Vallfartsorten Medjugorje

20151108_160124_resized

En hand med jungfru Maria som ryms i min hand… Tyvärr är det brist på bilder från resan i juni 2005. De finns ju, men i en diabildslåda bland andra liknande lådor med bristfälligt klassificeringssystem. Någon gång blir det digitalisering av de ”viktigaste”. Kanske. Hittade EN pappersbild som en trevlig medresenär skickat. Alltid något…

Herzegovina. Den sydligare delen av landet BiH, med hela 24 kilometer kustremsa vid adriatiska havet. Genomrinns av den turkosfärgade, klart ”lysande” floden Neretva, livsnerven. Över den floden går bron Stari Most – och andra broar – i Mostar. Krigsminnena var tuffa då, 2005. Träd växte ur f.d. fönsteröppningar på f.d. bankbyggnader. Parkerna hade blivit begravningsplatser. Efter kriget blev staden obehagligt uppdelad i ”vi” och ”de”. Hoppas det är något bättre nu.

Sydväst om Mostar, va 2o kilometer, ligger byn/staden Medjugorje. Starkt troende kristen stad, där invånarna år 1934 reste ett kors på berget Krizevac (alla extra krumelurer ovanför bokstäverna bortlämnade) för att hedra minnet av Jesu korsfästelse 1900 år tidigare. Alltsedan dess har bysbor och andra mer eller mindre regelbundet vandrat uppför berget i ur och skur, via fjorton stationer, Kristi lidande.

Men det gjorde inte vi. Vi knegade uppför ett annat berg, Podbrdo, också via fjorton stationer längs en stig som bestod/består av väl nötta stenar (det skall inte vara lätt!). Vår unga guide, nybliven mamma, skuttade barfota som en annan bergsget. ”Barfota varje vecka, året om, man har bättre fäste då”, sade hon. Vi andra pustade i sommarhettan, och var glada över pausen vid varje station. Vi uppmanades be ‘Fader vår’ och ‘Ave Maria’ vid varje koppartavla, som ömsom berättade om Marias fröjder, ömsom om hennes sju sorger. Svårt för en ensam finlandssvensk att rabbla de bönerna, speciellt som Ave Maria är bekant endast på latin. Bet mig i läppen och försökte mumla något obegriplig, jag också. Guidens bönespråk fattade jag ju inte.

Pustande tant på Prodbrdo, slättens byar i bakgrunden

Pustande tant på Podbrdo, slättens byar i bakgrunden

I juni 1981 uppenbarade sig Jungfru Maria för sex tonåringar vid och på berget. platsen flyttades, eftersom detta inte alls var populärt bland de jugoslaviska myndigheterna, representerade av bestämda poliser. Tvivlarna var många, ännu idag har inte den officiella katolska kyrkan godkänt uppenbarelserna och miraklen. Men de sex lär få uppenbarelser, korta sådana, än i den dag som idag är. ”Be för mänskligheten”, ”be för fred”…

Souvenirindustrin är enorm. Vi uppmanades att gå förbi alla försäljningsstånd och handla det vi ville vid kyrkan, för munkarnas hjälparbete. Där inhandlades denna bifogade lilla figur. Flickan i kassan pratade flytande italienska, sen franska, sen tyska – och engelska med mig. Jag bad henne säga mitt namn, efter att jag sagt det först. Det lät hur klingande finlandssvenskt som helst. ”Vi har alla ljud i vårt språk, vi kan uttala vilket språk som helt – och lära oss det också”, sa hon. Men vad kallar vi deras språk? Serbiska? Kroatiska? Bosniska? Slovenska? Jugoslaviska (sydslaviska)? Förr var det politiskt rätt att säga serbo-kroatiska, men nu lär varje land hålla på ”sitt”. Säger guideböckerna. Och alla förstår alla, och dialekterna är lika allmänt förekommande som i andra språk här i världen. Och kunnigheten i andra språk verkar stor.

 

1 kommentar (+lägga till din?)

  1. Karin på Pettas
    Nov 26, 2015 @ 15:12:03

    Trevligt att få följa med dig på vandrande, om än pustande, fot 🙂 Härlig bild med fin utsikt både på stenen och bakom stenen.
    Det är berikande att få möta andra kulturer
    hälsningar från ett novembergrått Åland

    Liked by 1 person

Bloggstatistik

  • 18,885 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
att leva sin dröm

En blogg om att följa sitt hjärta och leva sin dröm - här skildrar vi livet på Lindö och utmaningen i att bli självförsörjande på en väglös ö. ❤️

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales

Bloggen om vad som händer här i Wales och vad man pratar om just nu, men också fakta om landet och hur det är att leva här. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA....

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.

%d bloggare gillar detta: