Hus med historia (uppenbarligen del 2)

Stugan är tillgänglig endast en timme per år, så det gällde att raska på när öppenhållningsannonsen uppenbarade sig i morgontidningen – som dimper ner i postlådan vid tvåtiden. På eftermiddagen. Knapprade in på datorn… sex platser kvar! Hurraa, ryms med!

Körde iväg på rätt datum, 4 maj – i snöväder. De stora lapatåssona, hankmoharvorna, vad man nu kallar de där stora snöflingorna, landade som våta fläckar på marken, åstadkom vått och slask. Borde man ha tagit inneskor med sig? Nä vi fick gå med skorna på. Det finns städerska. En gång i året.

Platsen, egendomen, omnämns första gången 1327, när Flaxöga sålde den. Flaxöga, jo. Undrar om någon ”får” ha ett sådant namn idag… Ägarna växlade, vad sägs om t.ex. Slang, Ille, Hästesko? 1721 blev det äktenskap mellan Hästesko och Rotkirch (som uttalas Rottjirk) och den släkten hölls kvar, med inblandning av en stor mängd andra adelssläkter, som brukligt har varit. Det blev fideikommiss. OO har äntligen fått förklaring på det speciella ordet. ”Går odelat i arv på ett bestämt sätt, oftast till äldste sonen”.

Vad, var? Oj, förlåt. Stuga? Det blev (o)medvetet lite fel ord. Här har vi en bild:

Stensböle, ca sex kilometer söderut från Borgå stads centrum. I slutet av 1920-talet gick de nästan 700 hektaren, uthusen och bostadshuset på ungefär 14 rum (beror lite på hur man räknar) lite ”snett” i arv till med.lic. Edward Wallensköld-Rotkirch, hans hustru Gunvor och deras tre små barn. Huset, byggt 1815, moderniserades. Det blev vatten, avlopp, centralvärme, elektricitet och linoleummattor på golven. Det mesta av husets anda, herrgårdshem på1800-talet, bevarades.

Strömbrytare…

OO vet inte hur paret resonerade om hur Stensböle skulle fortsätta sitt liv. Stora konstnärer har alltid funnits inom släkten Rotkirch, men de framstående jordbrukarna började ta slut. Den kanske största av dem alla, under 1700-talets senare hälft, odlade den nya grödan potatis och vurmade också för äppelodling, som tydligen inte lyckades på Stensböle. Så han köpte en gård i närheten där det passade bättre med äppelträd. Den gården ingår inte numera i egendomen.

Fru Gunvor bodde kvar på gården till sin död 1997, maken hade avlidit ungefär 40 år tidigare. Och gården donerades till Svenska Litteratursällskapet i Finland. Den inrättningen bevarar, sedan det här årtusendets början, bostadshuset som ett museum över 1800-talets herrgårdskultur. När besökaren går in genom dörren stiger hon in i ett högreståndshem från ”förr i världen”, med små ingredienser från senare år: trådtelefon med knappar,

radio från 1960-talet (inte TV!), en elspis i köket… CA 500 hektar skog är naturskyddsområde (en del betas av får sommartid), åkrarna, ca 80 hektar är utarrenderade.

Väggarna är fyllda med tavlor (ca 500) från olika tider, konstnärerna är många, bl.a. Matilda Rotkirch (1813-1842), som ofta betraktas som landets första kvinnliga konstnär. Här avbildad av en av sina lärare:Lungsjukdom blev orsak till hennes alltför förtidiga död, hon efterlämnade knappt 70 verk, många porträtt av släktingar. En av sönerna avbildade mamman Gunvor, tavlan hänger ovanför ett skymmande skåp:

Fotografier finns på så gott som varje bord, en hög med noter finns bredvid pianot/flygeln, kaffekoppar finns framme – och en massa prydnadsföremål av olika slag. Försöker en besökande stoppa något i sin ficka tjuter och blinkar det vid utgången! Föremålens antal är över 5000. Och därtill alla böcker, många värdefulla.

Det ordnas en finskspråkig och en svenskspråkig visning varje år. Visst får man komma dit på andra tider, en grupp kan reservera tid och få en visning. Sådana brukar ordnas 15- 20 per år. Man vill inte att gården skall slitas ner av tusentals turistartade besökare. Bra eller mindre bra, nu har OrdOdlaren i varje fall fått sin nyfikenhet något stillad. Nu vet hon vad som finns bakom bommen på Bjurbölevägen. Och så finns det en bok att låna/köpa, där bl.a. bortgångna kollegan Olle Sirén skrivit ett avsnitt. Få se…

Nu tar vi en lite tassig bildkavalkad:

1815 byggdes huset närmare vattnet, man ville ha havsutsikt. Landhöjning och växter…

Bilden ovan är tagen från ett av fönstren på övre våningen. Granen är densamma.I flickrummet finns en speciell möbel, tillverkad vid smått legendariska Iris-fabriken i Borgå:

I gästrummet på övre våningen finns husets äldsta möbler. Observera också golvets linoleummatta, kolla också golvet på den övre bilden. I så gott som varje rum finns det olika mönster.Och köket sen. Först vedspisen, med ved som bars in 1997:Men vem var den färgrika person som målade köket en gång? Fick med en av besökarna, så blev det en färg till…Och det viktigaste förr i tiden: Signalsystemet. Fungerar inte mera, men när det plingade till kunde tjänarinnan i köket se vilket rum som påkallade uppmärksamhet. Smart, va?

 

12 kommentarer (+lägga till din?)

  1. Lena i Wales
    Maj 08, 2019 @ 12:44:25

    Wow, det skulle jag vilja se! Vilket ställe!
    Älskar gamla hus med bevarade inredningar, där folk levt.
    Ha det bra önskar Lena från ett regnigt och grått Wales. Dock ingen snö.

    Gilla

    • Märtha
      Maj 08, 2019 @ 14:04:26

      Välkommen hit! Det finns fler som man med lite arrangemang kan titta in i! Det här huset är kanske svårast, eftersom man bår vara en grupp. Men nog så intressant! +11, sol, blåsigt. Går att jobba ute, men inte kratta. Det finns annat! Ha det gott!

      Gilla

  2. Carita Liljendahl
    Maj 08, 2019 @ 21:23:20

    De där strömbrytarna är ju guld värda i dag!

    Gilla

    • Märtha
      Maj 08, 2019 @ 21:30:29

      Säg inte annat. Jag har ett svagt, svagt minne av att jag har sett något liknande i ett hus i min barndom, men de små grå hittar inte. Det finns tyvärr också helt moderna strömbrytare, i köket, t.ex… Tack för att du med dina små kommentarer och gillanden visar att du har läst!

      Gilla

  3. Ingrid
    Maj 09, 2019 @ 12:00:17

    Hejsan Märtha!
    Det var ett tag sedan. Jag trodde först att jag kommit fel, men sen förstod jag att du plockat upp ett gammalt inlägg.
    Så vackra foton från den gamla gården. Det är tur att det finns folk som tar vara på kulturarven.
    Kram, Ingrid

    Gilla

    • Märtha
      Maj 09, 2019 @ 20:35:41

      JA hej! Här är jag och försöker åstadkomma mina berättelser två gånger per vecka. Men ibland tryter tiden, ibland inspirationen. Den här tiden på året är jag mera Runda Rabattkryparen än OrdOdlaren, tyvärr…. Trevligt att ”ses” igen, efter en paus! Märtha

      Gillad av 1 person

  4. Nancy Lökfors
    Maj 10, 2019 @ 14:19:52

    Undrar om köksmålaren är Ivan W-R – han var ju en legend i Borgå. Storvuxen, stort skägg. Cyklade omkring, målade. Sonen är också konstnär, målar. Har glömt vad sonen heter. Mamman heter visst Heljä.

    Gilla

    • Märtha
      Maj 10, 2019 @ 16:50:15

      Vem vet? Tror ändå inte att han sysslade med ”plankstrykeri”. Det är han som målat porträttet av mamma Gunvor. Jag minns också honom, det långa skägget och den gula regnrocken. Sonen har en massa högtravande namn, men kallar sig Wiggo och skänkte för inte så länge sedan en betydande konstsamling till Borgå stad – som inte har någonstans att visa alla sina konstskatter. Få se nu hur det blir med Ströhö….

      Gilla

  5. Ingrid
    Maj 11, 2019 @ 17:03:34

    Grattis på namnsdagen Märtha! Jag vet inte hur det är i Finland, men här har Märta och Märit namnsdag den 11 maj.
    Kram, Ingrid

    Gilla

    • Märtha
      Maj 11, 2019 @ 23:37:06

      Tack för det! I Finland är det Märta 26 augusti, men ibland brukar jag komma ihåg 11 maj också, och terrorisera min omgivning med att påpeka att jag har namnsdag – i Sverige. I Finland är det karlar som firar idag; Ken, Kenneth och Kent på svenska och Osmo på finska. Dessutom har vi ju ortodox kalender också, och där finns fem helgon eller aktningsvärda personer, alla karlar Ilkka och Kiril, bl.a. Roligt med namnsdagar, firar inte, men alltid kan man ju lite yvas… Nyss hemkommen från opera från Metropolitan, på bio! Märtha

      Gillad av 1 person

Bloggstatistik

  • 40 318 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
gotlanduppochner

Jag hoppas du ska trivas med mina ö-inlägg. Oavsett om du bor på ön året-runt eller någon gång varit här på besök. Förhoppningsvis kan jag få dig att längta tillbaks. Givetvis skulle det varit mysigt om jag kan få dig, som aldrig varit på Gotland, att åka hit för första gången. Jag tror inte du skulle ångra dig. Chansen är betydligt större att drabbas av samma känslor som jag fått varje gång, som jag varit här på semester. Här skulle jag gärna vilja stanna kvar. Välkommen önskar Bosse Lidén

Sista försöket

♥ HÄNT - KÄNT - TYCKT - TÄNKT ♥

Gilla

min vardag, en bråkdel av mitt liv

Anitas blogg ... De fyra blomsterhaven

En blogg om fyra blomsterhav ... på min fönsterbräda, i mitt uterum, i min trädgård och ... allas vår trädgård

att leva sin dröm

med ljuvliga hundar

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales och Spanien

Lena Dyche reseledare och guide sedan 30 år. Här delar jag med mig av resetips från båda mina hemländer, Wales och Spanien. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.

%d bloggare gillar detta: