Lugnet

Lugnet. Ja, Lugnet. Visst är det en härlig benämning på en idrottsplats. Lugnet i Falun, värd för VM på skidor. Just nu verkar det inte vara lugnt där. Det blåser ju! Speciellt på dagen, nu på kvällen är det lugnare. Och redan första tävlingsdagen var ljudnivån allt annat än lugn. Det skreks. Även hemma vid TV-apparaterna, undertecknad inkluderad.

Skribenten som lite överdådigt påstått sig vara född med skidor på fötterna får nog hålla tyst nu. Att staka sig fram i spår med backar, kurvor, stil och utrustning av idag är en ädel konst. Det räcker ingalunda med rå styrka, kondition. Skating (skeiting?), fri stil, är tamme sjutton inte lätt. Förstår helt plötsligt min airedaleterrier i slutet av 1980-talet. Hon ställde sig på skaren på den lätt sluttande åkern och skällde. Rakt mot matte på skidor! Och jag som tyckte jag fick ihop det där med skating så bra… Övergav stilen direkt.

Ännu bättre perspektiv på det hela blev det i och med kvaltävlingarna i Lugnet-stadion på onsdagen. Skidlöpare från lite ”udda” länder i skidsammanhang fick kvala in till de egentliga tävlingarna. Stil, fart, kurvtagande, balans med mera varierade i hög grad. Men jag tror att min hund ändå hade varit tyst.

Övning, träning, utrustning som passar, lära sig olika tekniker inom den fria stilen, anpassa dem på rätt ställe… Det krävs ju träning och tränare av olika slag. All heder åt storfräsarna som susar fram i nedförsbackar med kurvor både hit och dit och klarar det utan vurpor. Som tar sig springande uppför branta backar, glidande uppför mindre branta. Och som i den klassiska stilen parstakar sig fram. Jag fortsätter mitt beundrande vid TV-apparaten.

Men kanske det behövs lite ”vara född med skidor på fötterna” ändå. Såg en gång en snutt av ”afrikanska mästerskapen” på skidor i TV. Från Tammerfors, där studerande från kontinenten ifråga hade samlats för vinterspel. Än slank det hit, än slank det dit – och så de skrattade, tjöt och trivdes i drivorna!

Och så vill jag tro att Lugnet heter Lugnet för att där en gång i tiden fanns en fridfull bondgård vid en liten sjö, och där rådde ett underbart lugn. Åtminstone på vintern.

1 kommentar (+lägga till din?)

  1. Ingrid
    Feb 22, 2015 @ 18:30:05

    Skidor åkte man ju som barn givetvis. Kastade sig dödsföraktande utför Kalkugnsbacken på Klinteberget och dånade nerför Kyrkbacken så man nästan hamnade ute på vägen. Sen tog det slut med skidåkandet tills företaget jag arbetade på bjöd på en nyårsresa till Saahlbach.
    Då blev det skidskola och utförsåkning i barnbacken, där småbarn i 4-5årsåldern susade om oss gamlingar. Det var verkligen en helt fantastisk vecka och aldrig hade jag trott att jag skulle få uppleva något liknande.
    Ha en skön söndagskväll!
    Kram, Ingrid

    Gilla

Bloggstatistik

  • 17,525 hits

Flagcounter

Flag CounterFlag Counter
att leva sin dröm

som självförsörjande ö-bo(nde)

Parasta lähteä nyt

Matkoja lähelle ja kauas

Lena i Wales

Bloggen om vad som händer här i Wales och vad man pratar om just nu, men också fakta om landet och hur det är att leva här. lenadyche(at)gmail.com

Livet efter 70

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA....

Ordbruk och bokstavsskötsel med varierande salladsingredienser.

Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare

Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.

%d bloggare gillar detta: