Vattna, vattna, vattna… Vad kan man annat göra när solen gassar dagarna i ända och vinden bidrar mer än välvilligt till uttorkningen? Ett regn på några millimeter skulle ge ungefär en kubikmeter vatten från taken i våra regntunnor, men nä. Inget regn i sikte. Å andra sidan kan då Runda Rabattkryparen i lugn och ro studera växterna på nära håll, betrakta och förundras. Rhododendron, till exempel. Ytliga rötter som gör att den är känslig för torka. Rotbevattning följd av dusch! Närbildskavalkad:Den ”vanliga”. Heter den kanske ‘Grandifolia’? Har stått här på sin plats i över 20 år. Överlägset äldst och växer på bredden och på höjden vid granen som den enligt expertisen inte är ”bästis” med.
‘P.M.A. Tigerstedt’. Från Mustila Arboretum, 58 kilometer från denna skrivplats. Farfadern AF Tigerstedt grundade arboretet 1902, omfattar nu 120 hektar, äldst och störst i Finland. Han började sakteliga ersätta av svampsjukdom angripna träd med mer exotiska – i dagens läge finns där ca 100 barrträdsarter, över 200 lövträdsarter, hundratals buskar och andra perenner. Plus, förstås, plantbutik. Fadern utökade med buskarna, och sonen Axel (avled 2010) fortsatte. Sonen Peter M.A. (nu 82 år) innehade befattningen som professor i växtförädling vid Helsingfors Universitet 1970-2000, och han koncentrerade sig bland annat på att få fram härdiga rhododendronsorter. 1931 hade man nämligen fått frön från Pungsan i Nordkorea, av dem växte upp en kraftig rhododendronbuske, den enda som överlevde de hutlöst kalla krigsvintrarna. Den här korsningen ”döptes” redan 1974. Den har moderns speciella egenskap: rullar ihop bladen vid minsta köldknäpp. Då ser den döfärdig ut, men den överlever!
Troligen ‘Axel Tigerstedt’. Lanserades vid Mustilas 100-årsjubileum 18 juni 2002. Lägre än de två hittills nämnda, blommar först av alla. Knopparna är rosa, blommorna likaså – men bleknar till vitt nästan inom en timme. Bilden från 20 maj i år.
‘Hellikki’, en spontan korsning i Mustila. Vår egen är lite krasslig i år, bilden tagen i skuggan i Mustila 11 juni 2015.
‘Nova Zembla’, en av de mest sålda rhododendronen i kallt klimat. Knopparna klarar ner till -27 grader. Växer lågt, täcks ofta av snö – men halva busken ”gick bort” vintern 2010…
‘Fantastica’, illa trängd och något skadad av kraftigare sorter – eller av människoframfart, vinterväder… Supersöt!
Okänd, vit, låg. Glöms ofta bort eftersom den ligger bakom de två förstnämnda, som nu har uppnått ca två meters höjd.
Specialiteten, den gula med rundare blad än de andra. Visar inte sin rätta färg på bild, den är starkare gul i verkligheten. Varken BJR eller OO har någon aning om hur eller varifrån den förstnämnda har fått tag i den. Wardii-gruppen, som beskrivits i sydvästra Sichuan, har just den här formen på sina blad.
Här finns också fyra azaleor. Två av dem har tagit ett gemensamt beslut om att blomma på sensommaren, vill kanske lysa med egen kraft och inte i skuggan av andra, ho vet.Det här torde vara ‘Aamurusko’, ”Morgonrodnad”, nu i slutet av sin årsblomning. Ibland visar den också lite mer gula toner.
Den verkliga brasan, ‘Gibraltar’. Här om året trodde vi att elden var lös när den brassade på med blommor överallt. I kvällssolen såg det faktiskt ut så…