Helgfröjder – en julsaga (?)

Julegranen vår, den är så fin i år… Den är köpt, odlad, klippt och formad av odlaren, jämn, snygg – och dricker som bara den. Här står den och förgyller tillvaron. För cirkus två personer i cirkus två veckor. Eller tre.

Förr i världen hade man julfrämmande, främmand med klart ä på barndomsspråket. Man gästade sina bästa bekanta, kände varandra väl… Inbjudningarna skedde enligt ett visst mönster. På något sätt. ”De bjöd först förra julen, nu är det vår tur”, och så vidare. Kaffe, te, kakor, småbrö (småkakor) och fyllkako (tårta). Allt hembakt. Julgran, julklappar och eventuella nyförvärv inspekterades och diskuterades, nya recept likaså. Föräldrarna umgicks i ett rum, barnen lekte, spelade Svarte Petter och brädspel, gjorde anagram, frågesporter och annat till diverse åldrar hörande skoj.

En gång kom en familj med häst och släde, familjens döttrar i vita pälsar (äkta eller fusk okänt, oomdebatterat på den tiden) och muffar! Den lilla flickan blev överförtjust. En muff, det vore något det, vill ha, vill ha… År 2021 läste hon i pensionärstidningen om en kvinna som stickar muffar som är bra för folk som t.ex. sitter i rullstol. OO började med ett eget projekt. Utan beskrivning, utan att veta hur långt garnet räcker, utan att veta om det finns mer av samma sort, utan att minnas från vilken butik nystanet är köpt, utan att veta om det blir något som kan användas överhuvudtaget. Roligt. Lek…

En ung och glad marknadsförsäljare/glasblåsare har gjort snurror av glas En av mänsklighetens äldsta leksaker. Den här är dessutom vacker. Snurrar bra. Heter hyrrä på finska. Den kan OO snurra om och om igen, titta, ta tid, snurra på nytt, om och om igen på en tallrik. Roar. Lek…

Äntligen, efter årtionden av väntan, har OO ett eget fortunaspel. Spelet som sådant är ungefär 200 år gammalt. Inspirerad av Tour de ski har OO hittat på egna ensamspelvarianter: Masstart = alla kulor körs iväg på samma gång. Jaktstart: kulorna skjuts iväg en och en, med cirka tre sekunders mellanrum – det var kreativt lite knepigt att få ihop en jaktstart på basen av intervallstart som innebär att hon låter en kula landa i ett bo (eller missa totalt) innan följande kula får sig en knuff. OO har funderat på att försöka få ihop tio olikfärgade kulor, men vet inte hur. Tips? Btw, intervallstart har hittills gett bäst resultat. Med hälsning till FIS. Roligt.

OO kan stirra på stjärnor även under dygnets ljusa tid – de är nästan vita, men via kameralinsen blir de gulare. Föremål för fysiskt filosoferande. Inga fåglar ville ha förplägnad i fotograferingsstunden. Men snö finns. Skottdag idag, säsongens andra.

Och undret har skett! Tydligen hjälpte nothäftet med basarior. De har fått till det på pianot, tomtepojken och tomteflickan! Vi ska gå hand i hand… OO lovade att icke-jultiden i påsen får tillbringas på tumanhand, hand i hand eller mer. Spännande att se vad som har hänt julen 2022…

Till och med stjärnorna rodnade av tanken mot kvällen, den ena blev till och med lite darrig…

Aphelenchoididae, Pratylenchus, Meloidygne, arbuskulär mykorrhiza, mycel, Yggdrasil och andra askar – det finns mycket man kan roa sig med i helg- och efterhelgtider. Om nu rundmaskar och svamprötter och trädkåserier räknas till sådant. Det blir roligare om man tänker så: lek som roar… God fortsättning på 2022, alla läsare!