Utmanande utmaning, del 3/3

Inspirationen rann till med besked när den sista lilla knuten på v löste sig. Vänster hjärnhalva har i natt gjort ett imponerande arbete och organiserat det kreativa kaoset i högra hemisfären, och här kommer de fem sista på v, alla snuddar vid ”resa” – på ett eller annat sätt.

Yrke: växeltelefonist.

Fint ord. Tidsresa till barndomsbyn på 1950- och 60-talen. Där sade man bara ”Hilma”, och alla visste. Kanske hon visste allt…? Nä. Hon var snäll, skvallrade inte. Hilma ”po sentraalin”. Här sitter hon vid det för den lilla flickan fantasieggande centralbordet, där luckor ploppade upp och förenades med spännande pluggar som alltid hade tillräckligt lång sladd…Hilmas säng stod strax bakom centralbordet – kom det nattsamtal gällde det att reagera snabbt, då var det ofta fara å färde. Ruth jobbade också där, hon var OO:s kompis´ moster, och de små flickorna satt ofta helt fångade och iakttog verksamheten. Tänk, så telefonin har utvecklats och invecklats…

Kvinnonamn: Vanessa.

2009 flyttade Vanessa in i samma by som ovan, och OO måste resa 450 kilometer för att träffa henne. Tur att det finns andra möjligheter. Hon är nu minst sagt etablerad i trakten och har ”importerat” en och annan godsak,bland annat romkakan. OO fick receptet och här är detta köks andra någorlunda lyckade försök. Rom – drycken, inte små ägg – ingår i smeten, och den ugnsvarma kakan skall dränkas i en smör-socker-romblandning. Smaskens. Har gjort succé på tebordet, fler blir det.

Mansnamn: Valio.

Va? Tänker säkert en och annan av er. Namn? Snarare smör, ju! (Oj, så OO har blivit bra på att hitta röda trådar…). Elva personer i Finland, lika många i Sverige, bär det förnamnet. Samt lite, lite här och där i världen. På en svensk namnsajt sägs det att man inte vet vad ordet betyder. Jaha. Rena rama finskan (uttal: valiå, alla ljud korta, betoning på a-et), betyder elit, champion. Och en gång på 1990-talet blev OO skjutsad från Strasbourg till järnvägsstationen på tyska sidan av ESF:s (European Science Foundation) chaufför Valio (Valiåå). Kände sig allt lite ”förnäm” i baksätet på den svarta bilen. OO:s väninnas man jobbade inom organisationen ifråga.Valio, det är ju annars mjölk och mjölkprodukter för hela slanten. Grundades 1905 som ett kooperativ för smörexport, endast de bästa mejerierna fick vara med, eliten. Sen utvidgades det ”hit och dit”, blev marknadsledande och dominerar ibland för mycket i branschen. Artturi Ilmari Virtanen (1895 – 1973, nobelpristagare 1945) var innovativ laboratoriechef i företaget sen 1921, även om han hoppade till universitetet lite då och då…

Något som beskriver en människa: visuell.

Svårast. Tills OO kom på att hon kort kan beskriva sig själv! Ser det mesta i bilder. Ibland skapar hjärnan lite väl konstiga sådana. Behöver bilder – och associationer – för att komma ihåg saker och ting. Kan utbrista: ”Jag minns inte vad/hur, men minns att jag tänkte/såg… Ja just ja!” Och minnesbilden är klar. I den här ”grovindelningen” av hur människan fungerar är OO mest visuell, ganska mycket kinestetisk och ytterst lite auditiv. BJR (med gott musiköra) lägger patiens och ”ser” på film samtidigt, ”jag hör ju!” Fungerar inte för OO.Apropå ingenting så fick OO nyligen den här bilden. Tagen 1916. Farfar sitter framför ”bodan”, byvägen syns, likaså det kära träsket bakom. Stockdelen fanns kvar i OO:s barndom, utan ”veranda”. Den var knappeligen byggd ”till lyst”, även om farfar hade vistats i Amerika. OO ser samma småfinurliga leende i mannen som dog 1928 som i sin pappa och i systersonen som hämtade Vanessa från Amerika. (Igen en ihoptråcklad röd tråd!) Bilder är bra och intressanta, speciellt de gamla. Visst har ”kamerakonsten” utvecklats, men man tog ack så skarpa fotografier för över 100 år sedan också!

Något som finns i varje hem: virknål.

1978. Två veckors resa till Tyrolen med avsikt att njuta av utsikt på vandringar och utflykter. Fungerade bra, tills byn drabbades av hällregn i två dagar. Boken slutläst, vad göra? Beslut: ha alltid virknål eller stickor i bagaget, garn får man alltid på plats. Dock är det mest påbörjade virkningar och stickningar som medföljt på de flesta resor. Skön sysselsättning. Och redskapen har också kommit till annan användning på resorna. Osagt vad.

Skrivet tisdag förmiddag, det regnar. Skönt för naturen, luften, OO…

4 kommentarer (+lägga till din?)

  1. Anita
    Jun 30, 2020 @ 11:10:52

    Växeltelefonisten Hilma med sängen så nära att hon kunde rycka ut om det ringde i natten. Vilket härligt tidsdokument!

    Vanessas kaka fick det att vattnas i munnen. Just det där med dränkningen i en smör-socker-romblandning lät så härligt onyttigt och gott. Och så tyckte jag om ordet ”tebordet”. Gav mig en visuell … (där gick jag händelserna i förväg) upplevelse av ett vackert dukat tebord.

    Valio, jodå, väldigt otippat som mansnamn men kul att läsa om. Här köps alltid mjölk från Valio. Det var den enda laktosfria jag hittade från början och den har fått hänga med.

    Visuell, jo det kan jag mer än väl tänka mig att det är ett beskrivande ord för dig. Tror nog att det är samma för mig så igenkänningsfaktorn är hög.

    Virknål, hm, finns ingen här. Har funnits men försvunnit vid senaste flytten. Eller också så finns den någonstans i gömmorna på vinden, tillsammans med de likaså försvunna stickorna.

    Det där efterlängtade regnet har inte kommit hit ännu. Fick 1 mm igår och ungefär 0,1 inatt. Men gradantalet har sjunkit och luften är friskare än på länge så jag njuter ändå. Nu ska jag ut och tjuva tomater. Ha det fint i öster!

    Gilla

    Svara

    • Märtha
      Jun 30, 2020 @ 13:06:46

      Härlig kommentar, Anita! Lever länge på den! Tömde just regnmätare, regnet startade ungefär samtidigt som tisdagen inleddes, kl 00. 13 timmar senare tömde jag regnmätaren på 39 mm, det regnar ännu. Regnområdet kom från söder, de brukar vara rikliga. Tror att jag inte behöver vattna ikväll, men dit for de allra flesta pionblommorna – och här som det är öppen trädgård på söndag!###Här finns stickor i mängd och massor, virknålarna är färre, men ändå rätt många. Hittade inte ”huvudlagret” för fotograferingen…

      Gilla

      Svara

  2. Lena i Wales
    Jul 01, 2020 @ 12:09:18

    Vi hade aldrig någon växeltelefonist till vår telefon när jag var liten, den var automatiserad då, men har hört talas om dem. Ofta kunde de tydligen också avlyssna samtalen. Däremot jobbade jag som ung extra i receptionen på ett hotell och fick rycka in som växeltelefonist när denne hade rast. Det var jättekrångligt och lyckades växla bort många samtal,oj,oj.
    Virkar fortfarande, alltid något på gång i fråga om virkning, sömnad eller stickning, fast mest virkning just för tillfället. Alltid med mig virknål och garn i bagaget.
    Ha det bra!

    Gilla

    Svara

    • Märtha
      Jul 01, 2020 @ 14:44:51

      Jovisst kunde ”centralfröknarna” avlyssna samtal, och de måste också kolla om folk verkligen ännu pratade! När man avslutade ett samtals skulle man ”ringa av”, dvs sätta på luren och dra ett varv på signalveven, men många glömde. Och när det stormat kunde alla trådar vara i ett enda knippe, och vem som helst kunde lyssna på vad som helst, oplanerat, förstås. Härliga tider! Och jag tänkte på dig när jag bestämde mig för ”virknål”! Även om jag inte är lika flitig som min syster var… Här kom just en åskskur. På knappt två dygn har vi nu fått 62 mm regn, plus skuren nyss… Ha det gott!

      Gilla

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Bloggstatistik

  • 48 087 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
gotlanduppochner

Vi hoppas att du ska trivas med våra ö-inlägg. Oavsett om du bor på ön året runt, kommer hit med jämna mellanrum eller aldrig varit här... Givetvis skulle det varit trevligt om vi kan få dig, som aldrig varit på Gotland, att åka hit för första gången. Vi tror inte du skulle ångra dig. Chansen är betydligt större att du drabbas av samma känslor som Bosse fått varje gång, som vi varit här på semester. Välkomna önskar Bosse och Solveig Lidén!

Sista försöket

♥ HÄNT - KÄNT - TYCKT - TÄNKT ♥

Gilla

min vardag, en bråkdel av mitt liv

Anitas blogg ... De fyra blomsterhaven

En blogg om fyra blomsterhav ... på min fönsterbräda, i mitt uterum, i min trädgård och ... allas vår trädgård

att leva sin dröm

med ljuvliga hundar

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales och Spanien

Lena Dyche reseledare och guide sedan 30 år. Här delar jag med mig av resetips från båda mina hemländer, Wales och Spanien. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70 – Gotlandsnytt

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.

%d bloggare gillar detta: