Lovisas Sibelius i Lovisa

OrdOdlaren har varit på konsert. Nä, det är inget nytt i sig, men nu var det speciellt. Igen en gång. Först vändes programlistan nästan upp och ner, sen vände konstnärliga ledaren Jan-Erik Gustafsson sina noter upp och ner – och så svängdes OO:s musikaliska uppfattningar lite ut och in och skakades om med lite nya kryddor. Så skall det gå, lite nya funderingar varje gång!

”Vi börjar med det sista, sen tar vi det andra och det fjärde – och det första spelar vi sist”. Så deklarerade ledaren JEG i början. När sen layouten i programbladet dessutom var lite otydlig för OO så var det bara att hänga med så gott det gick. Och bra gick det. Mycket bra. Dessutom roligt och intressant. En påse blandade karameller. Den officiella recensenten verkade vilja ha högst två sorters godis i sin påse, med nästan samma smak. OO är definitivt av divergerande åsikt.Sibeliusdagarna firades i Lovisa, 30-årsjubileum. Öppningskonserten hölls i fd folkhögskolan, numera traditionscentrum. En trevlig nästan 110 år gammal byggnad, fortfarande funktionell och med lämplig akustik:Jean Sibelius tillbringade flera somrar på 1880-talet hos släkten i Lovisa, uppträdde med sin syster och sin bror för badgäster och stadsbor, och komponerade bl.a. Kullervo i staden. Släkten som sådan har rötterna i Lappträsk, grannsocknen. Så det finns koppling mellan den stora kompositören och den lilla staden.

Konserten innehöll en hel del Sibelius, förstås. Men även andra kompositörer, se längre fram! Festivalens pianist, Diana Ketler från Riga, professor i London, framförde bl.a. ”Trädsviten”; rönn, fura, asp, björk och gran. Underbara små pianostycken där Sibelius målar upp en stolt fura (som faller i slutet?), en dallrande asp, en skir björk… Ja, det hörs! Tydligt!

Monica Groop spädde på med att sjunga ”Jag är ett träd” och ”Hertig Magnus” – och fick OO att hemma fördjupa sina kunskaper om diktaren Ernst Josepfson och hans livsöde, inte alltför olikt Vasa-prinsen Magnus på Vadstena slott. Alltid trevligt att uppleva Monicas röst och dramatik. Två av Sibelius melodramer uppfördes också. Nytt för OO: hon visste inte att Sibelius tonsatt sådant, att de var populära kring år 1900 och att sådant numera anses blasé. Recensenten tyckte att alla sex borde ha framförts, men även här opponerar sig OO. Publiken behöver bli van. Runebergs dikt ”Svartsjukans nätter” är stark och gripande med dramatisk musik. Niklas Häggblom (fd elev), skådespelare, stod för recitationen, Monica var damrösten i bakgrunden. Njutningsfullt och starkt. Väntar på fortsättning om ett år!

Lugn, lugn. OO tänker inte referera allt. Förutom konsertens sista nummer, en rejäl smällkaramell!Pianisten och finsk-ryska violinisten Anna-Liisa Bezrodny (också professor i London) och Ravels sonat för violin och piano nr 2. ”Jag tror jag gillar Ravel mer än Mahler”, viskade OO till BJR på sin vänstra sida, innan de satte igång. Hon visste inte själv hur rätt hon hade. Vid andra satsens början; Blues – Moderato hoppade OO till: Va? Vem har stulit av vem? Det var ju helt klart ”Summertime, and the living…” När levde George Gershwin? Det var blues, blå toner, pizzicato med schvung, enorm violinistinlevelse – PANG! En violinsträng brast. Vi fick aldrig veta om satsen kunde spelas till slut.

Efter strängbyte var det dags för sats 3. ”Tror du vi får henne att sluta?” mimade grannen till höger, fd kantorn, kördirigenten, månginstrumentalisten, och pekade på namnet: Perpetuum Mobile – Allegro. Märkte att grannen till vänster satt som i trance. Han hörde klart och tydligt en av sina ungdomsfavoriter, ”Rapsody in Blue”, också Gershwin. Alla tre satt sen och smågungade till takten tills applåderna nådde taket. Vilket slutnummer!”Lånad” bild. Avtackning efter konserten. Niklas Häggblom till vänster. Nr 3 är violinisten, nr. 5 pianisten, följande är Monica Groop. Jan-Erik Gustafsson längst till höger.

Maurice Ravel, 1875 – 1937, fransk tonsättare, pianist och dirigent (”alla” brukar känna till ”evighetsboleron”). George Gershwin 1898 – 1937, amerikansk kompositör, pianist. Hur har deras två världar mötts?

Ravel blev fascinerad av den nya amerikanska musiken på 1920-talet och reste på en fyra månaders konstertturné Over There i början av 1928. Han såg också G:s musikal ”Funny Face” och blev helt tagen. Han ville träffa G, och det ordnades. På hans 53-årsdag stod G för den jazziga underhållningen, och de lär ha fört många och långa samtal efteråt. Troligtvis om jazzens och bluesens ”själ”. Senare besökte G Frankrike, skrev sitt verk ”An American in Paris” och ville ha lektioner av R. Gick inte. ”Why become a second-rate Ravel when you´re already a first-rate Gershwin”, lär han ha svarat.

OO:s slutsats: R komponerade sonaten 1923-27, hade garanterat lyssnat på ”Rapsody in Blue” då, komponerad 1924. G:s opera ”Porgy and Bess”, där ”Summertime” ingår, hade premiär 1934. Då hade G säkert hört sonaten några gånger, och lånat lite. Tro det den som vill!

OO hade inte kamera med! Köpte en svart t-skjorta med härligt mönster.

8 kommentarer (+lägga till din?)

  1. Ann-Lis Udd
    Sep 08, 2019 @ 08:37:32

    Härlig, personlig recension! Som dessutom var mycket informativ, lärorik och intressant! Dethär skulle jag vilja läsa i tidningen Nya Östis!!! TACK Märtha!

    Gilla

  2. Mia A.
    Sep 08, 2019 @ 11:04:56

    Instämmer i Ann-Lis ord! Så beskrivande och informativt. Tack!

    Gilla

  3. Erica
    Sep 08, 2019 @ 18:07:39

    Jag håller med föregående skribenter, intressant och informativt med en släng av humor! Kanske du borde bli recensent, Märtha?
    Må väl!
    Erica

    Gilla

    • Märtha
      Sep 08, 2019 @ 18:47:31

      Tack Erica! Roligt att du läser! Jag har inte de musikaliska förutsättningarna för att vara recensent för de skarpörade – å andra sidan lyssnar jag med ”vanligt folks öron”, och vi vanliga utgör oftast majoriteten på konserter… Ha det så gott där i Oldenburg! Kram, Märtha

      Gilla

  4. Lena i Wales
    Sep 11, 2019 @ 11:46:10

    Håller med föregående kommentarer.
    Måste ha varit en fantastisk kväll!

    Gilla

    • Märtha
      Sep 11, 2019 @ 12:56:21

      Tack, Lena! Konserter i mindre skala blir alltid trevliga, speciellt när var och varannan av musikerna bjuder ordentligt på sig själva och flera är bekanta från förr – så pass bekanta att man hälsar och småpratar. Har nu ett berg av vindruvor (inte att göra vin av) på köksbordet, skall bli bl.a. gelé spetsat med chili… Ha det gott!

      Gilla

Bloggstatistik

  • 40 318 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
gotlanduppochner

Jag hoppas du ska trivas med mina ö-inlägg. Oavsett om du bor på ön året-runt eller någon gång varit här på besök. Förhoppningsvis kan jag få dig att längta tillbaks. Givetvis skulle det varit mysigt om jag kan få dig, som aldrig varit på Gotland, att åka hit för första gången. Jag tror inte du skulle ångra dig. Chansen är betydligt större att drabbas av samma känslor som jag fått varje gång, som jag varit här på semester. Här skulle jag gärna vilja stanna kvar. Välkommen önskar Bosse Lidén

Sista försöket

♥ HÄNT - KÄNT - TYCKT - TÄNKT ♥

Gilla

min vardag, en bråkdel av mitt liv

Anitas blogg ... De fyra blomsterhaven

En blogg om fyra blomsterhav ... på min fönsterbräda, i mitt uterum, i min trädgård och ... allas vår trädgård

att leva sin dröm

med ljuvliga hundar

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales och Spanien

Lena Dyche reseledare och guide sedan 30 år. Här delar jag med mig av resetips från båda mina hemländer, Wales och Spanien. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.

%d bloggare gillar detta: