Gamla glimtar från världen – Rishikesh

OrdOdlaren och rumskompisen IK kunde lätt smälta att besöksmålen i Rishikesh inte var husen där Maharishi Mahesh lärde ut transcendental meditation eller där killarna i Beatles huserade 1968. Det fanns så mycket annat mera genuint – då. Kommersialiseringen av denna ”världens meditations- och yogacentrum” började i slutet av 1990-talet, sägs det. OO:s besök inföll vid årsskiftet 1995-96.

Ett viktigt besöksmål var gångbron över Ganges, Lakshman Jhula, under vilken det simmar ”tama fiskar” som matas. Den finns på det ställe där Lakshman tog sig över floden med hjälp av juterep. Han som är son till Dasharatha och Sumitra, tvillingbror till Shatrugha, styvbror till Rama – ni har visst full koll på den enkla mytologin i Indien…

På vägen dit mötte vi ett och annat, men synnerligen få människor i västerländska kläder. Bron skymtar till höger.

IK hade varit febrig någon dag, var trött och hängig. Men bot fanns. En helig man ledde en offerceremoni, han läste vissa ”ramsor” och gjorde en hel del magiska riter över en kokosnöt. Därefter skulle alla i sällskapet hålla i nöten med sina båda händer en stund. IK fick den sist, och hon lade den varsamt i Ganges, stödd av Harsh.

Redan på kvällen ”rann” febern av henne, hon kände sig betydligt piggare, samtidigt som religionsläraren i henne både tvivlade och skämdes över att berätta.

Flodstränderna var kantade av ghats, trappor som oftast har några trappsteg under vattenytan och ibland kättingar att hålla sig i när man utför sina heliga bad. Heligt eller oheligt, de här karlarna tog sig rejäla simtag som morgondopp. Killen då? Jo, han jagade vår offrade kokosnöt, fick tag i den och rusade troligtvis hem. ”Vi ger till gudarna, gudarna ger till honom, och du blir frisk”, sa Harsh till IK. Tro så!

Vi besökte flera ashrams, både planerat och oplanerat. OO kommer tydligt ihåg de pigga ögonen som kikade på oss över ett staket, Harsh tilltalade mannen ifråga och porten öppnades med en artig och välkomnande gest. När han fick höra att vi var från Finland ville han visa sitt rum och sina böcker.

Bilden är mörk, men ett dunkelt rum med ljusa väggar skulle kräva lite mer fototeknik… Han tog fram en kartbok och bläddrade snabbt upp Finland. Andra vi träffade på hela resan var betydligt mindre kunniga i Europas geografi. För tillfället bodde endast han, den äldre då bortresta ledaren och en märklig, mystisk, mörk man på det stora och vackra området. Stranden nedanför var också vacker:

Undrar hur exploaterad den är idag… OO läste länge på nätet igår, sorgsna skriverier om hur kommersiellt allt i Rishikesh blivit, mest folk i västerländska kläder på gatorna. Det stränga förbudet mot tobak, alkohol och kött tycks ha luckrats upp. För 25 år sedan fanns en ”frizon” mellan grannstäderna Rishikesh och Haridwar, en några hundra meters vägsträcka kantad av ”kiosker” som sålde dessa varor. Jovisst, vi skålade i bubbel vid tolvslaget i staden, men hela middagen intogs i ett slutet rum med egna servitörer.

Hotellet, då mycket nybyggt, finns kvar, men den vackra svastikan på väggen har bytts ut till ett ”nonfigurativt” konstverk. ”Några års missbruk i några små länder ändrar inte på den minst 3000-åriga lyckosymbolen” – det fick vi ofta höra.

OO måste alltid dokumentera utsikten från hotellfönstret, var än i världen hon är med kameran i hand. En liten biflod till Ganges kan anas, och bergen/kullarna var en fröjd för ögat. Parabolantennen möjliggjorde ”internationell TV” på rummet –

och de gamla metoderna för tröga apparater fungerade: några knytnävsslag på bestämda ställen. När bilden kommit fram efter åtskilliga ”myrornas krig” låg OO i skrattkramper på sängen i minuter. Det första som visades var ”The Bold and the Beautiful”, i Finland ”Kauniit jag rohkeat”, i Sverige ”Glamour”. Tablå och ridå!

4 kommentarer (+lägga till din?)

  1. Anita
    Mar 23, 2021 @ 18:24:00

    Men … sickna spännande äventyr. Jag blev fångad och upptäckte att jag tydligen missat ditt förra inlägg. Det får jag komma tillbaka till. Väntade med spänning hur det skulle gå med febern efter behandlingen. Så den rann av. Fast man vet ju inte hur det skulle gått utan behandlingen förstås. Intressant med mannen som hade en kartbok och bläddrade fram Finland. Sådant imponerar. En annan sak som imponerar är hur man får igång en gammal trilskande tv. Och ni hade tydligen rätta handlaget. Men det allra mest fantastiska är programmet som kom upp. Vi pratar alltså 1995-96 och det sänds fortfarande …
    Vårvärme här idag. Hoppas att snötäcket försvunnit hos dig?
    Ha en fin kväll!

    Gilla

    • Märtha
      Mar 23, 2021 @ 19:12:58

      Det hände verkligen en hel del på den där resan – både kulturkrockar och sjukdomar och förseningar, men framför allt människomöten. och då berättar jag inte om alla! På 1970-talet hade jag en gammal TV som behövde specialbehandling för att starta, så jag var liksom van. Men programmet… I en rätt så helig stad med många begränsningar! Jag har inte följt med den såpan. Heller. Men kände ju igen och blev heltassig… Snön krymper sakta, sakta här… Jag fotar ju trädgården varje månad det tjugonde och den femte, såg på bilder från och med 2013 och alla år, utom 2020, har vi haft snö 20 mars. Nu väntar jag på 5 april… Ha det gott!

      Gilla

  2. Lena i Wales
    Mar 24, 2021 @ 14:50:25

    Intressant, en helt annan värld och helt andra tankegångar.
    Viktigt att inte fastna i sin egen värld och sina egna tankegångar.
    Att möta människor från olika kulturer berikar livet.
    Jag är glad att vi har modern teknik och medicinsk forskning, men därför måste man inte överge gammal visdom.

    Gilla

    • Märtha
      Mar 24, 2021 @ 15:54:56

      Inskanning av diabilder väcker många minnen! Min dagbok från resan är synnerligen skral, därför försöker jag göra små berättelser när jag ser bilderna och kommer ihåg – medan jag ännu kommer ihåg. Har inte kontakt med någon av de andra resenärerna. En så pass annorlunda resa att minnena finns ännu kvar.

      Gilla

Bloggstatistik

  • 62 656 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
gotlanduppochner

Vi hoppas att du ska trivas med våra ö-inlägg. Oavsett om du bor på ön året runt, kommer hit med jämna mellanrum eller aldrig varit här... Givetvis skulle det varit trevligt om vi kan få dig, som aldrig varit på Gotland, att åka hit för första gången. Vi tror inte du skulle ångra dig. Chansen är betydligt större att du drabbas av samma känslor som Bosse fått varje gång, som vi varit här på semester. Välkomna önskar Bosse och Solveig Lidén!

Livet efter 80

♥ Hänt ♥ Känt ♥ Tyckt ♥ Tänkt ♥

Gilla

min vardag, en bråkdel av mitt liv

Anitas blogg ... De fyra blomsterhaven

En blogg om fyra blomsterhav ... på min fönsterbräda, i mitt uterum, i min trädgård och ... allas vår trädgård

att leva sin dröm

med ljuvliga hundar

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales och Spanien

Lena Dyche reseledare och guide sedan 30 år. Här delar jag med mig av resetips från båda mina hemländer, Wales och Spanien. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70 – Blogg 2004-2018

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.

%d bloggare gillar detta: