Irrande och virrande

Den lilla flickan var fascinerad av labyrinter. Sådana fanns i en och annan tidning på 50- och 60-talen, och alla skulle genomgås med en lätt linje med blyertspenna – och sen skulle strecken suddas ut. Följande steg var sen att klara dem med enbart koncentrerad blick. Det fungerade ibland, senast strax före skrivande stund i den dag som idag är. På en barnsida i en veckotidning.

Men häromsistens stod den lilla flickan i pensionärsgestalt vid Den Stora Labyrinten. Tre meter höga och två meter tjocka cypressväggar tornade skrämmande upp sig, formande två labyrinter nära varandra. Trots tre klippningar per år (var och en tar en månad om regn eller hetta inte omöjliggör arbetet) är gångarna smala. Så smala att man på flera ställen blir tvungen att backa in i en gränd för att släppa fram mötande irrare. Den ena labyrinten är något lättare än den andra, men klaustrofobikänslan infann sig. Hu…

Skuggorna nästan  omöjliggjorde fotograferande

Skuggorna nästan omöjliggjorde fotograferande

Följande: roslabyrinten. Betydligt roligare. Befriades från cellskräcken. Sex koncentriska cirklar som kunde genomskådas, men konstifikt placerade öppningar och blindgångar försvårade genomfarten. Garanterat knepig även utan alla de beundransvärda och färgrika och doftande (många!) rosorna. 1200 plantor/buskar, 217 olika sorters rosor. Betraktandet, fotograferandet och snusandet och pratandet gjorde att det irrades av och an. ”Den här har vi sett förut!” ”Nää-ä!” ”Jo!” ”Okay, men då från andra sidan!” ”Men sidu den här då!” ”Kom hitåt!” ”Nä, kom du hit först!” Och så vidare.

SAMSUNG CSC

Några flickor påkallade OO:s uppmärksamhet. De räckte över sin mobiltelefon:”Could you please take a photo of us?” Jovisst, det ordnade sig. De hade nått den eftertraktade mittsittplatsen och ville förevigas. Bevisligen fanns då den eftersträvansvärda soffan på drygt två armlängders avstånd – dock tog det tamme skjutsningen tid att kurva sig dit. Till slut hatt vi! (Hitta – hatt – huttat…). Sen återstod ”bara” att ta sig ut igen…

Mittpunkten till höger i bilden

Mittpunkten till höger i bilden

Där fanns också en lavendellabyrint. Trots makrostorlek på buskaget var den ändå överskådlig. Verkade inte helt färdigbyggd. Vi hade irrat nog.

En del av det australiska äventyret. Ashcombe Maze and Lavender Gardens, på Mornington Peninsula, söderom Melbourne. Cypresslabyrinterna är ca 40 år gamla, roslabyrinten byggdes 1988, men har förändrats och utökats ett par gånger.

Flygfoto från broschyren. Roslabyrinten döljs av trädens skuggor uppe till vänster

Flygfoto från broschyren. Roslabyrinten döljs av pelarträdens skuggor uppe till vänster

Förstås fanns där också andra planteringar: träd av alla de slag, nyttoväxter, några meter höga rhododendronbuskar (-träd), med mera. Ett av paradisen för trädgårdsmänniskor. Fler fanns. Besöktes, betraktades och beundrades. Med en viss avundsjuka. Vinter där innebär temperaturer på +2 – +12 grader. Såå… Nåja.

Kommentering är stängt.

Bloggstatistik

  • 16,846 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
att leva sin dröm

som självförsörjande ö-bo(nde)

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales

Bloggen om vad som händer här i Wales och vad man pratar om just nu, men också fakta om landet och hur det är att leva här. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA....

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.

%d bloggare gillar detta: