Något stort i väster

Vad har ett järnvägsföretag, ett fartyg, en ros, en bank och ett sällskapsspel gemensamt? Listan kunde kanske göras ännu längre, men det här får räcka. Svar: namnet. Great Western.

1833 grundades Great Western Railway. Syftet var att förena städerna Bristol och London med det nya påfundet järnväg. Med frustande ånglok som dragare. Men det är ju inte bara att lägga ut räls i en rak linje, 172 kilometer fågelvägen. Finansiering, folk, material, undersökning av naturen och marken därunder, planering av sträckningen innefattande kurvor, stationer, utjämning av kullar, broar, eventuella tunnlar, planera för framtida förgreningar… Ingen omöjlig uppgift, speciellt inte eftersom man hade en av ingenjörskonstens största genier i spetsen: Isambard Kingdom Brunel. Första sträckan, i London-ändan, var klar 1838, och två år senare torde tågen ha tuffat hela sträckan. Lena i Wales, du kan säkert det här!

Tåget som avgick från perrong 9¾ på Kings Cross Station drogs av ett av loken från Great Westerns storhetstid – Hogwartsexpressen.

IK Brunel hade större planer än så. ”Mina projekt är de största, de vackraste och de dyraste”, sa han, så sant så. Kassakistorna tänjdes till bristningsgränsen – han var alltid några steg före sin tid. Följande projekt var att man skulle kunna resa med en enda biljett från London till New York, alltså behövdes en atlantångare. Där gick också jobbet snabbt undan, med Brunels nya innovationer. Andra bolag byggde också, rena rama tävlingen! Great Western avseglade (fyra master, främst till för att balansera fartyget och hålla båda skovelhjulen i vattnet) till London för att få ångmaskinerna installerade – på återvägen utbröt en brand i maskinrummet, Brunel föll i tumultet som utbröt och missade  jungfrufärden till New York. Det konkurrerande bolaget chartrade ss Sirius (54,4 meter lång), som startade från Cork på Irland på avtalad dag, 4 april 1838. Great Western (72 meter lång, förlängdes senare med några meter), av ek men järnförstärkt, kunde starta först 8 april (på pricken på dagen för 180 år sedan!). Det går en mängd nästan mytiska skrönor om tävlingen i den dag som i dag är. Sirius kom fram efter en atlantfärd på 18 dagar, 4 timmar och 22 minuter. Great Western kom dagen efter. Såå…

Därefter knegade GW på över Alanten i åtta år – en del källor säger 45 t-r-resor, andra 64. Hennes snabbaste resa västerut gick på 13 dagar, snabbast österut (hemlängtan, medvind och nerförsbacke?) på 12 dagar plus sex timmar. Hon hann sen också tjänstgöra med att transportera trupper i Krimkriget innan hon höggs upp som omodern 1856. Då hade redan den första atlantångaren i stål Great Britain, med propeller, trafikerat en tid, 98 meter lång. Gissa vem som konstruerat… En liten jämförelse: Viking Grace som trafikerar Åbo – Stockholm är 218 meter lång…

The Steamer Great Western. H.R. Robinson.

Rosförädlaren Jean Laffay i Paris tog fram flera odlingsvärda rosor under sin aktiva tid, ca 1837-62. OO känner två av dem mycket väl. ‘Great Western’ heter den ena, växer sig stor trots att de delar som inte täcks av snö ofta måste klippas bort. Enligt en del källor introducerades rosen 1838, andra säger 1840. Hur som helst, rosen fick garanterat sitt namn för att hedra detta fantastiska fartyg.

Fotograf OO, sommaren 2017

Bank? Jo, i USA. Närmare historia obekant. Grundades 1934, huvudkontor enligt Allvetande Wikipedia i Sioux Falls, South Dakota.

Sällskapsspelet är inte gammalt. OO blinkade och kollade, men resultatet kvarstod: 2016. Konstruerat av Alexander Pfister, 47-årig spelkonstruktör i Österrike. ”Ett spel om det hårda livet som ranchägare”. 2-4 spelare köper och säljer boskap, anställer folk, väljer mer eller mindre riskfyllda vägar på sina resor. Verkar intressant, tycker hon som återupplivade barnaminnen och spelade ”Afrikas stjärna” för inte såå länge sedan…

4 april – en händelsesallad med associationer

Tre före detta kolleger fyller år den fjärde. Olika år och olika månader, men med jämna mellanrum: 4.4, 4.8 och 4.12. Grattis idag, Du som är den första i raden! Om du nu läser där du nu är…

Namnsdag (endast en, utelämnar övriga namn) firar Odin (svfi), Ukko (fi), Jyrki (fi.ort), Marianne (sv) och Nancy (no). Ibland är det påskdag också, men det är verkligen inte ofta som ”första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämning” infaller just denna dag. Nu senast 1999 och 2010, följande 2021. Enligt en 1693 år gammal bestämmelse. Räknenissar har gjort en massa statistik kring påskens tidpunkt, för OO räcker det nu med att konstatera att den västerländska påsken kan infalla mellan 22 mars och 25 april. 2019 är det kanske vår då, 21 april…

4 april 1216 daterade Innocentius III – en av medeltidens mäktigaste påvar – ett brev till svearnas (?) kung där han ger densamme rätt till nuvarande sydvästra Finland. Tänk, att (tro sig) ha sådan makt. Kunde han ens föreställa sig vad han skrev om? Biskopen i denna avlägsna trakt skulle vara underställd biskopen i Uppsala. Det råder delade meningar om vem det var just då, den berömde Thomas eller hans eventuella föregångare Folquinus, vars historicitet är omtvistad.

Svea rike, 1200-talet

4 april 1617 avled Arvid Tönnesson Wildeman, knappt två månader efter att han varit med och undertecknat freden i Stolbova. En av det svenska rikets stora stormän i början av storhetstiden. Med rötterna stadigt på Tjusterby (se tidigare inlägg), inom 15 kilometers radie från denna skrivplats.

4 april 1841 avled W H Harrison, president i USA. 4 mars höll han sitt installationstal i iskallt regn, utan överrock och hatt. Lunginflammation. Lek inte med vårvädret. Han gick ändå till historien, som den mest kortvariga presidenten i landets historia.

Edith Södergran som frimärke

4 april 1892 föddes Edith Södergran på Karelska näset, i Raivola. Hon som var så ”svår” för gymnasieeleven. Trots att modersmålsläraren dundrade om hennes storhet. Hennes liv, dikter och tankar har analyserats och tolkats och vridits och vänts av otaliga experter, och många dikter har tonsatts. En av tonsättarna och arrangörerna är t.ex. Gottfrid Gräsbeck, som åstadkom den modernistiska ”kantat för damstämmor och orkester”, ”Visan från molnet”. Den framfördes av Florakören under hans ledning på 1970-talet under en ”bejublad” turné som omfattade bl.a. Liseberg i Göteborg och Tivoli i Köpenhamn. Vi spelade på kam, kastade pingisbollar, sjöng ”vilken ton som helst men inte samma som grannen” på vissa ställen, och harmoniskt vackert på en del ställen. Och mycket mittemellan. En av altarna köpte tre skjortor i ”rätta” färger, och iskrudade dem travesterades ”Färgernas längtan” på hotellrummet i Köpenhamn:”För min egen blekhets skull älskar jag rött, blått och gult…”. Hela turnén präglades av en hel del studentikosa upptåg. En viss GG rev sig i peruken…

4 april 1930 avled Sophia Maria Viktoria av Baden, drottning av Sverige. Hon som lät bygga Solliden, som ärvde Mainau och ”gav” holmen med slott och allt till barnbarnet Lennart Bernadotte, som i sin tur förvaltade arvet mer än väl. Hennes sista kungliga uppgift var republiken Finlands första: statsbesök.

4 april 1968 mördades Martin Luther King. Knappast han man sansa sig så kom ett nytt politikermord i samma världsdel. 18-åringens världssamvete började vakna, men något större engagemang blev det aldrig. Kanske lika så bra.

Det finns en stor mängd annat som hänt 4 april: Atlantpakten Nato undertecknades 1949, fredssymbolen ”cirkel med lodrätt streck och två snedstreck” lanserades 1958, USA:s flagga 1818, Napoleon abdikerade (första gången) 1814, med mera. Men Ambrosius har försvunnit från almanackan. Kyrkofadern som avled 4 april 397. Kommer ihåg religionslärarkollegan som suckade i klassen:”Om jag hade söner skulle den ena heta Ambrosius, den andra Augustinus!” ”Så bra att du inte har barn alls”, kommenterade en elev klart och högljutt. Sant. Hon har själv berättat.

Mofa

Första bekantskapen: ett litet garage ca 100 km från det dåvarande hemmet i början av 1980-talet. Där stod han, stor, svart, hög, dammig – främmande och nästan skrämmande. Alla hjul rullade, han stod på bockar. Motorn kollades med veven – den gick runt. Bra. Dags för hemtransport på en liten lastbil, ett litet äventyr i sig.

Hemma blev det helgenomgång: avdammning, tvätt, diverse oljor och andra vätskor, 92-oktanig bensin. Och besiktning. Men där blev det stopp. Den unga besiktningsmannen kunde inte köra en A-Ford årsmodell 1930-31. Chefen tillkallades och klarade de hela, efter en kort introduktion i mysterierna med bensinpump, strömlås, starta med foten på en knapp på golvet, ge dubbelgas mellan växlarna, med mera. Godkänd. Mofa platsade inte i museibilregistret på grund av några osynliga fjädrar som var av nyare modell.

Interiör. Tripmätare finns! Enbart handgas.

OrdOdlaren vet inte mycket om Mofas tidigaste historia. Det ryktades om någon sorts koppling till spritsmuggling (under förbudslagstiden, 1.6 1919 – 5.4 1932), men ho vet. RCS inhandlade skrovet för egna tobaksstrejkpengar 1963. Mofa stod då i en lada som hönsen invaderat, kallades Mofas bil. Namnet bevarades, restaureringen till körskick tog några år.

Till hösten rattade RCS Mofa till det trygga och torra förvaret i garaget. Skvätten i tanken beräknades hinna till för ca halva resan. OO beordrades därför på 92-oktanig jakt. Hittade. På grund av ett tankefel var en krossning av motorvägens gröna fält av nöden. (Lämnade spår. Torde vara preskriberat). Trampade gasen i botten. Hur långt hinner  Mofa med topphastighet 55 kilometer i timmen (av försiktighetsskäl, den lär ha gått i närmare 100…), egentligen? Svar: långt. När Fiaten äntligen nådde Forden och bränsleläget kunde kollas utbyttes förvånade blickar: mindre än en halv liter kvar.

Följande gång flyttade Mofa hem för gott. Bogserades med bom. OO hade den tvivelaktiga äran att ratta och bromsa. Ingen servo. Förstås tog RCS fel väg, märkte efter ca 200 meter. Backa, styra… Det speciella ekipaget fick förstås förståelse av övriga bilister – och Mofa rullade precis som han skulle (Ser ni hur OO slår sig för bröstet?)

Upputsad och elegant?

Det blev en hel del skjutsande av nygifta par. En gång släntrade kantorn, årsmodell ca 1945, förbi utanför kyrkan, såg RCS, årsmodell 1937, bakom ratten, såg registerplåten… ”Jag tänkte säga don efter person, men det säger jag inte!” hojtade han. Sen kom en busslast med amerikanska turister. ”Could you, please…”, ”I want a photo with me inside…” ”Leave the door open…”. Succé.

En sommar ”tjänstgjorde” Mofa på Lurens sommarteater, som polisbil som stjäls av spritsmugglaren. OO tror att Mofa då fick uppleva gamla minnen…

Ur en annan vinkel.

Konferens-bad-spahotellet söder om hemstaden var hemvist för en vetenskapsmannakongress. Två av de medföljande fruarna gästade OO. Det kom fram att den enas (tyska) man var veteranbilsfrälst. Följaktligen laddade RCS in de tre gummorna i Mofa, körde till hotellet, körde in på förbjudet område ”Med Mofa får man!” och den tyska fruns man råkade se. ”Is-is-is th-this an-an an A-Ford?” stammade han fram. Sen steg hans hustru ut ur bilen. Tablå! Hans min var minst sagt obetalbar.

Allt har en ände. Mofa fanns i flera år på den privata försäljningslistan. En dag såg RCS en pytteliten annons:”Bil, årsmodell 1928-1930, sökes för filminspelning”. Det handlade främst om att hyra, men projektets förmedlare blev så förtjust att han köpte Mofa nästan på stubinen. I augusti 2006 lämnade Mofa RCS och OO, som torkade tårarna och önskade lycka till. Senare kom besked om att Mofa skjutsat diverse ansedda personer i samband med stora festligheter i Vasa. Vad det blev av den tilltänkta filmen har OO inte en aning om.

Mofa reser iväg, augusti 2006

Nästa Nyare inlägg

Bloggstatistik

  • 37 697 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
gotlanduppochner

Jag hoppas du ska trivas med mina ö-inlägg. Oavsett om du bor på ön året-runt eller någon gång varit här på besök. Förhoppningsvis kan jag få dig att längta tillbaks. Givetvis skulle det varit mysigt om jag kan få dig, som aldrig varit på Gotland, att åka hit för första gången. Jag tror inte du skulle ångra dig. Chansen är betydligt större att drabbas av samma känslor som jag fått varje gång, som jag varit här på semester. Här skulle jag gärna vilja stanna kvar. Välkommen önskar Bosse Lidén

Sista försöket

♥ HÄNT - KÄNT - TYCKT - TÄNKT ♥

Gilla

min vardag, en bråkdel av mitt liv

Anitas blogg ... De fyra blomsterhaven

En blogg om fyra blomsterhav ... på min fönsterbräda, i mitt uterum, i min trädgård och ... allas vår trädgård

att leva sin dröm

självförsörjande på en ö i Mälaren

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales och Spanien

Lena Dyche reseledare och guide sedan 30 år. Här delar jag med mig av resetips från båda mina hemländer, Wales och Spanien. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.