OrdOdlarens språklåda

Får man prenikor om man firablar? Och går man sen på karonka efteråt, åker man då dit med birs eller isvostjik? Eller får man nöja sig med att klä sig i paletå, besöka en lafka köpa lite tjinuski och sätta sig i en skvär och smaska – om man inte hamnar i butkan om någon dejour ser en?

Härliga finlandssvenska ord med rysk klang (russicismer) – vanligast i helsingforstrakten. Ofta importerade från ett annat språk via just ryskan. Men dejourer hade man i alla skolor långt in på 1970-talet. Dejouren skulle putsa svarta (gröna) tavlan, vädra klassrummet och se till att detsamma var tomt på rasterna. Samt i början av lektionen berätta för läraren om läxan, anmäla frånvarande. Vakthavande, jourhavande…

Butka och birs användes/används också rätt så allmänt. Butkan är en liten finka eller en vaktkur. Birs från det ryska birzja, som egentligen inte exakt betyder hyrbil, taxi, men det blev tydligen bara så.

Lafka – en liten butik. Ett helsingforsitiskt ord, enligt OrdOdlaren. Paletå, överrock, är mera allmänt. Används kanske också i Sverige? Men skvär? Kommer det inte från engelskan square? Jo, men via ryskan. Skver = liten öppen fyrkantig plats i en stad, ofta med planteringar. I Borgå finns åtminstone tre skvärer, inte alltid vare sig små eller fyrkantiga. Skvärer i Sverige?

Isvostjik är svårare. Skämtsamt för taxi, droska – eller en fin hästdragen vagn med läderkur och lädersits för passagerarna, lädertäcke på benen för både kusk och kund.

Tyvärr hittades ingen bild av denna i upprustat skick, läderklädseln måste tyvärr skatta åt förgängelsen, tärd av tidens tand. Helgummihjulen från Suomen Gummitehdas, åtminstone metalldelarna tillverkade på Ludvig Nobels mekaniska verkstad i St. Petersburg, ursprungsåret okänt. Fabriken levde i guldålder på 1850-talet, övertogs av den ena i brödraskaran Alfred, Robert och Ludvig något år senare. Bekant? Sen började de med olja…

Firablar gör många, om tillfälle bjuds. Extraknäcker. Ibland med bibetydelsen svartjobba, men synonyma är orden inte! Och så käkar man tjinuski. Receptet på sådant (mjuk kola, kolasås) tog Karl Fazer, av schweizisk härkomst, med sig från St Petersburg. Denna Karl grundade ett franskt-ryskt konditori i Helsingfors 1891. Resten lär vara historia…

Karonka kommer kanske från diminutiv av korona – krona, kröningsfest. Användes förr mest om festen efter en doktorsdisputation, numera verkar ordet innebära en fest efter en konsert eller något liknande. Rätt så nytt ord för OrdOdlaren.

Prenika då? Jo, från ryskans pepparkaka, prianik. Medalj.

          Nej, inte OrdOdlarens prenika. Hon har inte förärats någon sådan.

Enligt Svenska Landsmålsföreningen i Finland, som hade 21 arbetsmöten i ärendet 1892-94, finns/fanns 39 russicismer i finlandssvenskan. Många verkar ha avsomnat.