Trädbild 5

 

I kvällssolen

I kvällssolen

 

Vår vårs andra vita moln. Mig veterligen har det ändå aldrig varit så här översvallande blomning. Och det här är inte enbart ögonfröjd, det blir hoppeligen ätbart för oss människor också. Därför följer vi spänt med väderleksförhållandena, de senaste åren har inte varit så gynnsamma. För kallt, för vått eller för blåsigt för pollinerare. 2013 var det ganska bra blomning, men det ätbara blev minimalt.

Igår, 19 maj, såg det betydligt bättre ut. Sol, varmt, vindstilla – och bin och andra pollinerare var flitigt i farten. Det lät som om en hel bisvärm varit igång. Nu återstår att se om de idoga arbetarna lyckas sätta igång en fruktgivande process.

Att fota bin med telefonen är inte det lättaste... Bakstudie...

Att fota bin med telefonen är inte det lättaste… Bakstudie bland blommor…

Egentligen var det inte meningen. Det skulle vara dvärgmandelbuskar, och så var också fallet tills det bland de rosa blommorna började uppenbara sig vita sådana. De vita tog över, trädet/busken sköt i höjden. På sensommaren uppenbarade det sig gula ovala bollar i gräset. Stenfrukter. Goda. Söta. Plommon? Det åts, det syltades, det bakades pajer…

Pangbild av arbetande bi?

Pangbild av arbetande bi?

En kvinna på trädgårdsbesök stannade till med sin rollator och tittade upp i trädet:”Det är banne mig mirabelle!” Och det vill vi tro på. Diverse googlingar ger divergerande resultat, men strunt i det. Prunus domestica subsp. syriaca. Plommonsläktet, odlad, underart från Syrien.

Det verkliga området för mirabellplommon är Lorraine i nordöstra Frankrike, västerom Strasbourg-området. Där är det festival i två veckor i augusti varje år, och allt kretsar kring denna lilla söta gula frukt. Det vore något att delta i det… Det äts, syltas, bakas pajer, smakas på mirabellebrandy – och utses årets mirabelledrottning.

En del mot blå himmel med tall emellan

En del mot blå himmel med tall emellan

Dagens koll: Trots en blåsig morgon är bina i full gång igen. Hoppet lever…

Trädbild 4

Solbelyst

Solbelyst

Det är underbart när våren avancerar långsamt. Själen hinner med. Man hinner nästan njuta av en sak i sänder. De vårar när allt har exploderat över ett par dagar, ja då har det blivit övermäktigt. Det blommar här, det sticker upp där, sväller hit och brer ut sig dit – nej, man blir yr av allt som sker. Och tiden mellan hägg och syren blir – i värsta fall  – några timmar. Återstår att se hur det blir i år. Hittills är själen med. De blommande träden kommer i tur och ordning, jag njuter fullt varje dag där jag går med  kratta, spade, skottkärra, borste, sax, sekatör, lucko, med mera.

Ett vitt moln av blommor

Ett vitt moln av blommor

Och trädet för dagen är – – – Kurilerkörsbär. Vår vårs första vita moln. Med det imponerande namnet  Prunus nipponica var. kurilensis. Rätt enkelt att uttyda: Prunus = plommonsläktet, nipponica = Japan, en variant/underart från Kurilerna. Träd eller buske, i varje fall ett av de minsta och härdigaste av de blommande japanska körsbären. Blir 2,5 – 4 meter högt, lär tåla upp till minus 20 grader Celsius. Jag tror nog att det klarar mer, det här exemplaret vid vår damm har stått kvar i sisådär åtta-nio år, blommar också mer och mer med tilltagande ålder. Och bladfärgen är vacker rödorange på hösten. Bara att ta för sig och betrakta och ta in!

I japansk omgivning, hemma hos oss

I japansk omgivning, hemma hos oss

Härdigare, för att de kommer ”norrifrån”. Hm. Kurilerna är en räcka med höga öar mellan Hokkaido (som befinner sig på samma breddgrad som sydligaste Frankrike) och Kamtjatka (som ligger ungefär vid sydligaste mellersta Storbritannien), ca 1300 kilometer. 50 – 60 öar med knappt 20 000 invånare, många enbart obebodda kobbar. 23 vulkaner, varav 13 räknas som aktiva, heta källor. De sydligare öarna har rik vegetation. Namnet lär komma från ainu-folkets språk, kur antas betyda människa.

Närbild ett

Närbild ett

Hur som helst. Jag är glad att trädet är importerat till våra nejder, glad att det finns på vår tomt. Kan inte se mig mätt på det. Och rätt snart kommer fler….

Närbild två

Närbild två

Trädbild 3

20150511_192107_resized Det här trädet är inte i full blomning ännu, men solen sken så vackert på det ikväll, så jag kunde inte hålla mig. Trots att björkstammen bakom ”stör”, trots att jag inte fick toppen med. Eftersom blomningen är så kort – mindre än en vecka – gäller det att passa på! Trädet har stått på sin plats vid dammen (ännu vårostädad) i åtta år, och börjar väl så småningom nå vuxen ålder. Namnet? Bergkörsbär. Hemmahörande i Japan, Korea och Sachalin. Prunus sargentii, namngivet för att hedra (troligen) den normgivande amerikanska dendrologen Charles Sargent (1841 – 1927), direktör för Arnold Arboretum vid Harvard från det att arboretet grundades 1872 till sin död. Jag trodde aldrig att jag skulle bli intresserad av växters latinska namn, än mindre hur mycket man kan läsa ut av dem – när man söker vidare. Verkligen intressant!

Blommor och blivande blad

Blommor och blivande blad

Först blommar trädet med dessa härliga blommor. En humla gjorde mig sällskap under fotosessionen. Den finns säkert med på en av bilderna, men jag kunde inte upptäcka den… Blommorna blir fler och fler för varje år har vi märkt, hoppeligen ett tecken på att trädet mår bra. Kan bli 18 meter högt, nuvarande höjd har jag inte försökt uppskatta. Efter och i samband med blomningen spricker bladen ut, som synes är de först rödaktiga. De blir helt ”vanligt gröna” senare, och på hösten får de tidigt en supervacker orangeröd färg.

Med tallar som bakgrund, här finns humlan - nånstans

Med tallar som bakgrund, här finns humlan – nånstans

Blommorna blir, tack vare humlor och bin och andra nyttodjur, till pyttesmå bär på långa skaft, precis som körsbär. Problemet är bara att de är stora som ärter och det mänskliga ögat ser dem inte alltför lätt. Däremot lär de vara omtyckta av fåglar. Skall inleda mer intensiva spaningar när hösten kommer, om jag kommer ihåg. Så ni kan kanske få se flera bilder av detta angenämt formade träd när den tiden, som jag inte vill tänka på nu, kommer.

Blå himmel och rosa blommor...

Blå himmel och rosa blommor…

Trädbild 2

SAMSUNG CSC

Besökte ett (på den tiden) nybyggt hus med intressant, genialisk och samtidigt enkel arkitektur för x antal år sedan. Invånarna hade planerat huvuddragen, nån expert hade förstås ritat, och en av byggarna var pappa till frun i huset. Han hade planerat utsmyckningen av en vägg alldeles själv, och han lär ha lovat en stor flaska konjak till den som kunde säga vad ornamenteringen bestod av. Mig veterligen har flaskan inte utdelats.

Väggen bestod av ett träd, itusågat på mitten. Tycker mig minnas några förgreningar också. Två ”plankor” bredvid varandra, det var allt. Men ådringen, färgerna…! Mina ögon ville bara inte sluta betrakta och beundra. Den leende ”husfrun” bad mig gissa. Inte kunde jag. Inte för något i världen. Till slut berättade hon. Sälg.

"Vacker" nu, sen faller skräpet ner och bildar en matta på vägen...

”Vacker” nu, sen faller skräpet ner och bildar en matta på vägen…

Sälg?? Skräpträd?? Skräpvirke? Tjuvjägarved (värmer bra, ger inte mycket rök)? Föga vacker?? Läser i Jan Danielssons lilla utmärkta bok ”Träd i marker och myter” och inser att sälgen fyller sin plats, för många små varelser i skogen. Virket hos gamla sälgar kan ha ett intressant utseende (sic!), skriver han. Blir till vackra prydnadsföremål. Och älg älskar sälg! Hjortar också. Så om det finns sälgar, kanske de låter andra träd vara i fred…

Ganska så reslig bland andra träd

Ganska så reslig bland andra träd

Den här sälgen som jag mer eller mindre lyckades knäppa denna gråregnmulna dag står vid vår postlåda. Jag har gett den dödsdom, men den är lika knepig att fälla som att fotografera. Enda sättet tycks vara att blockera vägen (privat) under arbetets gång. Och grenarna högt uppe spretar åt alla håll i motljuset. Borde vi, när dödsstöten kommer, ta virket tillvara?

spretar var det, ja

spretar var det, ja

Trädbild 1

20150414_164759_resized

OrdOdlaren odlar annat än ord. Därför blir det inte så tätt mellan inläggen när vädret medger vårbruk av varierande slag. Beslöt därför införa en serie med något annat som jag gillar: träd. Är också TrädBetraktare. Solitära träd, som får växa helt fritt, är vackra, det må då vara vilken sorts träd som helst, till och med aspar. Bara de inte växer i vår gräsmatta eller i våra rabatter eller på ett annat område som det skall växa andra träd på… En enda asp kan täcka flera hektar, visste ni det? Var och en som slåss med uppstickande aspar här och där kan minsann bekräfta rötternas otroliga utbredning.

Torra träd kan vara snygga också. Jag kopplade på ”trädblicken” när jag körde bil rätt så mycket idag, och jag hade kunnat stanna nästan varannan kilometer för att fotografera. Det går tyvärr inte så bra på motorväg. Men på den egna tomten och alldeles i närheten finns det också många träd jag kan bjuda på. Få se hur lång serien blir!

Inleder med en björk jag fotograferade på Drumsö i Helsingfors 14 april. Vad som förorsakar de ”täta kvistanhopningarna” vet jag inte. Det finns en liten björk på den egna tomten som har två-tre sådana också. Det ser ganska roligt ut, hoppas att trädet inte har hälsoproblem.

 

Nästa Nyare inlägg

Bloggstatistik

  • 37 725 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
gotlanduppochner

Jag hoppas du ska trivas med mina ö-inlägg. Oavsett om du bor på ön året-runt eller någon gång varit här på besök. Förhoppningsvis kan jag få dig att längta tillbaks. Givetvis skulle det varit mysigt om jag kan få dig, som aldrig varit på Gotland, att åka hit för första gången. Jag tror inte du skulle ångra dig. Chansen är betydligt större att drabbas av samma känslor som jag fått varje gång, som jag varit här på semester. Här skulle jag gärna vilja stanna kvar. Välkommen önskar Bosse Lidén

Sista försöket

♥ HÄNT - KÄNT - TYCKT - TÄNKT ♥

Gilla

min vardag, en bråkdel av mitt liv

Anitas blogg ... De fyra blomsterhaven

En blogg om fyra blomsterhav ... på min fönsterbräda, i mitt uterum, i min trädgård och ... allas vår trädgård

att leva sin dröm

självförsörjande på en ö i Mälaren

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales och Spanien

Lena Dyche reseledare och guide sedan 30 år. Här delar jag med mig av resetips från båda mina hemländer, Wales och Spanien. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.