Bussigt med tåg och biljett

1960-talet var det bussiga årtiondet. Mest var det skolbuss, rätt ofta också dansbuss. Lite bus i båda, men alltid med gott humör – att inte kunna ta sig från sin plats för att jackans ”snöre” var löst ihopknutet med något i bussen var något som löstes på någon enstaka sekund, och att vi ställde oss stående i dansbussen när nationalsången spelades i radion klockan 00.00 var knappast några större busiga påhitt i bussen. Nyspulvret, jo, men udden gick av när en tant begärde, nös och njöt! Chauffören var oftast med på noterna med ett glatt leende!

Skobussen rattades av Martti, som visste var alla bodde, stannade utan påtryckning och väntade på försenade tonåringar. Sjukdomsfall var det bäst att meddela till någon som äntrade bussen vid en tidigare hållplats och som då berättade för Martti i god tid. Gemensamt ansvar! Bussbiljetten var ett kort som konduktören (en av de elever som äntrade bussen sist) klippte ett hål i med en speciell tång, precisionsarbete. Ett kort hade femtio hålmarkeringar, sen skulle ett nytt köpas. Av Martti? Minns inte säkert.

Vanliga biljetter var också spännande. Konduktören hade ett anteckningsblocksliknande häfte med färdigtryckta penningsummor. Med en ”speciallinjal” av metall knyckte han elegant av en biljett på vilken det stod det markbelopp som resan kostat. Kan inte förklara bättre. Finns det ett buss(biljett)museum?

1970-talet: tåg, tåg och åter tåg. Till studieorten, praktikorten, fritidsvistelser. Rälsernas skick varierade stort. Ibland gick det att skriva brev under resan, ibland fick man använda alla händer och fötter för att hålla bagaget på plats. Biljetter? Minns enbart de små av papp, ca 3 gånger 6 centimeter, som sparades för att göra draperi av. Samlingen hängde länge med i flyttningarna, ett smalt förhänge i en dörr blev det, men… Inte ens en har nostalgisparats. Järnvägsmuseum?

Obs: bilden har inget med det som nämns i texten att göra. Ett ögonblicksfynd från en halvbakgård.

Obs: bilden har inget med det som nämns i texten att göra. Ett ögonblicksfynd från en halvbakgård.

1980-talet, buss igen, mellan hemmet och arbetsplatsen. Nu var det resenären som hade biljetthäfte, för varje resa fick chauffören en biljett i rätt valör. Flera ”bussbekanta” tillkom under årens lopp, och när resekorten uppenbarade sig var en och annan lite borta på vinden, men även den laddningen lärde man sig. Sen drogs en viktig morgontur bort, och när sen även skjutsmöjligheterna torkade in var det bara att greppa ratten själv. Bränsleskatten steg, och avdraget för arbetsresor i skattedeklarationen ändrades inte.

2006: en obligatorisk tågresa i ett viktigt ärende. Ringde Järnvägsbolaget och bokade datorplats. Satt hela resan mittemot en tonårsnörd som halade upp sin ultramoderna dator ur en elegant datorportfölj, hakade på sig hörlurar, tuggade tuggummi och skrattade gott och högt åt de filmer han såg på. På platsen bredvid satt en ca 30-årig nörd och programmerade på sin nötta maskin som han halade upp ur en mycket begagnad tygväska. Tyst. Ordodlaren satt och översatte lärobok.

Färskaste tågresan 2016: De flesta passagerare sitter och knapprar på apparater i varierande storlek. Två stickkontakter för laddning på varenda plats. En överförfriskad äldre yngling försöker lägga an på en betydligt yngre blondin, som efter de första fnittriga kommentarerna till uppvaktningen surnade allt mer – utan att kunna säga till på skarpen. Biljetterna medhavs numera som påförhanddatorinköptasms-länkar i telefonerna, konduktören har en pipmaskin. Går inte att använda till draperi…

Buss idag? Köper inte billiga femeurosbiljetter via datorn. Åker några gånger per år som pensionär till Hufvudstaden, 53 kilometer. Betalar med äkta pengar. Priset varierar beroende på bolag, veckodag och klockslag. Chaufförerna pladdrar i telefon. En sak har inte förändrats. Varje person ockuperar två sittplatser. Den ena för väskan.

2 kommentarer (+lägga till din?)

  1. Carita Liljendahl
    Jun 26, 2016 @ 09:53:25

    Oj oj sådana minnen 😀 … och hur tiderna har förändrats!

    Gilla

Bloggstatistik

  • 18,885 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
att leva sin dröm

En blogg om att följa sitt hjärta och leva sin dröm - här skildrar vi livet på Lindö och utmaningen i att bli självförsörjande på en väglös ö. ❤️

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales

Bloggen om vad som händer här i Wales och vad man pratar om just nu, men också fakta om landet och hur det är att leva här. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA....

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.

%d bloggare gillar detta: