Parker och liknande – del fem

Borgå, Finlands näst äldsta stad, växte fram från och med 1200-talet, men först på 1830-talet fanns behov av en stadsplan. Den ”körde över” all tidigare byggnation, staden höll på att bli en rektangel indelad i sinsemellan symmetriska rutor. Men redan då vevades planen av och an, bitvis förverkligades, förkastades och förändrades den.

Det redan påbörjade parkområdet, finns utanför kartan uppe till höger, tog planen ingalunda hänsyn till. Ett kvarter blev ett stort torg (finns idag, jo), men kvarteren nedanför detta, mot ån, skulle vara kompakta bostadskvarter. Men det blev inte så.Borgås borgare hade nappat på trenden ”promenera i frisk luft” och ville ha parker att vandra, umgås och ”visa upp sig” i. Det var också populärt att se på båttrafiken på ån. Tsaren godkände en stadplaneändring 1863, och den smala parken mellan torget och ån kunde börja planeras, ett ”allmänt promenad- och samlingsställe för stadens invånare”, kallades ”Strömparterren”. Planen kom 1867, ”i modern engelsk stil” med gångar, gräs, buskar och träd; i mitten ett ”schweizerei” och en musikpaviljong, med plats för en staty närmast ån. Men det blev inte helt och hållet så heller. Idag börjar parken, Runebergsesplanaden eller -parken, från torget så här:Ni kan skönja två ”cylindrar” i mitten av bilden, här är de avbildade på nära hållOch när ni förstorar upp bilden ser ni gångbron över ån, byggd på 1970-talet. OO vänder nu ryggen mot Johan Ludwig Runeberg som står där schweizereiet troligen planerades.Han tittar mot ån han också… Skulptören Walter Runeberg erbjöd redan 1885 staden en staty av sin far , nationalskalden som avled 1877, endast materialkostnaderna ville han ha betalt för. Förstås nappade man, stadens borgare samlade illa kvickt ihop penningsumman. Här står han sen 30 maj 1885. Han plockades bort under kriget på 1940-talet, eftersom en bomb kreverade i närheten, men under alla år har han hyllats på plats med körsång och tal både 5 februari och 30 april. Varken konditori eller musikpaviljong blev det.Men gatan som bryts av av park och staty, den heter Runebergsgatan. Här blickar fotografen norrut. Och från åsidan ser parken ut så här:Till höger har funnits en kiosk, men inte under de tider som OO upplevt. Och de kurviga gångarna är helt i OO:s smak!

Parken planterades från och med 1870-talet, det finns flera ”bildbevis” från 1800-talets slut, då parken kanske var som vackrast. Kring Runebergs staty åstadkoms storartade sommarplanteringar vartenda år. Men en park håller inte i evighet. Träd blir stora, buskar har inte hur lång livslängd som helst, idealen för hur en park skall se ut växlar. Det har hänt mycket under årens lopp. En planerare på 1950-talet ville t.ex. förnya parken så att både gångar och planteringar skulle vara raka med vinklar i 90 grader…

Den senaste restaureringen av parken har gjorts under de senaste tio åren, med en återgång till stilen för 150 år sedan.Ta en titt på sittplatserna, till exempel. Bänkarna håller stilen från 1870-talet, OO tycker att de verkar stå på stadiga medar. Trädplanteringen bakom är också i den tidens anda, bildar en mjuk vägg, en smått romantisk inramning.Blommande buskar har också återinförts. Gullregnen har avslutat sin blomning, OO har också noterat en hortensiaplantering, en buskrosrabatt, någon syren och små blommande träd. Här syns också dagens servering i parken, en restaurang. Kaféet mittemot som har stans smarrigaste tårtor (bland annat) har också en liten uteterrass. Och bocken har fått en stadigvarande plats i rhododendronbusken. Den donerades av en antikhandlare 1838, torde ursprungligen ha stått vid något palats i Ryssland, enligt OO:s dunkla minne. Den har flyttats lite av och an i parken under årens lopp, men nu står den nöjd och blickar ut över torget:Och bakom husen i bakgrunden kan vi ana det som är staden äldsta park, stadsparken.

OO har ångat genom den här parken åtskilliga gånger på 1980-talet, som en ynka bit av arbetsvägen, mellan buss och bil. Tack och lov har den nu utvecklats till att vara mera ”vistelsepark”, även om den allt fortfarande är en genomfartsled för fotgängare och cyklister. OO har suttit där flera gånger – i väntan på bl.a. den kära tandläkaren, som har sin mottagning alldeles i närheten…

10 kommentarer (+lägga till din?)

  1. Sissella
    Jul 11, 2020 @ 12:23:37

    Kul tema du skapat att skriva om parker.

    Gilla

  2. MORAYAH
    Jul 12, 2020 @ 01:40:48

    Tack för intressanta skriverier om både nutid och dåtid … fortfarande en vacker stad att uppleva även genom skrift o bild 👋♥️Keep blogging OO

    Gilla

    • Märtha
      Jul 12, 2020 @ 11:13:08

      Så roligt att ”höra” av dig den här vägen!!! Just nu är jag ”besatt” av parker i Borgå, men dyker nog ner i gemensamma minnen mot hösten, tror jag! Det finns lite små funderingar i hjärnan som sakta konkretiseras… Ha det gott Over There!

      Gilla

  3. Anita
    Jul 12, 2020 @ 12:41:16

    Vilket jobb du har lagt ner och så intressant det är att läsa. Inte kände jag till att Runebergs son var skulptör. Skönt ändå att parker får finnas. Här pratas så mycket om ”förtätning” att grönskan försvinner.

    Idag är det dags att kolla om det kommit någon potatis. I så fall ska det bli dillstuvad potatis med kallrökt lax till lunch innan det är dags ett ge sig ut på promenad. Taxinge är planerat besöksmål denna dag! Ha det bra!

    Gilla

    • Märtha
      Jul 12, 2020 @ 13:14:14

      För två vintrar sen ordnades några föreläsningar om parkerna i vårt medborgarinstitut (motsvarar inte helt komvux i Sverige, men lite ditåt), och jag var ju där och flaxade med öron och penna. Det var dessutom jag som bett om ”kursen” ifråga… Sen är det ”bara” att läsa på och springa med kameran…

      Gilla

  4. Lena i Wales
    Jul 15, 2020 @ 14:18:54

    Vad roligt att få lite historik över staden, hur den tillkommit och utvecklats.
    När du skriver om vad tsaren gjorde och tyckte låter det så fjärran från min historia, ändå har vi en gemensam historia och nära geografiskt läge.
    Vad borgarna gjorde och tänkte är också intressant. Du får verkligen fram vilka som bestämde, tsaren och borgarna.
    Att Runebergs son var skulptör kände jag inte till. Kanske har du skrivit om detta tidigare och jag bara glömt bort det.
    Tack för en fin guidad tur i dåtid såväl som nutid!

    Gilla

    • Märtha
      Jul 15, 2020 @ 14:32:09

      Tack, Lena! Jag har inte skrivit alltför mycket om Runeberg och hans familj, men det torde komma mera… Det här parktemat öppnar möjligheter åt ”alla håll”, skulle jag tro. Nu har jag materialet till följande park klart, gäller bara att skriva… Modernare parker finns det gott om, likaså små och söta – när jag tar itu med Gamla Borgå, som sist och slutligen inte berördes av den rutiga plan som hotade allt gammalt… Och jag skriver ganska så mycket utan att tänka på vad som betonas, det bara kommer…

      Gilla

  5. Carita Liljendahl
    Jul 17, 2020 @ 20:51:38

    Visst har Borgå många fina parker då man tänker efter och ser dina bilder 🙂

    Gilla

    • Märtha
      Jul 17, 2020 @ 21:27:16

      Jovisst, man skall bara öppna ögonen. Tror att många stadsbor ser parker som bara något självklart. En massa jobb ligger bakom, och parker har massor att berätta, men källorna är svåråtkomliga. Jag går nu på upptäcktsfärder… Trädgårdar är privata och inte alltid öppna, men att ha caféer på förr tillslutna gårdar är helt underbart! Mera sådant!

      Gilla

Bloggstatistik

  • 68 459 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
gotlanduppochner

Vi hoppas att du ska trivas med våra ö-inlägg. Oavsett om du bor på ön året runt, kommer hit med jämna mellanrum eller aldrig varit här... Givetvis skulle det varit trevligt om vi kan få dig, som aldrig varit på Gotland, att åka hit för första gången. Vi tror inte du skulle ångra dig. Chansen är betydligt större att du drabbas av samma känslor som Bosse fått varje gång, som vi varit här på semester. Välkomna önskar Bosse och Solveig Lidén!

Livet efter 80

♥ Hänt ♥ Känt ♥ Tyckt ♥ Tänkt ♥

Gilla

min vardag, en bråkdel av mitt liv

Anitas blogg ... De fyra blomsterhaven

En blogg om fyra blomsterhav ... på min fönsterbräda, i mitt uterum, i min trädgård och ... allas vår trädgård

att leva sin dröm

med ljuvliga hundar

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales och Spanien

Lena Dyche reseledare och guide sedan 30 år. Här delar jag med mig av resetips från båda mina hemländer, Wales och Spanien. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70 – Blogg 2004-2018

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.

%d bloggare gillar detta: