Internationella lärardagen – historielärare

Hösten 1963 inledde 57 unga ungdomar sina studier vid Vörå samskola. Något år tidigare hade två nya lärare anlänt till skolan. Samtidigt pågick konflikter i Kongo, där två huvudaktörer var Lumumba och Tshombe. Den ena nya läraren hette Lunabba, den andra undervisade i historia.

Lumumba fanns inte kvar 1963, men Tshombe hade vi glädjen att undervisas av hela mellanskolan igenom i historia. Något år – två, kanske – hade klassen honom som modersmålslärare också. Och min framtidsbana var klar: Jag skulle bli historiker, eller arkeolog.

Tshombe var systematisk, alltid väl förberedd. Jag hittade en gång en av hans lektionsförberedelselappar på katedern, beslöt mig för att hålla tyst om den, men är inte riktigt säker på hur det gick med den konfidentialiteten. Hur som helst, Tshombe berättade. Första året skrev han mycket på tavlan, de följande åren allt mindre. Och vi elever skrev i våra häften. Lektionerna var väl strukturerade, åtminstone jag lärde mig anteckningsteknik på hans lektioner, utan att jag förstod det själv. Läroboken var ett komplement, anteckningarna enligt Tshombes koncept bättre och intressantare.

Tshombe, omgiven av Yrsa (som jag långt senare blev kollega med), pastor Jakobsson och en jag inte kommer ihåg!

Tshombe, omgiven av Yrsa (som jag långt senare blev kollega med), pastor Jakobsson och en jag inte kommer ihåg!

Läxförhören var också noggranna. och en klar regel fanns: du kunde inte komma upp till ett vitsord på nio (tior var synnerligen ovanliga i den skolan) om du inte kunde svara på ”berätta”-frågan. En sån ställdes varje lektion. Och Tshombe kollade nogsamt alla som sträckte upp handen. Minns när jag darrande första gången markerade att jag vill berätta. Jag fick ordet, steg upp, satte igång – och greps så av mitt eget berättande att all nervositet försvann och jag pladdrade på. Minns att Tshombe log. Nian uppenbarade sig på följande betyg, och hölls kvar skoltiden igenom.

I modersmål hade Tshombe ett svart häfte. Där antecknade han alla grodor ur uppsatserna. Det var med skräckblandad förtjusning som vi följde med när häftet dök upp i slutet av uppsatsutgivningstimmen: är jag med där, eller får jag skratta åt andras…? Puh. Jag kommer just nu inte ihåg någon groda eller om jag själv serverade några. Det var också roligt att se Tshombe njuta av situationen när han tog fram häftet..

Det bästa leendet av honom kom när han anlände i korridoren på sin ”köra-ut-på-rast-runda”, och någon ropade ut varningens ord:”Tshombe kåmbär!” Vi försvann ut i andra ändan av korridoren, de mest modiga använde fönstret. Nåja, det var inte ens en meter till marken så… Vi förstod att han inte hade något emot sitt smeknamn, men vi vågade ändå inte använda det när han var inom hörhåll. Jag träffade honom en gång många år senare, när jag själv var lärare. Då berättade han, att det tråkigaste med att byta skola var att Tshombe försvann!

Mina historiker-arkeologplaner försvann också med Tshombe. Följande lärare i historia, i gymnasiet, kunde inte på långt när mäta sig med honom. Och elevernas lärarnamnkreativitet verkar också ha försvunnit. Öknamn finns, men inte fyndigheter. Den lärare i historia jag länge var kollega med kallades Snorre. Även han var stolt över det namnet.

John Liljeström, Vörå samskolas Tshombe, 1931-2003

2 kommentarer (+lägga till din?)

  1. Skogsnuvan
    Okt 09, 2015 @ 22:48:37

    Vissa lärare lämnar spår på gott eller ont. Vi hade en småskolärarinna som var helt fantastisk och jag glömmer aldrig när vi fick göra jättemålningar på stort papper som blev uppsatta på väggen. Plakatfärg i härlig färger istället för små ynkliga färgpennor. Det tände min lust för målning och fortfarande känner jag stor lycka när någon ber mig måla en vägg med tomtar och änglar och blommor eller till och med en vägg i ett hönshus med hönor och tuppar och solar.

    Liked by 1 person

  2. Carita Liljendahl
    Okt 11, 2015 @ 11:14:35

    Vad skojigt att se bilden av Yrsa! 🙂

    Liked by 1 person

Bloggstatistik

  • 17,525 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
att leva sin dröm

som självförsörjande ö-bo(nde)

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales

Bloggen om vad som händer här i Wales och vad man pratar om just nu, men också fakta om landet och hur det är att leva här. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA....

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.

%d bloggare gillar detta: