Kommunikationsmedel 2

”Idag för 100 år sen ringde Bell det första telefonsamtalet. Och han fick svar!” Så började ett legendariskt kåseri i Åbo Underrättelser 1976, troligtvis i mars. På den tiden, med högst en telefon i varje hem, svarade man inte om man var ute (=hann inte fram innan signalerna tog slut) eller var borta. Tja – nuförtiden tycks man svara om man ids eller hinner, eller låta bli om t.ex. om uppringaren inte finns i telefonboken så man vet vem det är…

12 mars 1966 gjorde Kalle Sahlgren ett TV-inslag i finlandssvensk TV om telefonen, då 90 år. ”När kan vi ringa till Australien?”, frågade han bl.a. Svar:”Det ligger inte långt i framtiden!” Då fanns det 840 000 telefonapparater i Finland.

Hos oss kunde vi idag snabbt gräva fram fem telefoner på några ögonblick, förutom de två som är i daglig användning. I det hus jag lämnade 2012 fanns det några år tidigare fem trådtelefoner i bruk, förutom två mobila…

Är det Graham Bell som är skyldig till allt detta? Nåja, denna dövlärare (bland andra sysselsättningar) lämnade in ansökan om patent på telefonen (vad kallade han systemet, månntro?) 14 februari 1876, patentet beviljades 7 mars – och lär ha gått ut 1993. Men den italienska invandraren Antonio Meucci var före! Han lämnade in sin patentansökan 28 december 1871. Sen hade han inte råd att betala vad det skulle ha kostat. Förde dock rättsrocesser mot Bell ända till sin död 1889. Sen var det lugnt. Tills 15 juni 2002, då de amerikanska representanthuset erkände Meucci som den rätta uppfinnaren. Han måtte ha upphävt italienska glädjetjut i sin grav! Och i Frankrike anser man att Charles Bourseul är den rätta uppfinnaren, 1854.

Två behändiga snäcktelefoner, i användning ca 2009 - 2013.

Två behändiga snäcktelefoner, i användning ca 2009 – 2013. Vikt ca 80 gram.

1878 kom telefonen till Finland. 104 år senare kom Nokias första mobila konstruktion, den nästan tio kilo tunga fyrkantiga klumpen”Nokia Mobira Senator”. 1992 satt den dåtida klassföreståndaren på en gräsmatta i Danmark med en lånad sådan och ringde hem, full av förundran över att det kunde vara möjligt. Då fanns redan en lättare version på marknaden. Vikt ca 800 gram.

1996 kom Nokias ”banan”, en liten svart gungstolsmed. Följande år förärades mannen i huset en sådan attiralj. Han lärde sig aldrig meddela via den att han var på hemväg eller var han var. Nähä. Totalt omöjligt trots påtryckningar.

Psykologistuderandens första egna trådtelefon i studielyan på 1970-talet hade nummer 25923. Häftigt och tufft med egen telefon! Så häftigt att man ringde till kompisen som bodde på högst 50 meters avstånd. Mobiltelefon skaffades först när det fanns verkligt behov, första juli 2002. Stretade emot länge. Har haft samma nummer och samma operatör sen dess, klår någon det?

en äldre telefon plus de två nyligen pensionerade smarttelefonerna, Vikt 94, 136 och 150 gram. Fotade med den nuvarande, 150 gram.

en äldre telefon plus de två nyligen pensionerade smarttelefonerna, Vikt 94, 136 och 150 gram. Fotade med den nuvarande, 150 gram.

Tillbaka minnena av Bosses kåseri. På den tiden, påstod han, ringde man främst till far i huset. Om någon annan svarade kunde uppringaren utbrista:”E han inga himma själver?” På äkta västnyländskt tungomål.

8 kommentarer (+lägga till din?)

  1. Nancy Lökfors
    Mar 02, 2016 @ 17:23:43

    21513 var det. Och mamma lärde mig att man svarar med sitt namn och inte tror sig heta Hallå. Vilket somliga fortfarande gör. Och när vi ringde till mammas jobb, skulle vi fråga efter Doris, inte mamma. Det fanns nämligen fler mammor där. Har folk lika mycket telefonvett i dag?

    Gilla

  2. sven
    Mar 02, 2016 @ 18:49:37

    På tal om trådlös kommunikation. I januari 1966 befann jag mig utanför Kapstaden ombord på M/S Sabang på väg till Colombo. Då ringde jag hem till pappa, trådlöst till Göteborg och via kabel därifrån hem. Det tog lång tid innan samtalet var uppkopplat. Farsan var mäkta förvånad, hörbarheten var riktigt bra.

    Gilla

    • Märtha
      Mar 02, 2016 @ 21:32:34

      Ja, du var ute i världen tidigt du! Hoppas jag visste var Kapstaden fanns på den tiden – jag tänkte nog inte ens en liten tanke på att kunna tala i telefon dit eller därifrån på den tiden. Och nu har jag varit där… Tack för att du läser!

      Gilla

  3. lma7
    Mar 02, 2016 @ 18:52:28

    Första mobiltelefonen för min del är från 5.6 2006, jag har också samma nummer och samma operatör sedan dess. Den tredje Nokia’n på gång. Den första fungerar ännu efter att den ficka torka upp ett år efter ofrivilligt vattenbad! (Någon smart telefon har jag inte behov av ännu) 🙂

    Gilla

    • Märtha
      Mar 02, 2016 @ 21:29:38

      Ja, vi som är födda 1950 eller tidigare såg det väl inte som det allra nödvändigaste att vara först ut med mobiltelefon i bekantskapskretsen. Tack för att du läser!

      Liked by 1 person

  4. Karin på Pettas
    Mar 03, 2016 @ 15:25:05

    Jag kan bara föreställa mig hur spännande det måste ha varit för Bell att invänta svar på sitt samtal. Och nu gör vi inte annat ( nå, lite då) än pratar med varandra kors och tvärs över världen. Hurra för den hundraåringen!

    Gilla

Bloggstatistik

  • 19,527 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
att leva sin dröm

En blogg om att följa sitt hjärta och leva sin dröm - här skildrar vi livet på Lindö och utmaningen i att bli självförsörjande på en väglös ö. ❤️

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales

Bloggen om vad som händer här i Wales och vad man pratar om just nu, men också fakta om landet och hur det är att leva här. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA....

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.

%d bloggare gillar detta: