Sånt händer – och fötter. Och andra kroppsdelar.

Det gör ont när hon går, när hon sitter, när hon står, på natten men ändå mest på dan… Kan inte annat än le i ”bedrövelsen”. Det var handalaget, fotlaget, benläget och golvet. I kombination med en rejäl dos egen styvhet och klumpighet. Oförstånd, kanske.

Dagen då det hände tillbringades vid datorn. Ett jobb som är nära sin ända slutfördes till 97% av fas ett. Stillasittande i många timmar. En tur på motionscykeln mot kvällskvisten skulle sätta fart på kroppen. Önskat resultat uppnåddes, hjärtat och svettkörtlarna jobbade för högtryck. Och lårframmusklerna drog ihop sig i förskräckelsen. Tänja, tänja… Det gör härligt ontskönt. Vänster ben gick bra. Men vid höger ben missade de ovannämnda lagen och läget. Det sa ”klonk” nånstans inne i låret. Finito. Sitta var ok, men en skadskjuten kråka framstod galant som den elegantaste balettdansös i jämförelse med OrdOdlaren den kvällen. Skönt med väggar och stabila möbler och svärfars (somhonaldrigsett) käpp! Natten tillbringades med Voltaren på låret och en halv sömntablett i magen.

Dag 2. Vaknade, somnade om, vaknade på nytt – och dagen var dovi (uttalas med korta ljud, alla fyra) Sitta – jo. Stå – jo. Gå – njaäee… Träningsbanan längs diskbord och elspis och vedspis var fjorton korta steg lång, framåt, backande, framåt… Ansträngande! Postlådebesöket stod BJR för, tack. Var mest ont? Ja, sådär obestämt, låret. Höger ben tålde inte mer än halva kroppstyngden (i och för sig en hel del, men…). Enbart Voltaren som nattsällskap.

Dag 3. Tjohoj! Går! Utan stöd! Dock något haltande, men med stor koncentration nästan perfekt. Ont, jo, men värre finns. En liten runda i matbutiken, plus två andra små stadsärenden klarades av som bilpassagerare och lite gående. Senare blev det också en tur till vedlidret. Men va? Värk precis på den personliga högra sittdynan? Gått för mycket? Ny muskel överansträngd, tydligen. Ni som kan musklerna i låret vet kanske bättre. Dessutom en ny värkpunkt strax ovanom höger knä. Spännande. Kvällskonstaterande: höger ben tål nästan, nästan hela kroppsvikten. Ingen nattvoltaren.

Dag 4. Natten har kunnat tillbringas i varierande lägen. Visst känns det, men inget att vakna abrupt av. Stjärtsmärtpunkten kvarstår, egentligen rolig. Ömhet i låret, framtill och på sidan. Vårdguiden på nätet berättar att läkningsprocessen för en muskelbristning är ca två veckor. Medicinen heter vila. Vad det nu sen är. Den diskussionen blir föremål för en annan betraktelse.

Lår- och bakbilder är inget att fotografera och visa. Plockar fram australiensolbrända sandalfötter i stället, fötter som vilar och gymnastiserar efter en dag av kroppsviktsbärande. Golfbanan utanför fönstret var tom.

8 kommentarer (+lägga till din?)

  1. Karin Eklund
    Mar 11, 2017 @ 16:43:45

    Oj då, kära nån! Inte bra alls det där! Voltarén ska ju hjälpa snabba tag men men…
    Vila, vila, vila om du kan!
    Lycka till med plågorna och att du blir av med dem i snabb takt.

    Gilla

  2. Nancy Lökfors
    Mar 11, 2017 @ 17:24:41

    Benet, låret uppfattar säkert sittande vid datorn som vila. Vad sittmuskeln tycker är kanske en annan sak. Hoppas det går om helt snart!

    Gilla

    • Märtha
      Mar 11, 2017 @ 17:33:44

      Sakta kliva de saliga fram… Om man jämför onsdag kväll med lördag kväll så… Kan dock inte räkna med den här förbättringshastigheten i fortsättningen, då får ni söka mig nånstans i luften på söndag om en vecka…

      Gilla

  3. Lena i Wales
    Mar 11, 2017 @ 20:25:31

    Oj, oj,oj, inte bra!
    Hoppas du kan vila, både tror och hoppas att det hjälper!
    Sköt om dej!

    Gilla

    • Märtha
      Mar 12, 2017 @ 00:24:45

      Jaa-a, inte är det roligt när det är svårt att komma ihåg att inte gå för mycket – och när jag går så spänner jag andra muskler och så blir det ont där… Tålamod, tålamod… Suck…

      Gilla

  4. Ingrid
    Mar 12, 2017 @ 16:36:51

    Det är precis som jag trodde! Man ska ta det försiktigt med motionerandet och inte överanstränga sig. Nu känner jag att den där motionscykeln som står i sovrummet och ger mig dåligt samvete kan förpassas in i garderoben igen. Man ser ju hur illa det kan gå!!!
    Krya på dig!
    Kram, Ingrid

    Gilla

    • Märtha
      Mar 12, 2017 @ 20:08:27

      Framför allt så skall man tänja försiktigt och på ett tryggt sätt. Bättre lycka nästa gång, får jag önska mig själv. Tack för att du läser och kommenterar!

      Gilla

Bloggstatistik

  • 18,885 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
att leva sin dröm

En blogg om att följa sitt hjärta och leva sin dröm - här skildrar vi livet på Lindö och utmaningen i att bli självförsörjande på en väglös ö. ❤️

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales

Bloggen om vad som händer här i Wales och vad man pratar om just nu, men också fakta om landet och hur det är att leva här. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA....

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.

%d bloggare gillar detta: