Föregångarkvinnor 5

Hon påbörjade sin skolgång i England, fortsatte i Belgien. När hon var tio år gammal avled hennes pappa, sjökaptenen. Mamma Sidonia hade inget annat val än att flytta hem, till Helsingfors, med dotter och bohag. Tiden tillsammans där blev ca fyra år. Sidonia dog. Om eventuella syskon, släktingar och bostadssituation berättas inget. 14-åringen stod helt plötsligt helt på egna ben. Men stadigt, med ett klart huvud och troligtvis med framtidsplaner i sikte.

Det var utgångsläget för Karolina Sidonia Eskelin (3.4 1867 – 6.11 1936). Året torde ha varit 1881. Ett fall för barnomsorgen? Nähä. Karolina försörjde sig själv, jobbade som butikshjälp och studerade vidare som extra elev vid svenska flickskolans ”lärarinneklass”. Hon avlade studentexamen och de lägre universitetsexamina i samma takt som den nyfunna väninnan Ina Rosqvist. Studierna finansierades med lån och stipendier (bl.a. från Rosina Heikel). Karolina gick ett steg längre, hon disputerade för doktorsgrad i december 1895 och fick sina doktorspapper 8 december 1896 – troligtvis var licensiatexamen inte riktigt klar före disputationen. Hur som helst, första kvinnliga doktorn i Finland, med tre dagars marginal. Mera därom i följande kapitel.

Avsnittet ”universitet” var därmed avklarat. Specialisten i kirurgi och gynekologi jobbade, reste på studieresor i Sverige och Tyskland – kirurgi ansågs för övrigt vara för ”tungt” för kvinnor, hm. 1899 befann hon sig i Tammerfors, grundade ”Dr Karolina Eskelins privata sjukhus” (8 sängplatser), sålde sjukhuset ca fyra år senare och omvandlade (?) pengarna till resebiljetter för sig och kollegan Ellen Ahlqvist (med.lic 1901) till USA. De två unga läkarna jobbade där bland svenska och finländska immigranter i några år. Så blev det Helsingfors igen, privat läkarpraktik, grundande av sjukhus med en manlig kollega, en sväng till USA igen 1912. Sjukhuset (17 sängplatser) såldes 1919, fick sedermera namnet Sanitas.

Karolina beskrevs som pålitlig och förtroendeingivande som läkare. Hennes patienter följde hennes anvisningar och ordinationer ”utan att blinka”. Epitet som självständig, oberoende, sällskaplig, central och ledande, allt på samma gång, används också. Idag skulle man kanske säga ”hon gick sin egen väg”. Föreningsmänniska (föreningen konvalescenthem, Frälsningsarmén…). Folkupplysare. Fylld av önskan/vilja att hjälpa andra. OO lägger gärna till ”äventyrlig” och ”med sinne för ekonomi” – hon startade, byggde upp och sålde och gick vidare. Och hon körde och ägde bil! Det finns olika förslag på vem som var den första kvinnan som framförde bil i Helsingfors/Finland, Karolina ligger mycket bra till. Enligt uppgift ”anhöll” hon om officiellt körtillstånd först i början av 1920-talet, men den här bilden lär vara från 1913 (inga körkortsgranskningar på den tiden, inte bilskola heller…):

Besiktningsmannen Pehr Blom riktade en fråga till magistraten 1913 angående om det är lämpligt att kvinnor framför bil. Svaret lär ha blivit något i stil med ”blott de är rätt klädda” – gällde visst kjolar, vida ärmar, huvudbonad, med mera. Bilarna var främst öppna på den tiden. Granska bilden ovan, Karolina vid ratten (högerstyrd, dessutom…)! Och tänk på Saudiarabien idag…

Ett gäng bilsportentusiaster lär ha samlats på anrika hotell Kämp 1914 (eller -13) för att bilda en förening, Suomen Automobiiliklubi. Senaten, oroligheter och krig blandade koncepten, föreningen bildades först 1919. Karolina var med. Båda gångerna. Det sägs att det var i USA som hon blev bilbiten. Angav bilsport och litteratur som sina fritidsintressen.

Från och med 1920-talet verkar denna energiska kvinna ha lämnat praktiskt läkararbete bakom sig och inlett sin skrivarkarriär. 1922: Första hjälpen vid olycksfall och plötsliga sjukdomsfall (på finska 1923). 1925: Personlig hälsovård (på finska 1927). Hennes stora verk ”Kotilieden lääkärikirja” kom i sin första upplaga 1929, hon både skrev och redigerade. På svenska kom den motsvarande ”Hälsa och sjukdom. Den moderna läkarboken” 1935. Och så vidare. Populära verk, för den vanliga människan. Men även läroböcker i sjukvård.

Den kvinnan hade OO gärna umgåtts med…

2 kommentarer (+lägga till din?)

  1. Lena i Wales
    Okt 11, 2017 @ 10:45:11

    Vilka intressanta kvinnoöden!
    Tänka att det inte är så längesedan kvinnor inte hade en möjlighet till utbildning, skrämmande. Men tänk vilka fantastiska kvinnor det funnits och utan dem hade vi inte heller haft den möjlighet i har.
    Mycket intressant läsning! Tack!

    Gilla

    • Märtha
      Okt 11, 2017 @ 11:16:07

      Jag har blivit helt fascinerad av det här och fortsätter med några kvinnor till, idag ”hackar” jag ner följande banbrytare. Tack själv för att du läser!

      Gilla

Bloggstatistik

  • 38 515 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
gotlanduppochner

Jag hoppas du ska trivas med mina ö-inlägg. Oavsett om du bor på ön året-runt eller någon gång varit här på besök. Förhoppningsvis kan jag få dig att längta tillbaks. Givetvis skulle det varit mysigt om jag kan få dig, som aldrig varit på Gotland, att åka hit för första gången. Jag tror inte du skulle ångra dig. Chansen är betydligt större att drabbas av samma känslor som jag fått varje gång, som jag varit här på semester. Här skulle jag gärna vilja stanna kvar. Välkommen önskar Bosse Lidén

Sista försöket

♥ HÄNT - KÄNT - TYCKT - TÄNKT ♥

Gilla

min vardag, en bråkdel av mitt liv

Anitas blogg ... De fyra blomsterhaven

En blogg om fyra blomsterhav ... på min fönsterbräda, i mitt uterum, i min trädgård och ... allas vår trädgård

att leva sin dröm

självförsörjande på en ö i Mälaren

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales och Spanien

Lena Dyche reseledare och guide sedan 30 år. Här delar jag med mig av resetips från båda mina hemländer, Wales och Spanien. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.

%d bloggare gillar detta: