med en fjärde ”tvåtumfyra” på sensommaren 2016. I år finns de skyddande kåporna redan på plats, trots oplanterat/osått nu också. Bildvinkeln är tyvärr inte densamma. Chilihuset i bakgrunden, tomathuset ännu längre bak. Och till höger dammen, ett stort projekt varje försommar. Vitlök i förgrunden i år.

Blåbärsbuskarna blommade, men visst är de igång i år också!

Och idag hände det! Bergkörsbäret (Prunus sargentii) slog ut! 2016 var det helt utblommat 19 maj.

Och i morgon, 21 maj, fortsätter Runda Rabattkryparen sin färd, rabatt för rabatt…

Trädbild 3

20150511_192107_resized Det här trädet är inte i full blomning ännu, men solen sken så vackert på det ikväll, så jag kunde inte hålla mig. Trots att björkstammen bakom ”stör”, trots att jag inte fick toppen med. Eftersom blomningen är så kort – mindre än en vecka – gäller det att passa på! Trädet har stått på sin plats vid dammen (ännu vårostädad) i åtta år, och börjar väl så småningom nå vuxen ålder. Namnet? Bergkörsbär. Hemmahörande i Japan, Korea och Sachalin. Prunus sargentii, namngivet för att hedra (troligen) den normgivande amerikanska dendrologen Charles Sargent (1841 – 1927), direktör för Arnold Arboretum vid Harvard från det att arboretet grundades 1872 till sin död. Jag trodde aldrig att jag skulle bli intresserad av växters latinska namn, än mindre hur mycket man kan läsa ut av dem – när man söker vidare. Verkligen intressant!

Blommor och blivande blad

Blommor och blivande blad

Först blommar trädet med dessa härliga blommor. En humla gjorde mig sällskap under fotosessionen. Den finns säkert med på en av bilderna, men jag kunde inte upptäcka den… Blommorna blir fler och fler för varje år har vi märkt, hoppeligen ett tecken på att trädet mår bra. Kan bli 18 meter högt, nuvarande höjd har jag inte försökt uppskatta. Efter och i samband med blomningen spricker bladen ut, som synes är de först rödaktiga. De blir helt ”vanligt gröna” senare, och på hösten får de tidigt en supervacker orangeröd färg.

Med tallar som bakgrund, här finns humlan - nånstans

Med tallar som bakgrund, här finns humlan – nånstans

Blommorna blir, tack vare humlor och bin och andra nyttodjur, till pyttesmå bär på långa skaft, precis som körsbär. Problemet är bara att de är stora som ärter och det mänskliga ögat ser dem inte alltför lätt. Däremot lär de vara omtyckta av fåglar. Skall inleda mer intensiva spaningar när hösten kommer, om jag kommer ihåg. Så ni kan kanske få se flera bilder av detta angenämt formade träd när den tiden, som jag inte vill tänka på nu, kommer.

Blå himmel och rosa blommor...

Blå himmel och rosa blommor…

Bloggstatistik

  • 71 214 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
Skogsträdgårdsbloggen

Odla ätbart överallt

gotlanduppochner

Vi hoppas att du ska trivas med våra ö-inlägg. Oavsett om du bor på ön året runt, kommer hit med jämna mellanrum eller aldrig varit här... Givetvis skulle det varit trevligt om vi kan få dig, som aldrig varit på Gotland, att åka hit för första gången. Vi tror inte du skulle ångra dig. Chansen är betydligt större att du drabbas av samma känslor som Bosse fått varje gång, som vi varit här på semester. Välkomna önskar Bosse och Solveig Lidén!

Livet efter 80

♥ Hänt ♥ Känt ♥ Tyckt ♥ Tänkt ♥

Gilla

min vardag, en bråkdel av mitt liv

Anitas blogg ... De fyra blomsterhaven

En blogg om fyra blomsterhav ... på min fönsterbräda, i mitt uterum, i min trädgård och ... allas vår trädgård

att leva sin dröm

med ljuvliga hundar

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales och Spanien

Lena Dyche reseledare och guide sedan 30 år. Här delar jag med mig av resetips från båda mina hemländer, Wales och Spanien. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70 – Blogg 2004-2018

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.