Djuren i mitt liv 3c: Hundar

”I morgon kväll far vi och tittar på hundvalpar”. Hoppsan. Visst hade vi talat om att skaffa hund, men nu kom det hastigt på. Rasen hade jag endast sett i en bok med svartvita illustrationer, inte hunnit till biblioteket för att söka en hundbok… Det var sent 1970-tal, begrepp som Internet (1980-talet), Google (grundades 1998…), blogg (tja, 1999..?) var inte uppfunna. Inte GPS heller (1994), för den delen.

Kenneln fanns västerom Helsingfors. Min uppgift var att börja spana efter ett visst litet företag på höger sida i den mörka novemberkvällen. Där skulle det svängas till höger. Det verkade konstigt, lite fel, men vi fortsatte. Jo, det andra landmärket kom så småningom, en gammal byaskylt. Vägnamn fanns ju inte på den tiden, ett påbud om sådana på landsbygden kom först 1985 (och det tog lång tid innan alla kommuner hade hittat på namn). Sen var det en räcka med likartade hus som knappt syntes i novembermörkret, svänga till vänster, svänga till höger – vi kom fram!

Hundmamman verkade snäll, beskyddande sina tre kvarvarande airedaleterriervalpar, men hon lät oss ändå komma fram och känna på de små varelserna, som nått leveransklar ålder. Tyvärr fick vi veta att alla i princip var preliminärt reserverade. Jag hade nu i varje fall sett rasen, och var så gott som såld.

Blyg ung valp i husses famn

Blyg ung valp i husses famn

Några dagar senare ringde uppfödaren. En valp kvar, en köpare hade backat ut eftersom den bruna färgen på hunden troligtvis kunde vara för ljus för rasstandarden. Vi kunde få valpen, om vi inte tänkte satsa på avel eller utställningar. Bägge var oss främmande, vi ville rätt och slätt ha fyrfota sällskap. Sagt och gjort, ny resa. Samma spanande efter landmärken…

Namn hade vi inte hunnit fundera på. På hemvägen försökte vi få till något utgående från det fina kennelnamnet, men det var svårt. Där satt jag i baksätet på kuplafolkkaren med den nyfikna men dock snälla valpen i famnen och tilltalade den med namnet  – Tuttan. Så fick det bli. Den här Tuttan var ju dessutom en flicka. (Kanske jag inte skall ha fler hundar…).

Det hade snöat. Tuttans första snökontakt bestod i att hon stod några minuter som en sågabock på sin nya hemmagårdsplan. Hon rörde sig inte ur fläcken på några minuter. Rätt häftigt miljöombyte för den lilla varelsen. I stället bar vi in henne, där fick hon stifta bekantskap med sin specialbyggda säng, bredvid husse. Där sov hon hela sitt liv, till och med första natten gick rätt så bra. I människosängen hade hon inget att göra. De försök hon gjorde ledde omedelbart till negativ förstärkning (psykologiläraren skriver), och hon avstod för gott.

Tonårsbuse i samma famn

Tonårsbuse i samma famn

Hennes första hela dag i det nya hemmet innebar snöskottning. Då upptäckte hon den. Snön! Så mycket har jag varken förr eller senare skrattat i samband med snöarbete. Hon sprang, hoppade, rullade sig, dök med huvudet före i de små snödrivorna och njöt av hjärtans lust. Det blev en av hennes favoritsporter: att hoppa rakt in i snödrivan efter verkliga och imaginära snöbollar och tennisbollar. Jag kan fortfarande efter så många år se hennes uppfordrande kroppsspråk: ”Kasta! Mot snöhögen!”

Uppsnyggad, poserar för matte i "fransk posé", ca tio månader gammal

Uppsnyggad, poserar för matte i ”fransk posé”, ca tio månader gammal

Kuplafolkkare = Volkswagen bubbla

4 kommentarer (+lägga till din?)

  1. Skogsnuvan
    Maj 14, 2015 @ 23:35:00

    Tänk att man kan ha sådan olika inställning till snö. Jag hatar snö men brorsans labrador är precis som din hund alldeles galen i snö. Hoppar och gräver och rullar sig och har hur kul som helst i snön. Vilken fin hund på bilden föresten.

    Gilla

  2. STORA SYSTER
    Maj 16, 2015 @ 23:07:09

    En mycket Väluppfostrad hund o lydig.Hon ville så gärna leka med Freddi som var 1_2 år, men husse sade nej! så då var det bara att sitta och titta på.

    Gilla

    • Märtha
      Maj 16, 2015 @ 23:17:41

      Jo. Grunduppfostran var inte min förtjänst, men jag fortsatte ju och lärde lite till. Hon lydde mig också, speciellt när husse inte var med. Mera senare. Tack för att du läser!

      Gilla

Bloggstatistik

  • 18,885 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
att leva sin dröm

En blogg om att följa sitt hjärta och leva sin dröm - här skildrar vi livet på Lindö och utmaningen i att bli självförsörjande på en väglös ö. ❤️

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales

Bloggen om vad som händer här i Wales och vad man pratar om just nu, men också fakta om landet och hur det är att leva här. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA....

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.

%d bloggare gillar detta: