Parker och liknande – del nio

Runeberg än en gång. Det är svårt att undvika skaldefamiljen när man rör sig i Borgå (trots att både Johan Ludvig och Fredrika föddes i Jakobstad…). Lugn, lugn, OO kommer snart till andra parker och personer – och till parker utan personer.Här rör sig oftast personer med sikte på gamla stan eller kyrkan i Borgå. Få vet tydligen inte vad de hastar förbi. Ni ser toppen av en husgavel, en hel del grönt och ett antal (o)nödiga skyltar. Det gröna är Fredrika Runebergs park, som ni ser på kartan i gränsområdetmellan den förverkligade rutiga stadsplanen och den tack och lov bevarade gamla staden. Förstora upp bilden för närmare betraktelse. Platsen är där som det finns både en grön och en blå prick.Fotografen vinklar sig en aning norrut. En stor gammal rödek dominerar över glasskiosken. I det gula huset fanns förr ”Frysarns”, en legendarisk korvgrill med öppettider som passade nattliga ”flanörer” och med en senap som lär ha varit senapernas senap, säger borgåbor. OO (inte senapsvän) har aldrig smakat. Receptet fanns endast i Frysarns huvud, sägs det.Vi går in i den lilla parken via glasskiosken, till det bortersta hörnet. Där, mitt i grönskan och doften av schersminer, där står hon och njuter, får vi hoppas.Bysten flyttades från Fredrikas trädgård 2004 när det här grönområdet fick status som hennes park. Vad ser hon på?En grön gräsmatta, dagliljor och troligen nån sorts körsbärsträd till vänster, hus som knappast fanns på hennes tid, en stor buskrosplantering ochbrandkårshuset som byggdes 1890. Inget fanns på hennes tid. Varför har man svängt henne så här? Jo, om man tar bort alla hus som är i vägen så ser hon sin man, Rbg, där han står i sin park.

Rosenplanteringen blommade ståtligt för en månad sedan, ungefär. Buskaget är nu fullt av vackra nypon. Rosen är ‘Juhannusmorsian’ (Midsommarbrud). Hör till spinosissima-gruppen, är alltså nära besläktad med vår midsommarros (som INTE heter ”Finlands vita ros”…). Den upptäcktes för några årtionden sedan. OO lånar från ett annat av sina slarviga arkiv:Skön som en rosa brud, eller hur?Den husgavel som syns på bild nummer ett är det här huset. Här bodde Runebergs 1838-52, huset var inte i bästa skick, nedre våningen var nästan obeboelig. Här upplevde Rbg sin mest produktiva tid, han skrev största delen av Fänrik Ståls sägner, likaså vår nationalsång ”Vårt land”. Här umgicks Rbg med kompisar av alla de slag: kolleger, jaktkamrater, kvinnor – han var lite av kvinnornas Alfred, upplevde många förälskelser…Fredrika födde de yngsta fyra pojkarna här, plus en som levde endast i knappa tre år. Hon var svårt sjuk i början av 1840-talet, när hon väl repat sig efter ett år ungefär, då snavade hon över en av jakthundarna, skadade benet och fick följdsjukdomar. Dessutom upplevde hon hur hennes hörsel avsevärt försämrades, redan före uppnådda 40 års ålder. Kanske hon som staty inte alls vill titta på huset med så många starka händelser?

När familjen flyttade ut 1852 var sönerna 17, 16, 14, 9, 6 och 2 år gamla (om OO har räknat rätt). Fredrika var mitt i sitt liv som mor och maka – men hon hann ändå med mycket mer. Hon, banbrytaren, förtjänar ett nytt blogginlägg längre fram!När Runebergs flyttade blev huset tobaksfabrik. Vidare öden är inte kända. 1881 målade Albert Edelfelt (1854- 1905, illustrerat bl.a. Fänrik Stål) den här akvarellen av huset, troligtvis redan då lite ändrat sen Runebergarnas tid. Men visst kan man se en viss likhet. Mansardtaket lär ha ändrats ganska snabbt. Huset är i privat ägo, där verkar nu en bokföringsbyrå. Skylten ”privat område” håller eventuella nyfikna borta.