14 april 1984

”Jag har bott vid en åkant i halva mitt liv, och sett vattnet förändra sin form…”. Intressanta bilder dyker upp i diabildsdigitaliseringsprocessen (som för övrigt går långsamt men säkert framåt) och just de här passar ju idag, 14 april 2018, 34 år senare – – VA? Så länge sen? Minns det ju som igår. Tänk, vad bilder kan hjälpa!

I januari det året låg isen slät och stadig, som asfalt. Inte så mycket snö, så med kameran i hand var det lätt att traska över ån, upp på berget på andra sidan och fotografera. Bland annat alltför många aspar. De träden fick inte långt liv. Bastun med trappan nästan ända ner till åns normala yta, det gula huset 11,5 meter högre upp. Räkna trappans trappsteg…

Mot kvällen 14 april – det var också en lördag – började det skönjas aktivitet under isen. Vatten rann till, isen lyftes upp. Och airedaleterriern Tuttan var nästan nytrimmad och som vanligt fixerad på sin lekkamrat.

Det blev häftigare och häftigare. Isblocken anföll. Det kändes bäst att övervaka händelserna i bastun hela natten. Tillfälliga sovplatser ordnades för alla tre, även om det blev si och så med sömnen. Ibland slumrade någon av oss ändå, trots braket och knaket. Vi visste ju att själva bastun inte kunde rubbas, den hade varit med förr. Titta ännu på den översta bilden och notera det gröna stadiga betongfundamentet.

Men den eleganta trappan… Rätt så sent på kvällen hade isen packat sig ordentligt. Just här nådde aldrig vintersolen riktigt fram, isen blev kvar  länge, och isblocken från åns övre lopp samlades i högre och högre bråten. Den unga björken böjdes ner och måste senare avkortas (och formen blev lite speciell, ett minnesmärke). Trappan hade redan här lossnat några centimeter i sitt översta fäste och senare kunde en stor del av trappan plockas bort utan användande av verktyg.

Vi somnade, alla tre. Plötsligt vaknade denna skribent, satte sig käpprak upp i den tillfälliga sängen: ”Nu far isen!” Sant. Brakandet och knakandet upphörde, hela isblocksberget seglade iväg med en viss värdighet. Gick inte att fotografera på grund av mörkret.

Tidigt på morgonen 15 april. Björken har rest på sig, men var bruten lite längre ner. Trappan som nu är under vattenytan är inte mycket till trappa mer. Vattnet rusade fram, enstaka isblock och en och annan sönderbruten trappa/brygga svischade förbi. En månad senare inleddes morgondoppen, från bryggan som på hösten alltid släpades upp i tryggt och torrt förvar nästan en och en halv meter ovanför åns normala vattenyta. Nu kunde den fungera som brygga på den platsen:Bilden är med avsikt ”vinklad”. Ni ser den speciella ”lyktstolpen” uppe i vänstra hörnet, den stod ännu nästan lodrätt. Björken kämpar på. Den häftigaste islossningen mellan 1979 och 2012.

2 kommentarer (+lägga till din?)

  1. Ingrid
    Apr 14, 2018 @ 11:38:12

    Vilken dramatik!
    Naturens krafter är enorma och där har vi inte mycket att sätta emot.Vilken tur att bastun klarade sig.
    Det dyker upp många minnen när man sitter och tittar på gamla bilder och tänk så fort åren har gått.
    Ha en fin helg!

    Gilla

    • Märtha
      Apr 14, 2018 @ 11:48:20

      Ja, det var verkligen en upplevelse. Övriga islossningar fick klara sig själva nattetid. Intressant var det att se var ån förde med sig. En gång kom en hel brygga och strandade hos oss! Trevligt veckoslut till dig också!

      Gilla

Bloggstatistik

  • 28 823 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
På Gång

- Steg för steg mot FramGång - det är aldrig försent för nya steg

Anitas blogg ... De fyra blomsterhaven

En blogg om fyra blomsterhav ... på min fönsterbräda, i mitt uterum, i min trädgård och ... allas vår trädgård

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales

Bloggen om vad som händer här i Wales och vad man pratar om just nu, men också fakta om landet och hur det är att leva här. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA....

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.

%d bloggare gillar detta: